"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Återväxten i industrin

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.
”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.
Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.
Simon Broman och Christian Scheid lär sig om hur servomotorer fungerar. De går båda tredje året på Mälardalens Tekniska Gymnasium och tar snart studenten. Foto: Sara Kroon.
”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.
Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.
”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.
Något så nödvändigt som plåt är en bristvara på Tannbergsskolan i Lycksele. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

(Uppdaterad)

Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Kanske är ett energibolag, en lastbilstillverkare och ett läkemedelsföretag botemedlet på spåren.

Förändrad behörighet utreds – igen

När gymnasieskolan reformerades till läsåret 2011/2012 gjordes en tydligare uppdelning av yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Behörighetskraven för att få gå ett yrkesprogram blev lägre än för ett högskole­förberedande. Elever på yrkesprogram var i vissa fall tvungna att lägga till kurser för att få en grundläggande behörighet för vidare studier. I en pågående utredning ses effekterna av dessa förändringar över.

Utredningen tittar även på hur yrkesprogrammen i framtiden ska kunna ge grundläggande behörighet till högskolestudier.

Tannbergsskolan

Tannbergsskolan i Lyck­sele är den enda gymnasieskolan i Lycksele kommun. Det är en kommunal skola med omkring 700 elever. På industritekniska programmet finns ett femtontal elever. Få elever väljer att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Det är i nuläget oklart vad som kommer hända med utbildningarna till hösten.

Mälardalens tekniska gymnasium

Mälardalens Tekniska Gymnasium ligger inne på Scanias område i Södertälje. Bakom skolan står företagen Scania, Astra Zeneca och Telge Energi. Skolan ger det industritekniska programmet som en grund och eleverna kan längre in i utbildningen välja att lägga till teknikprogrammet. Alla elever läser minst in grundläggande högskolebehörighet. Ungefär 20 procent av eleverna på skolan är tjejer.

Hur är det ställt med skolan i din kommun?

Läs eller ladda ner hel listan på landets samtliga industritekniska program här:

Industritekniska Programmet kommun för kommun

En fredag i juni springer ett sjuttiotal uppklädda studenter i obekväma skor ut i Södertäljes försommar. Med blomsterkvastar, visselpipor och bubbelfyllda småflaskor hängande runt nacken kommer de att klättra upp på lastbilsflaket. Sedan lämnar de sin gamla skola bakom sig till ett dån av dansmusik.

För vissa nyutexaminerade ungdomar följs studentens glädje möjligen av en osäkerhet. Frågor som snurrar runt i huvudet: Vad händer nu? Vad vill jag bli? Plugga vidare eller söka jobb? Finns något jobb för mig?

För det sjuttiotalet elever från Mälardalens tekniska gymnasium som precis dånade i väg väntar en helgs återhämtning innan de blir ett välkommet tillskott på arbetsmarknaden.

En bit längre upp i landet, i Lycksele, undrar lärare och elever på Tannbergsskolan hur många gånger det egentligen går att vända på en bit plåt. Ganska många har det visat sig. För att plåt ska finnas terminen ut gäller det att vrida och vända på varenda liten bit. Det är inte alltid det räcker.

Efter många års arbete inom industrin är Anders Åström tillbaka på Tannbergsskolan. Som svetslärare på det industritekniska programmet den här gången. Han gick gymnasiet här på åttiotalet. Då hade verkstadsdelen, som är byggd på gammal sjöbotten, börjat sjunka. Det pratades om att göra något åt det. Färgen på väggarna flagnade, det behövde målas om.

Mycket har hänt med Anders, men på skolan är det mesta sig likt. Verkstadsdelen kämpar fortfarande mot sjöbotten och väggarna har samma färg. Det enda som har hänt är att skolan har sjunkit ännu mer, säger han.

Ibland blir det riktigt kallt i lokalerna, ner mot tolv grader när det är som värst. Och Anders Åström kan inte minnas när underhåll av maskiner utfördes ordentligt senast. När lärarna hinner får de själva reparera maskinerna som behövs i utbildningen, ibland på kvällstid.

