Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Återväxten i industrin

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.
”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.
Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.
Simon Broman och Christian Scheid lär sig om hur servomotorer fungerar. De går båda tredje året på Mälardalens Tekniska Gymnasium och tar snart studenten. Foto: Sara Kroon.
”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.
Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.
”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.
Något så nödvändigt som plåt är en bristvara på Tannbergsskolan i Lycksele. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

(Uppdaterad)

Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Kanske är ett energibolag, en lastbilstillverkare och ett läkemedelsföretag botemedlet på spåren.

Förändrad behörighet utreds – igen

När gymnasieskolan reformerades till läsåret 2011/2012 gjordes en tydligare uppdelning av yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Behörighetskraven för att få gå ett yrkesprogram blev lägre än för ett högskole­förberedande. Elever på yrkesprogram var i vissa fall tvungna att lägga till kurser för att få en grundläggande behörighet för vidare studier. I en pågående utredning ses effekterna av dessa förändringar över.

Utredningen tittar även på hur yrkesprogrammen i framtiden ska kunna ge grundläggande behörighet till högskolestudier.

Tannbergsskolan

Tannbergsskolan i Lyck­sele är den enda gymnasieskolan i Lycksele kommun. Det är en kommunal skola med omkring 700 elever. På industritekniska programmet finns ett femtontal elever. Få elever väljer att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Det är i nuläget oklart vad som kommer hända med utbildningarna till hösten.

Mälardalens tekniska gymnasium

Mälardalens Tekniska Gymnasium ligger inne på Scanias område i Södertälje. Bakom skolan står företagen Scania, Astra Zeneca och Telge Energi. Skolan ger det industritekniska programmet som en grund och eleverna kan längre in i utbildningen välja att lägga till teknikprogrammet. Alla elever läser minst in grundläggande högskolebehörighet. Ungefär 20 procent av eleverna på skolan är tjejer.

Hur är det ställt med skolan i din kommun?

Läs eller ladda ner hel listan på landets samtliga industritekniska program här:

Industritekniska Programmet kommun för kommun

En fredag i juni springer ett sjuttiotal uppklädda studenter i obekväma skor ut i Södertäljes försommar. Med blomsterkvastar, visselpipor och bubbelfyllda småflaskor hängande runt nacken kommer de att klättra upp på lastbilsflaket. Sedan lämnar de sin gamla skola bakom sig till ett dån av dansmusik.

För vissa nyutexaminerade ungdomar följs studentens glädje möjligen av en osäkerhet. Frågor som snurrar runt i huvudet: Vad händer nu? Vad vill jag bli? Plugga vidare eller söka jobb? Finns något jobb för mig?

För det sjuttiotalet elever från Mälardalens tekniska gymnasium som precis dånade i väg väntar en helgs återhämtning innan de blir ett välkommet tillskott på arbetsmarknaden.

En bit längre upp i landet, i Lycksele, undrar lärare och elever på Tannbergsskolan hur många gånger det egentligen går att vända på en bit plåt. Ganska många har det visat sig. För att plåt ska finnas terminen ut gäller det att vrida och vända på varenda liten bit. Det är inte alltid det räcker.

Efter många års arbete inom industrin är Anders Åström tillbaka på Tannbergsskolan. Som svetslärare på det industritekniska programmet den här gången. Han gick gymnasiet här på åttiotalet. Då hade verkstadsdelen, som är byggd på gammal sjöbotten, börjat sjunka. Det pratades om att göra något åt det. Färgen på väggarna flagnade, det behövde målas om.

Mycket har hänt med Anders, men på skolan är det mesta sig likt. Verkstadsdelen kämpar fortfarande mot sjöbotten och väggarna har samma färg. Det enda som har hänt är att skolan har sjunkit ännu mer, säger han.

Ibland blir det riktigt kallt i lokalerna, ner mot tolv grader när det är som värst. Och Anders Åström kan inte minnas när underhåll av maskiner utfördes ordentligt senast. När lärarna hinner får de själva reparera maskinerna som behövs i utbildningen, ibland på kvällstid.

Det stora problemet i Lycksele är eleverna. De är för få. Att det behövs elever för att bedriva skola går lätt att förstå. Minskar elevantalen för mycket blir det svårare för utbildningarna att gå runt.

siffraskollistaTannbergsskolan är det enda gymnasiet i Lycksele kommun. Runt femton av skolans cirka 700 elever går industritekniska programmet. Det är strax under kommunens krav för att utbildningen ska få finnas kvar, minst sex elever per årskurs. På kommunnivå förs diskussioner om framtiden för inriktningen produkt- och maskinteknik. Antingen blir den kvar, men som lärlingsutbildning med mer praktik, eller så läggs den ned helt. Och trots att ekonomin inte går ihop i nuläget finns sparkrav på ungefär 90 000 per elev och år. Lite förenklat måste programmet nästan halvera kostnaderna för varje elev.

– Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år, säger Anders Åström.

Tillsammans med andra lärare gör han sitt bästa för att hålla fräscht. De försöker se till att maskiner fungerar. Och där väggarna ser som värst ut målar de om. När föräldrar eller andra utifrån kommer på besök skäms han.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, sägerAnders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

I hela Sverige går det ungefär 4 500 elever på det industritekniska gymnasieprogrammet. Siffran kan jämföras med de runt 1 000 elever som går på riksidrottsgymnasium. Där är tanken att eleverna ska bli internationella elitidrottare. På varje framtida elitidrottare går det teoretiskt fyra industriarbetare.

Programmet utbildar elever i industriell teknik och produktion. På bara fem år har antalet förstaårselever sjunkit från 2 051 elever till 1 422. Håller takten i sig står programmet tomt om mindre än tjugo år.

Det är med andra ord inte enbart i Lycksele som industritekniska programmet har svårt att locka elever. Dagens Arbetes genomgång av landets alla gymnasieskolor visar att över hälften av de totalt 169 industritekniska utbildningarna har fem eller färre elever i den första årskursen. Ett trettiotal av utbildningarna saknar helt förstaårselever.

För den som är sugen på jobb i Lycksele framstår det industritekniska programmet som ett klokt gymnasieval. Ortens företag behöver arbetskraft.

Texor, som tillverkar produktionsutrustning i rostfritt stål, har fått allt svårare att hitta kompetenta medarbetare. Vd:n Josef Alenius berättar om att han tvingas ta personal från andra företag i eller omkring Lycksele.

– Annonsering är i princip lönlöst och bemanningsföretagen hittar inga. Vi letar upp det vi behöver hos kolleger i branschen. Det blir att vi slår undan fötterna på varandra här, säger han.

GRAFIK-DUBBEL

Många industriföretag runt om i landet uppger att det är svårt att hitta nyutexaminerade med relevant utbildning. Och Statistiska Centralbyrån, SCB, räknade förra året med att det kommer att saknas 60 000 med industriteknisk utbildning till år 2035.

Det saknas både elever och arbetskraft. Hur blev det såhär? Gymnasieskolans yrkesprogram tappar mark överlag. I höstas valde mindre än en fjärdedel av de nya eleverna någon praktiskt inriktad utbildning. 2011 valde var tredje elev ett yrkesprogram.

Många pekar ut högskolebehörigheten som ett problem. När gymnasieskolan förändrades 2011 var ett mål att skillnaden mellan yrkesprogram och teoretiska program skulle bli tydligare.

Teoretiska skulle leda till vidareutbildning och yrkesprogrammen till jobb. Därför togs den grundläggande behörigheten till högskolan bort från yrkesprogrammen. Vill yrkeseleverna plugga vidare får de läsa extra kurser. Rädsla över stängda dörrar kan vara en förklaring till att eleverna blivit färre.

En annan förklaring är att ”bilden av industrin” är avskräckande och dåligt uppdaterad. Det handlar om att både ungdomar och föräldrar har en bild av industriarbete som något monotont, smutsigt och bullrigt. Hot om nedläggningar av programmet kan också ha påverkat siffrorna negativt.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

I Södertälje finns däremot en skola som inte har några problem med att locka elever.
Den där härliga studentdagen med blommor, bubbel och firande är inte långt borta.

Christian Scheid från Tyresö kommer att vara en av alla med svartvita skärmmössor och springa ut genom skolans dörrar i juni. I tre år har han pendlat fram och tillbaka mellan hemmet i Tyresö och Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje. Kollektivt tar resan en timme och fyrtio minuter. Sedan han tog körkort går det lite snabbare. I vilket fall tyckte kompisarna hemma på Tyresö att han var lite konstig som valde en skola som låg flera mil bort.

– Men de inser ju också att det är en bra utbildning när jag berättar om vad man får lära sig, säger Christian.

Han fick först upp ögonen för skolan på en gymnasiemässa. Den verkade bra, men resvägen avskräckte honom lite. Christian kom ändå iväg när skolan hade öppet hus, och därefter på en hobbykväll. Där fick han testa på maskiner. Det var roligt, så han sökte och kom in.

Under sina tre år har han trivts bra. Han kommer att sakna skolan, men studenten är efterlängtad.

– Det blir skönt att komma ut i arbetslivet, jag tycker att det ska bli kul att börja jobba, säger han.

För några år sedan upplevde lastbilstillverkaren Scania att det började bli svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

– Eleverna från företagets gamla industrigymnasium räckte inte längre till och andra skolor i närheten hade antingen lagt ner eller hade få elever, berättar rektorn Susann Jungåker, som fanns med på ett tidigt stadium i planeringen av den nya utbildningen.

Scania tog kontakt med ett annat Södertäljeföretag, läkemedelstillverkaren Astra Zeneca. Där fanns samma problem. Kort därefter anslöt också energibolaget Telge till samarbetet. Lösningen på frågan om kompetensförsörjningen blev en gemensam gymnasieskola. Skolan öppnade portarna för fyra år sedan. Ungefär 70 elever började direkt och sedan dess har det fortsatt strömma in ungdomar i samma takt. Skolan har totalt mer än dubbelt så många elever som alla industritekniska program i hela Västerbotten tillsammans.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens tekniska gymnasium är en av flera fristående gymnasieskolor med stora företag i ryggen. Volvo, SKF, Perstorp och Sandvik finns bakom andra skolor med snarlika upplägg. Tillsammans har skolorna ungefär 950 av de totalt 4 500 eleverna på industritekniska programmet. Och samtidigt som andra utbildningar kämpar för överlevnaden har Mälardalens tekniska gymnasium över två förstahandssökande per plats.

I verkstadslokalen vinglar två små robotar sakta framåt. De två plastfigurerna rullar över betonggolvet och passerar en lång rad av 3D-skrivare, svarvar, fräsar och CNC-maskiner. Plötsligt ramlar robotarna ihop.

Rebecca Sjöblom och klasskompisen Felicia Vestin tittar upp från mobilerna de använder för att styra robotarna. De går precis som Christian Scheid tredje året och tar snart studenten. Därefter börjar de tre visstidsanställningar på antingen Scania eller Astra Zeneca.

Skolans ligger inne på Scanias fabriksområde och lunchen äter eleverna i företagets personalmatsal. Annars är det framför allt i samband med praktik och jobb som eleverna stöter på företagen. Praktiken sker på företagen bakom skolan. Under somrarna erbjuds eleverna jobb, och efter avslutad utbildning väntar en sex månader lång visstidsanställning för eleverna.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca.Foto: Sara Kroon.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.

Samverkan med företag är enligt rektorn Susann Jungåker viktigt för att få till en bra industriteknisk utbildning. Och för att locka elever.

– Jag tror att det ger bättre skjuts och attraktionskraft om skola och företag kan marknadsföra utbildningen tillsammans. Och visa på vad den leder till, ett jobb, säger hon.

