Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Farliga vibrationer

”Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan”

Debatt. Både staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsaskor inte ska uppstå. En skärpning av kraven skulle driva på teknikutvecklingen och öka seriösa tillverkande företags konkurrenskraft – och framförallt minska vibrationsskadorna hos användarna, skriver en grupp forskare.

Skribenterna:

Lage Burström, Forskare, Umeå Universitet, Yrkes- och Miljömedicin, Umeå

Bengt Järvholm, Professor, Umeå Universitet, Yrkes- och Miljömedicin, Umeå

Lars Gerhardsson, Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin, Göteborg

Hans Lindell, Forskare, Swerea IVF, Mölndal

Tohr Nilsson, Överläkare, Umeå Universitet, Yrkes- och Miljömedicin, Umeå

Catarina Nordander, Överläkare, Region Skåne, Arbets- och miljömedicin Syd, Lund

Magnus Svartengren, Professor, Uppsala Universitet, Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Jens Wahlström, Verksamhetschef, Norrlands Universitetssjukhus, Arbets- och beteendemedicinskt centrum Umeå

Skador från vibrerande maskiner och verktyg har blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom, enligt färsk statistik från AFA Försäkring. Denna typ av skador har varit kända i cirka 100 år. De visar sig vanligen som vita fingrar och nedsättning av känseln i händerna. Besvären kan vara så uttalade att man tvingas byta arbete och inte kan utöva aktiviteter på fritiden.

I Sverige liksom Europa finns ett gränsvärde för hur länge man får använda sina verktyg under en arbetsdag, beroende på hur kraftigt de vibrerar. Exakt var gränsen går för skada är inte känt, men forskningen är överens om att nuvarande gränsvärde inte helt skyddar mot skador.

Många som drabbas är i medelåldern, men det finns också patienter i 20-årsåldern som efter mindre än ett år uppvisar skador och får livslånga handikapp. Skadorna kan leda till dålig känsel, värk och en konstant surrande känsla i fingrarna. Många blir fumliga och får svårt att hålla i sina verktyg eller i små saker som skruvar och muttrar. Skador på fingrarnas blodkärl leder till vita fingrar och ökad känslighet för kyla.

De flesta skadorna går inte att bota och leder i många fall till ofrivilligt byte av arbete eller i värsta fall arbetslöshet.

Fortfarande förekommer oacceptabelt höga nivåer för vibrationer. Ungefär en fjärdedel av de patienter som kommit till arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund utsätts i sitt nuvarande arbete för så mycket vibrationer från verktyg att gränsvärdet överskrids. Läget är sannolikt ungefär detsamma på andra håll i landet.

Idag finns det ingen reglering på hur mycket vibrationer en maskin får avge utan ansvaret läggs helt och hållet på brukaren att begränsa användningstiden för att undvika skador. Detta synsätt går tvärt emot vad som är brukligt på flertalet andra områden som till exempel utsläpp från fordon, gifter i barnleksaker och så vidare. I dessa fallen är det inte användarens ansvar att reglera bilens körsträcka eller tiden som man leker med dockan utan ansvaret ligger på tillverkaren utifrån lagkrav.

Arbetsgivarna har naturligtvis ett övergripande ansvar, en del kan göras med utbildning, men vi tror att det krävs kraftigare åtgärder för att komma tillrätta med dessa helt onödiga skador. Beställare, till exempel offentliga institutioner kan se till att man i sina beställningar kräver att man inte använder metoder som inte utsätter de som arbetar för kraftigt vibrerande verktyg. Men det är inte realistiskt att villaägaren som anlitar en firma ska klara att lägga en beställning som inte innebär risk för vibrationsskador.

I stället borde staten ta ett betydligt större ansvar för att inte skador uppträder och se till att nuvarande regler (Arbetsmiljöverkets föreskrift) följs, vilket uppenbarligen inte sker idag. Och framför allt måste maskintillverkarna vars produkter är grundorsaken till vibrationerna tvingas att ta ett större ansvar. Hårda krav innebär också en utveckling av arbetsmetoder och verktyg.

Avsevärda förbättringar kan göras på maskinerna ofta med relativt enkla åtgärder till en marginell kostnad. Trots att direktiv inom EU föreskriver att maskiner ska konstrueras så att de vibrerar så lite som möjligt genom att använda tillgänglig teknik så efterlevs inte detta. För en stor del av vibrerande verktyg har endast begränsad teknikutveckling skett de senaste 40 åren.

Vi anser att maskiners maximalt tillåtna vibrationer måste regleras och stegvis skärpas. Detta görs redan idag för buller på många maskingrupper så varför inte på vibrationer som ofta orsakar skador? En skärpning av kraven skulle driva fram en teknikutveckling och öka seriösa tillverkande företags konkurrenskraft och framförallt minska vibrationsskadorna hos användarna.

Det borde gå att införa ”förbud” mot vissa typer av arbetsoperationer där vi vet att gränsvärdet överskrids redan när man arbetat mindre än 15 minuter med verktyget under en arbetsdag. Alternativt kan man tänka sig att man kräver att de som använder sådana verktyg ska ha en särskild licens som kan återkallas vid ”missbruk”.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

8

Lägerelden är ändå viktigast

KrönikaVad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

1

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Industrin och jämställdhet

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

GÄSTKRÖNIKATack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

3

DA och Expressen granskar

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

1

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.