Debatt Dagens Arbete har gjort en granskning av Sveriges industritekniska gymnasieutbildningar, det är en oroväckande bild som målas upp och som jag mött på mina resor och möten som ansvarigt statsråd.
Om skribenten:
Aida Hadzialic är gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga och välmående länder. Ekonomin, skolan, välfärden och levnadsstandarden ska vara i världsklass. Då krävs också att alla skolor är bra skolor, att vi vänder kunskapsresultaten till det bättre, att utbildning leder till jobb och att alla som kan jobba ska jobba. Men självklart även att vi klarar kompetensförsörjningen.
Gymnasieskolans yrkesprogram är basen för att försörja näringslivet och välfärden med utbildade yrkesarbetare. De senaste åren har vi tyvärr sett hur intresset för att läsa på gymnasieskolans yrkesprogram sjunkit drastiskt bland unga. Det industritekniska programmet har varit särskilt utsatt. Det är en bild som Dagens Arbetes granskning bekräftar. På grund av det minskande elevunderlaget har flera kommuner tvingats lägga ner programmet, trots att det finns bra chanser till jobb för den som läser en relevant utbildning.
Över 60 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag uppger att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskap och erfarenhet. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. På längre sikt visar tillgängliga prognoser att bristerna är än mer alarmerande. Enligt SCB:s prognoser kommer det år 2025 att saknas nästan 100 000 personer med gymnasial yrkesutbildning om inget görs. Svårigheterna för företag att hitta rätt arbetskraft riskerar få långsiktiga konsekvenser. Företag som inte hittar den kompetens de behöver tvingas tacka nej till inkommande order och stoppa planerad expansion. Om företag på lång sikt inte förmår hitta arbetskraft i Sverige riskerar vårt land att helt förlora viktig produktion. Det vore förödande för jobb, tillväxt och därmed finansieringen av välfärden.
Vikten av att höja statusen på yrkesprogrammen är något som ständigt påtalas på mina skolbesök och möten med branschen. Som rektorn för Mälardalens tekniska gymnasium säger – det ska inte vara ett slaskprogram för den som inte vill plugga. Yrkesprogrammen är basen för Sveriges kompetensförsörjning. För att öka intresset för yrkesprogrammen, visa på de goda chanserna till arbete efter utbildning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv utropat 2016 till Yrkesutbildningens år. Det är en bred yrkessatsning som ska stärka svensk yrkesutbildning och förbättra industrins kompetensförsörjning. Regeringen och arbetsmarknadens parter har både ett gemensamt intresse och ansvar för att säkerställa att kompetensförsörjningen i Sverige fungerar.
Svensk yrkesutbildning ger kunskaper i världsklass. I höstas tog Sverige hem flera medaljer i Yrkes-VM och i förra veckan fick jag inviga Yrkes-SM i Malmö, Sveriges största yrkestävling där kunniga studenter tävlar i yrkeskunskap. En fantastisk uppvisning i svensk yrkesskicklighet. Yrkes-SM är viktigt för att öka statusen och rekryteringen till yrkesutbildningar inom bygg, design industri, it, service, vård- och tekniksektorn.
För att Sverige ska vara en kunskapsnation kan det inte finnas några återvändsgränder i utbildningssystemet. Därför måste vi säkerställa att alla elever har möjlighet att skaffa sig högskolebehörighet. En konkurrenskraftig ekonomi kräver att människor kan omkvalificera sig livet genom för att vara attraktiva på arbetsmarknaden, det är därför glädjande att moderaterna nu till slut har svängt i frågan och anslutit sig till vår linje, att säkerställa alla elevers möjlighet till högskolebehörighet.
För att skapa möjlighet till vidareutbildning satsar regeringen på ett nytt kunskapslyft. Det skapar förutsättningar för ett livslångt lärande. Kunskapslyftet omfattar fullt utbyggt mer än 50 000 utbildningsplatser till bland annat komvux, däribland den yrkesinriktade vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och folkhögskola. Möjligheten att välja en yrkesutbildning får inte vara begränsad till en kort period under ungdomsåren, utan ska vara en återkommande möjlighet för alla de som senare vill välja en sådan utbildning. Redan nu kan effekterna av dessa investeringar märkas med rekordmånga utbildningsplatser inom yrkeshögskolan.
Sänkta löner och sänkta skatter kommer inte göra att vi får fler yrkesutbildade som kan ta de jobb som växer fram. Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del i att fortsätta utveckla den svenska modellen, är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer. På så sätt kan vi långsiktigt stärka arbetsmarknadens och näringslivets kompetensförsörjning, samtidigt som industrin kan fortsätta utvecklas och fler människor kan komma i jobb.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister