”Gå aldrig på idén att SD skulle vara ett arbetarvänligt parti.”

DA:s chefredaktör Helle Klein i veckans ledare.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

”Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas”

Debatt Friska företag producerar nya idéer – och därmed nya jobb. Därför måste arbetsplatserna ”stress-saneras”, både på organisations- och individnivå. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete.

Om skribenterna:

Lena Abrahamsson, professor, Luleå Tekniska Universitet
Lotta Dellve, professor, KTH
Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet
Jörgen Eklund, professor, KTH
Stig Elofsson, docent, Stockholms universitet
Mats Ericson, professor, KTH
Maria Gjerde, forskningsassistent, KTH
Göran Kecklund, docent, Stockholms universitet
Anna-Lisa Osvalder, professor, Chalmers
Gabriel Oxenstierna, docent, KTH
Töres Theorell, professor, Stockholms universitet

För att uppnå målet att Sverige på fem år når lägst arbetslöshet i EU krävs flera hundra tusen nya jobb. Detta är en stor uppgift. Och hur ska det gå till? De nya jobben kommer till en del från nystartade företag. Men det stora antalet måste komma ur befintliga företag och organisationer inom så väl privat, offentlig och ideell sektor. För att nya jobb ska uppstå krävs dock att det finns medarbetare som har idéer samt förmågan att realisera dem.

Vi har i dag en situation där de främsta sjukskrivningsorsakerna är psykisk ohälsa och belastningsproblem. Båda ökar risken att slås ut från arbetslivet. En dålig psykosocial arbetsmiljö ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa (exempelvis utmattningssyndrom, stress, depression och kognitiva störningar), medan repetitiva, tunga arbeten i kombination med stress skapar besvär från rörelseorganen.

En helt nyligen publicerad SBU-utredning (Statens beredning för medicinsk utvärdering) av av internationell vetenskaplig litteratur visar även att psykosocialt dåliga arbetsmiljöer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Innan det gått så långt som till sjukskrivning har dock individen befunnit sig i arbete. Medarbetare som lider av psykisk och kroppslig ohälsa känner inget välbefinnande och kan inte arbeta med full kapacitet – med andra ord: kan inte genomföra ett säkert och effektivt arbete. Forskning visar att arbetsförmågan sjunker när stressen ökar, vilket medför att möjligheten att skapa värden för verksamheten minskar.

I den senaste stora svenska undersökningen (SLOSH 2014) upplever 11,2 procent av den arbetande befolkningen allvarliga symptom på stress, depression eller kognitiva störningar. 21,2 procent känner sig frustrerade när de senast var på jobbet, 15,4  procent känner sig irriterade och 6,9  procent är arga. Dessa siffror vittnar om ett dåligt arbetsplatsklimat och är symtom på ohälsa i verksamheten. Det finns negativa arbetsplatsfaktorer som alstrar medarbetarnas ohälsa och som påverkar inte bara de medarbetare som uppvisar symtom på ohälsa, utan alla på arbetsplatsen.

Dåliga arbetsmiljöer är ingen bra grogrund för att skapa nya arbetstillfällen; de ger inte medarbetare kraften och kreativiteten att utveckla nya produkter, tjänster, processer och metoder som kan generera nya arbeten. Tvärtom leder dåliga arbetsmiljöer till en minskning av arbetstillfällena.

Dysfunktionella arbetsplatser innebär också stora kostnader för såväl arbetslivet som samhället. Det finns studier som visar att enbart belastningsskadorna kostar samhället 50-70 miljarder kronor per år i Sverige. ”Sjukfallen i psykisk ohälsa ökar kraftigt, och frånvaron på grund av psykiatriska diagnoser utgör nu 40 procent av samtliga sjukskrivningar” skriver åtta forskare på DN Debatt. Jan Rydh varnar i en DN-artikel att om ingenting görs kan vi få en ny galopperande sjukskrivningsvåg. Detta skulle då få en växande negativ effekt på produktiviteten. Vi menar att det är i friska och produktiva företag som nya idéer – och därmed nya jobb – skapas. Arbetsplatserna måste därför ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna uppstå.