Synen på programmet behöver också förändras tycker Susann Jungåker. På Mälardalens tekniska gymnasium är det höga förväntningar och krav på eleverna. Alla läser in den grundläggande högskolebehörigheten. Möjlighet att läsa in en teknikutbildning som ger behörighet till exempelvis civilingenjörsutbildning finns också. Många tar chansen.

”Det är vanligt att man ser på yrkes­programmen som något för skoltrötta elever. Har man den synen på ett industri­tekniskt program är det svårt att lyckas.”

 

Under lektionerna är disciplinen hög. Eleverna ska stå upp vid bänkarna innan lektionen börjar. Först när läraren ger klartecken får de sätta sig ner. På rasten får eleverna gärna ha på sig en, eller till och med två kepsar, men när lektionen börjar ska de inte synas till.

– Det är rätt vanligt att man ser på yrkesprogrammen som något för omotiverade och skoltrötta elever. Har man den synen på ett industritekniskt program är det svårt att lyckas tror jag. Det ska ju inte vara ett slaskprogram för den som inte vill plugga, säger rektorn Susann Jungåker (bild ovan t.v).

De två små robotarna som vinglade omkring på verkstadsgolvet i Södertälje köptes inför en av skolans många kvällar för högstadieelever. Det är också en del i receptet på framgång. Att eleverna får komma till skolan och bilda sig en egen uppfattning om industrin är väldigt viktigt tror Susann Jungåker.

För Christian Scheid var det så. Rebecca Sjöblom, som också går tredje året, var till en början lite förvånad över att industrin inte var smutsigare.
– Ungdomar vet inte alltid vad en CNC-maskin är. De vet inte vad det innebär att svetsa, kanske har de aldrig sett en sådan här miljö, säger Susann Jungåker.

Tillbaka till Tannbergsskolan i Lycksele.

– Vi har ju en jättebra utbildning, det är inte där problemet sitter, säger Anders Åström.
Han får medhåll från företag i Lycksele. Utbildningen är det inget fel på. Bilden utifrån har tyvärr blivit en annan, tycker Anders Åström. Lokalpressens skriverier om dåliga lokaler och sliten utrustning har säkert skrämt bort en del. Rapportering om nedlagda företag och försvunna jobb underlättar inte heller.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

Företagen försöker hjälpa till. Med material och praktikplatser till exempel. Nyligen kunde skolan köpa in några ton plåt för 6 500 kronor. Hos en handlare uppskattar Anders Åström att skolan hade fått betala 140 000. Men ett upplägg liknande det i Södertälje, där företag helt står bakom utbildningen och erbjuder sommarjobb, är ingen lösning på situationen i Lycksele.

– Företagens orderböcker sträcker sig sällan längre än några månader, då står de där och har lovat något som de inte kan hålla. Större företag med några hundra anställda kan ju svälja en eller två elever oavsett, det märks inte i mängden.

För en utomstående betraktare kan hela situationen se ut som en ond spiral. En utbildning med allt färre elever som får svårt att gå runt. Företag som får problem med att klara kompetensförsörjning och kanske måste flytta från stan. Medier som rapporterar till avskräckta elever och föräldrar. Kvar blir varken utbildning eller industri. Och det är inte bara i Lycksele.

Anders Åström vill inte tro att det är så allting slutar.
– Jag tror inte att det är ond spiral som slutar med att hela Sverige håller på att lägga ner, eller jag hoppas inte det i alla fall. Jag hoppas att det vänder.

Fotnot: Tannbergsskolan fick nyligen besked om att Skolverket godkänner riksintag på skolans svetsinriktning från och med läsåret 2017/2018. Skolan bedriver sedan tidigare en så kallad IW-svetsutbildning, vilket bland annat öppnar dörrar för jobb utomlands. Läraren Anders Åström är nöjd med beslutet och hoppas att riksrekryteringen ska göra det möjligt att locka fler elever till utbildningen.

Erik Ignerus

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA och Expressen granskar

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Nazister och ­våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.