Det stora problemet i Lycksele är eleverna. De är för få. Att det behövs elever för att bedriva skola går lätt att förstå. Minskar elevantalen för mycket blir det svårare för utbildningarna att gå runt.

siffraskollistaTannbergsskolan är det enda gymnasiet i Lycksele kommun. Runt femton av skolans cirka 700 elever går industritekniska programmet. Det är strax under kommunens krav för att utbildningen ska få finnas kvar, minst sex elever per årskurs. På kommunnivå förs diskussioner om framtiden för inriktningen produkt- och maskinteknik. Antingen blir den kvar, men som lärlingsutbildning med mer praktik, eller så läggs den ned helt. Och trots att ekonomin inte går ihop i nuläget finns sparkrav på ungefär 90 000 per elev och år. Lite förenklat måste programmet nästan halvera kostnaderna för varje elev.

– Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år, säger Anders Åström.

Tillsammans med andra lärare gör han sitt bästa för att hålla fräscht. De försöker se till att maskiner fungerar. Och där väggarna ser som värst ut målar de om. När föräldrar eller andra utifrån kommer på besök skäms han.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, sägerAnders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

I hela Sverige går det ungefär 4 500 elever på det industritekniska gymnasieprogrammet. Siffran kan jämföras med de runt 1 000 elever som går på riksidrottsgymnasium. Där är tanken att eleverna ska bli internationella elitidrottare. På varje framtida elitidrottare går det teoretiskt fyra industriarbetare.

Programmet utbildar elever i industriell teknik och produktion. På bara fem år har antalet förstaårselever sjunkit från 2 051 elever till 1 422. Håller takten i sig står programmet tomt om mindre än tjugo år.

Det är med andra ord inte enbart i Lycksele som industritekniska programmet har svårt att locka elever. Dagens Arbetes genomgång av landets alla gymnasieskolor visar att över hälften av de totalt 169 industritekniska utbildningarna har fem eller färre elever i den första årskursen. Ett trettiotal av utbildningarna saknar helt förstaårselever.

För den som är sugen på jobb i Lycksele framstår det industritekniska programmet som ett klokt gymnasieval. Ortens företag behöver arbetskraft.

Texor, som tillverkar produktionsutrustning i rostfritt stål, har fått allt svårare att hitta kompetenta medarbetare. Vd:n Josef Alenius berättar om att han tvingas ta personal från andra företag i eller omkring Lycksele.

– Annonsering är i princip lönlöst och bemanningsföretagen hittar inga. Vi letar upp det vi behöver hos kolleger i branschen. Det blir att vi slår undan fötterna på varandra här, säger han.

GRAFIK-DUBBEL

Många industriföretag runt om i landet uppger att det är svårt att hitta nyutexaminerade med relevant utbildning. Och Statistiska Centralbyrån, SCB, räknade förra året med att det kommer att saknas 60 000 med industriteknisk utbildning till år 2035.

Det saknas både elever och arbetskraft. Hur blev det såhär? Gymnasieskolans yrkesprogram tappar mark överlag. I höstas valde mindre än en fjärdedel av de nya eleverna någon praktiskt inriktad utbildning. 2011 valde var tredje elev ett yrkesprogram.

Många pekar ut högskolebehörigheten som ett problem. När gymnasieskolan förändrades 2011 var ett mål att skillnaden mellan yrkesprogram och teoretiska program skulle bli tydligare.

Teoretiska skulle leda till vidareutbildning och yrkesprogrammen till jobb. Därför togs den grundläggande behörigheten till högskolan bort från yrkesprogrammen. Vill yrkeseleverna plugga vidare får de läsa extra kurser. Rädsla över stängda dörrar kan vara en förklaring till att eleverna blivit färre.