I Sverige har arbetsmiljöforskningen traditionellt varit inriktad på sekundär prevention, det vill säga att åtgärderna är inriktade på individen t.ex. KBT-terapi. Dessa interventioner är lyckade i vissa fall – åtminstone på kort sikt, men löser inte grundproblemen och rotorsakerna till stress inom organisationen. Dessutom är det inte rimligt att individen ska anpassa sig efter en arbetsmiljö som inte är hälsosam. Vilka arbets- och arbetsplatsfaktorer som skapar psykisk ohälsa är i dag relativt välkänt. Nästan hälften av den psykosociala ohälsan kan förklaras av dessa faktorer. Forskningen visar också tydliga kopplingar mellan hälsa och arbetsplatsfaktorer/stressorer och sätter fokus på nödvändigheten att inte bara verka på individnivå, utan också på arbetsplats- och företagsnivå och organisatorisk nivå.

Sedan ett par decennier tillbaka har trenden vänt och studier med fokus på primär stressprevention (förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa) har blivit allt vanligare, även om de fortfarande är förhållandevis få. Inom den internationella arbetsmiljöforskningen finns det en relativt omfattande mängd studier som kombinerar insatser på strukturell nivå/arbetsplatsnivå (primär stressprevention) och insatser riktade till individen (sekundär stressprevention). Denna typ av insatser har visat sig ge bäst resultat på lång sikt. Ännu bättre resultat kan uppnås om interventionen innefattar hela organisationen; Omfattande satsningar på hela organisationen är både kostsamt och tidskrävande, men det tenderar att generera mer hållbara och långsiktiga resultat för både individ och organisation.

Det är inte rimligt att lägga hela ansvaret för stress-saneringen enbart på arbetslivet, då denna uppgift kan vara för stor för den enskilda verksamheten. Det är heller inte rimligt att lägga hela ansvaret på cheferna. Chefer har enligt lag ett ansvar för arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa, men chefer och ledare saknar dock ofta medel och metoder för att bedriva primär stressprevention. Följden blir således att investeringar i arbetsmiljö och stressprevention hamnar längst ner i prioriteringsordningen.

Om vi ska kunna skapa friska arbetsplatser i Sverige – och därigenom skapa nya jobb – måste stresspreventionsarbetet flyttas från att vara punkten längst ner på prioriteringslistan, till att bli en stående punkt för ständiga förbättringar i verksamheten. Det kommer att krävas många utbildnings- och arbetstimmar för att bearbeta och finna lösningar på den problematik som finns på dagens olika arbetsplatser. Det kommer dessutom att behövas stora insatser från chefer, HR, företagshälsovård, konsulter och medarbetare. Slutligen kommer det också att krävas betydande forskningsinsatser för att utveckla de metoder som behövs för att förbättra arbetsmiljön och för att kontinuerligt utvärdera det arbete som görs. Med dessa punkter i beaktande anser vi därför att staten måste gå in med ett väsentligt ekonomiskt incitament, som en investering för framtiden. Som ett motkrav bör det ingå en systematisk uppföljning av resultaten.

Vi menar att stressprevention och stress-sanering på både strukturell och individuell nivå i nationell skala är ett nödvändigt villkor för att kunna skapa nya jobb och minska arbetslösheten. Positiva bieffekter av primär stressprevention är att företagens lönsamhet ökar och att utgifterna för socialförsäkringen minskar. Risken för incidenter och olyckor minskar också. Det krävs nu en nationell mobilisering av politiker, arbetsmarknadens parter och av medarbetarna själva. Det krävs insatser jämförbara med de stora socialpolitiska reformerna under efterkrigstiden för att arbetsplatserna ska bli mer produktiva, säkra och människovärdiga. Våra arbetsplatser får inte kväva en enda människas kraft och kreativitet.

Läs mer: Arbetsmiljö | Debatt | Opinion | Stress/mobbning

5Kommentarer

Amelie:

”Stressprevention” och ”stress-sanering” låter vettigt. Men vilken typ av stress är det som åsyftas? Höga krav, låg kontroll och bristande stöd? Tidspress? Obalans avseende ansträngning-belöning? Brist på variation? Diskursiva faktorer på arbetsplatsen? Åsyftas den akuta fysiologiska stressreaktionen? De olika definitionerna av ”stress” är inte ett mått på samma sak. Tilläggas behövs knappast att långt ifrån all sk. ”stress” är av ondo. Den enda gemensamma nämnaren, för vad som på sikt är skadlig stress, är brist på återhämtning.
Kanske är det dags att släppa sargen om begreppet ”stress” när vi pratar om konkret (och i praktiken genomförbart) arbetsmiljöarbete.

Kristina Andersson:

Den psykiska stress som är allra skadligast är den som orsakas av inkompetenta chefer som härskar genom söndring. Som belönar ”lojala” ja-sägare och bestraffar underordnade som inte låter sig luras utan ser att ”kejsaren är naken”. Detta är grogrunden till mobbning och det är denna stress som är skadligast. Om arbetsmiljöverket börjar utreda anmälningar om mobbning och därmed inte längre skyddar arbetsgivare som begår arbetsmiljöbrott så kommer arbetssjukdomar orsakade av psykisk stress (mobbning) minska.