En annan förklaring är att ”bilden av industrin” är avskräckande och dåligt uppdaterad. Det handlar om att både ungdomar och föräldrar har en bild av industriarbete som något monotont, smutsigt och bullrigt. Hot om nedläggningar av programmet kan också ha påverkat siffrorna negativt.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

I Södertälje finns däremot en skola som inte har några problem med att locka elever.
Den där härliga studentdagen med blommor, bubbel och firande är inte långt borta.

Christian Scheid från Tyresö kommer att vara en av alla med svartvita skärmmössor och springa ut genom skolans dörrar i juni. I tre år har han pendlat fram och tillbaka mellan hemmet i Tyresö och Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje. Kollektivt tar resan en timme och fyrtio minuter. Sedan han tog körkort går det lite snabbare. I vilket fall tyckte kompisarna hemma på Tyresö att han var lite konstig som valde en skola som låg flera mil bort.

– Men de inser ju också att det är en bra utbildning när jag berättar om vad man får lära sig, säger Christian.

Han fick först upp ögonen för skolan på en gymnasiemässa. Den verkade bra, men resvägen avskräckte honom lite. Christian kom ändå iväg när skolan hade öppet hus, och därefter på en hobbykväll. Där fick han testa på maskiner. Det var roligt, så han sökte och kom in.

Under sina tre år har han trivts bra. Han kommer att sakna skolan, men studenten är efterlängtad.

– Det blir skönt att komma ut i arbetslivet, jag tycker att det ska bli kul att börja jobba, säger han.

För några år sedan upplevde lastbilstillverkaren Scania att det började bli svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

– Eleverna från företagets gamla industrigymnasium räckte inte längre till och andra skolor i närheten hade antingen lagt ner eller hade få elever, berättar rektorn Susann Jungåker, som fanns med på ett tidigt stadium i planeringen av den nya utbildningen.

Scania tog kontakt med ett annat Södertäljeföretag, läkemedelstillverkaren Astra Zeneca. Där fanns samma problem. Kort därefter anslöt också energibolaget Telge till samarbetet. Lösningen på frågan om kompetensförsörjningen blev en gemensam gymnasieskola. Skolan öppnade portarna för fyra år sedan. Ungefär 70 elever började direkt och sedan dess har det fortsatt strömma in ungdomar i samma takt. Skolan har totalt mer än dubbelt så många elever som alla industritekniska program i hela Västerbotten tillsammans.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens tekniska gymnasium är en av flera fristående gymnasieskolor med stora företag i ryggen. Volvo, SKF, Perstorp och Sandvik finns bakom andra skolor med snarlika upplägg. Tillsammans har skolorna ungefär 950 av de totalt 4 500 eleverna på industritekniska programmet. Och samtidigt som andra utbildningar kämpar för överlevnaden har Mälardalens tekniska gymnasium över två förstahandssökande per plats.

I verkstadslokalen vinglar två små robotar sakta framåt. De två plastfigurerna rullar över betonggolvet och passerar en lång rad av 3D-skrivare, svarvar, fräsar och CNC-maskiner. Plötsligt ramlar robotarna ihop.

Rebecca Sjöblom och klasskompisen Felicia Vestin tittar upp från mobilerna de använder för att styra robotarna. De går precis som Christian Scheid tredje året och tar snart studenten. Därefter börjar de tre visstidsanställningar på antingen Scania eller Astra Zeneca.

Skolans ligger inne på Scanias fabriksområde och lunchen äter eleverna i företagets personalmatsal. Annars är det framför allt i samband med praktik och jobb som eleverna stöter på företagen. Praktiken sker på företagen bakom skolan. Under somrarna erbjuds eleverna jobb, och efter avslutad utbildning väntar en sex månader lång visstidsanställning för eleverna.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca.Foto: Sara Kroon.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.

Samverkan med företag är enligt rektorn Susann Jungåker viktigt för att få till en bra industriteknisk utbildning. Och för att locka elever.

– Jag tror att det ger bättre skjuts och attraktionskraft om skola och företag kan marknadsföra utbildningen tillsammans. Och visa på vad den leder till, ett jobb, säger hon.