Bengt Sundell:

En viktig artikel, men varför ligger den kvar sedan 4 månader?

Janna Ayres:

Hej Bengt
På nätet plockas inte artiklarna bort, utan de hamnar de allt längre ner på sidorna i takt med att nytt material publiceras. Om någonting sker som gör att en artikel eller ett debattinlägg aktualiseras på nytt kan det också hända att vi lyfter upp dem i flödet. Det är därför våra artiklar är datummärkta, så att det ändå ska vara tydligt när de publicerades.
/Janna Ayres
webb- och debattredaktör.

Kalle Enarsson, Nälden:

Efter att ha jobbat med stressförebyggande åtgärder i snart 20 år så känns det väldigt bra att läsa artikeln! Att man börjar se på kopplingarna mellan stress och prestation/engagemang
Det som kan bli än tydligare är förståelsen för stressens uppkomst
All stress börjar med en rädsla, därav funktionen stress som har till uppgift att öka våra överlevnadschanser. Det fungerar! Vi blir starkare, snabbare och mer oempatiska, alltså bättre på att slåss för vår överlevnad
Tyvärr är det även så att vår förmåga att se helheten, problemlösning, kreativitet mm sjunker drastiskt
Allt sammantaget: vi blir sämre på jobbet och sjukdomsrisken ökar
Om man kokar ner alla stressorer till grundläggande problem hittar jag 3 sådana:
1: Ledning/ansvarsfördelning/påverkan
2: Struktur. Vem gör vad och varför, när ska det vara klart med vilken kvalité, vem ska jag rapportera till och vem får disponera mig?
3: Kultur: Värdegrund, policy, riktlinjer, arv mm
Min erfarenhet är att om vi jobbar med en eller flera av dessa problemområden tenderar många symtom att försvinna och, framförallt, den upplevda stressen minskar och engagemanget och nytänket ökar!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.

1

"Det lönar sig att göra något åt problemen"

Forskaren Malin Lohela Karlsson arbetar med att få arbetsgivarna att inse att stress och mobbning jobbet också kostar pengar för företagen.

Bloggen ger Tony ny kraft

Tillbaka från utbrändhetBloggen ger Tony ny kraft.

"Förr eller senare brister det"

GranskningDagens Arbetes granskning av den psykosociala arbetsmiljön i industrin har fått ett enormt gensvar. Nu kan du också ladda ner och lyssna på reportaget.

Själen måste också skyddas

LedareArbetsmiljöverkets nya föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön är ett steg i rätt riktning. Sjuktalen som har med stress, press och mobbing att göra har ökat markant på senare år. Dags att skapa hållbara arbeten för både kropp och själ.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

Schystare säkerhet på sågen

ARBETSMILJÖIaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Striden om arbetsrätten

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

1

Skyddsombuden kan få kontrollera fler arbetsplatser

”Ännu ett steg i rätt riktning för att få stopp på döden på jobbet”, säger Linda Forså, regionalt skyddsombud på IF Metall Sörmland.

Avtal 2020

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

1

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Kända skomärken döljer lädrets ursprung

Filippa K, Acne studios och Rizzo skor redovisar inte öppet från vilka fabriker lädret till deras skor kommer. Det framkommer i en rapport från Fair action.

Packbanden bort!

ÖGONBLICKETKlockan är 14.59 på Katrinefors bruk i Mariestad.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Virtuell värld skyddar montörer

SÄKER TEKNIKVR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

PerspektivKinesiska Geely kan slå ihop sina bägge biltillverkare Volvo Cars och Geely Automotive till ett gemensamt bolag. Ännu ett tecken på att bilindustrin står inför sitt ”iPhone-ögonblick”, skriver DA:s Harald Gatu.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

ARBETSPLATSOLYCKALivsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Tommy kör som en borstbindare

ProfilenSkogsarbetaren Tommy Halvardsson är på fritiden en av landets få borstbindare. Han berättar vad som krävs för att göra en ­borste. Och hur han hamnade här.

Petter Lindström

”Jag känner fortfarande hur solen värmer”

I tjugoårsåldern blev Petter Lindströms syn allt sämre och i dag är han helt blind. Han är IF Metall-ordförande på Samhall i Tierp och klarar det mesta – även om det finns saker som han saknar.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.