Synen på programmet behöver också förändras tycker Susann Jungåker. På Mälardalens tekniska gymnasium är det höga förväntningar och krav på eleverna. Alla läser in den grundläggande högskolebehörigheten. Möjlighet att läsa in en teknikutbildning som ger behörighet till exempelvis civilingenjörsutbildning finns också. Många tar chansen.

”Det är vanligt att man ser på yrkes­programmen som något för skoltrötta elever. Har man den synen på ett industri­tekniskt program är det svårt att lyckas.”

 

Under lektionerna är disciplinen hög. Eleverna ska stå upp vid bänkarna innan lektionen börjar. Först när läraren ger klartecken får de sätta sig ner. På rasten får eleverna gärna ha på sig en, eller till och med två kepsar, men när lektionen börjar ska de inte synas till.

– Det är rätt vanligt att man ser på yrkesprogrammen som något för omotiverade och skoltrötta elever. Har man den synen på ett industritekniskt program är det svårt att lyckas tror jag. Det ska ju inte vara ett slaskprogram för den som inte vill plugga, säger rektorn Susann Jungåker (bild ovan t.v).

De två små robotarna som vinglade omkring på verkstadsgolvet i Södertälje köptes inför en av skolans många kvällar för högstadieelever. Det är också en del i receptet på framgång. Att eleverna får komma till skolan och bilda sig en egen uppfattning om industrin är väldigt viktigt tror Susann Jungåker.

För Christian Scheid var det så. Rebecca Sjöblom, som också går tredje året, var till en början lite förvånad över att industrin inte var smutsigare.
– Ungdomar vet inte alltid vad en CNC-maskin är. De vet inte vad det innebär att svetsa, kanske har de aldrig sett en sådan här miljö, säger Susann Jungåker.

Tillbaka till Tannbergsskolan i Lycksele.

– Vi har ju en jättebra utbildning, det är inte där problemet sitter, säger Anders Åström.
Han får medhåll från företag i Lycksele. Utbildningen är det inget fel på. Bilden utifrån har tyvärr blivit en annan, tycker Anders Åström. Lokalpressens skriverier om dåliga lokaler och sliten utrustning har säkert skrämt bort en del. Rapportering om nedlagda företag och försvunna jobb underlättar inte heller.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

Företagen försöker hjälpa till. Med material och praktikplatser till exempel. Nyligen kunde skolan köpa in några ton plåt för 6 500 kronor. Hos en handlare uppskattar Anders Åström att skolan hade fått betala 140 000. Men ett upplägg liknande det i Södertälje, där företag helt står bakom utbildningen och erbjuder sommarjobb, är ingen lösning på situationen i Lycksele.

– Företagens orderböcker sträcker sig sällan längre än några månader, då står de där och har lovat något som de inte kan hålla. Större företag med några hundra anställda kan ju svälja en eller två elever oavsett, det märks inte i mängden.

För en utomstående betraktare kan hela situationen se ut som en ond spiral. En utbildning med allt färre elever som får svårt att gå runt. Företag som får problem med att klara kompetensförsörjning och kanske måste flytta från stan. Medier som rapporterar till avskräckta elever och föräldrar. Kvar blir varken utbildning eller industri. Och det är inte bara i Lycksele.

Anders Åström vill inte tro att det är så allting slutar.
– Jag tror inte att det är ond spiral som slutar med att hela Sverige håller på att lägga ner, eller jag hoppas inte det i alla fall. Jag hoppas att det vänder.

Fotnot: Tannbergsskolan fick nyligen besked om att Skolverket godkänner riksintag på skolans svetsinriktning från och med läsåret 2017/2018. Skolan bedriver sedan tidigare en så kallad IW-svetsutbildning, vilket bland annat öppnar dörrar för jobb utomlands. Läraren Anders Åström är nöjd med beslutet och hoppas att riksrekryteringen ska göra det möjligt att locka fler elever till utbildningen.

Erik Ignerus

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

2

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.