”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Farliga vibrationer

Morgan Lundstedt lyfter en lastpall med sin mygga. Det finns sex mygg­stationer på anläggningen. Foto: David Lundmark.
Nicanor Causil letar fel på lastpallarna och markerar på skärmen vilka skadade delar robotarna ska ta bort. Från robotarna går pallarna vidare till spikborden och repareras. Foto: David Lundmark.
Robert Skufca, produktionschef framför färdiga lastpallar. Ute på gården står ungefär 120 000 pallar redo att användas igen. Foto: David Lundmark.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Arbetsmiljö Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Störst på pallar

Norrlandspall är Sveriges största företag i pallbranschen och hanterar årligen ungefär 2,5 miljoner begagnade lastpallar av trä.

Företaget har cirka 80 anställda, varav 25 i Örebro.

Norrlandspall finns på sex platser i Sverige och köper, säljer och reparerar lastpallar. I Örebro kommer det in 7 000 pallar per dag. De väger 25 kilo torra – men kan väga upp emot 40 kilo om de stått ute i regn och snö.

– Förr lyftes alla pallar för hand. Det får man längre inte göra, berättar produktionschefen Robert Skufca.

I stället sorteras pallarna med ”myggor”, lättmanövrerade kranar som kan lyfta lastpallen hur man vill och dit man vill.

Ungefär var femte pall är trasig och ska repareras. Pallarna kan då tas isär med tigersågar. Men de vibrerar starkt, ett arbetsmiljöproblem man länge försökt lösa på Norrlandspall. I Örebro prövas därför robotar.

När pallarna efter sorteringen kommer till reparationshallen matas de fram till en avsyningsstation. Operatören ser på datorskärmen en bild av pallen och programmerar in vad som ska fixas. Sedan tar två robotar över, klipper spikar och tar bort trasiga delar. Detta ersätter arbete med tigersåg till 70 procent. Därefter går pallen vidare till spikborden, där reparatörerna sätter fast nya delar med spikpistol.

Vad är det robotarna inte klarar?

– De flesta skadorna sitter på pallarnas utsida. Roboten greppar pallen i mittenbrädan och håller fast den, medan den sågar. Men ibland är mittenbrädan trasig, förklarar Robert Skufca.

Då går pallen i stället vidare till spikborden där en reparatör tar bort de skadade delarna med tigersåg, innan han sätter dit nya delar. Sågandet har blivit mindre påfrestande genom att tigersågen numera hänger i en lina från ett balansblock och därför inte behöver lyftas. Den kan också vinklas genom den speciella upphängningen (se bilden nedan).

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Robotarna har bidragit till att höja produktiviteten längs reparationslinjen, nu görs 200–225 pallar per person mot tidigare 135.

– Genom att användningen av tigersågar minskat så rejält har vibrationerna minskat. Avsyningen är dessutom ett mindre fysiskt krävande arbetsmoment som tillkommit.De anställda roterar dagligen mellan olika stationer, därför kör skyddsombudet Anders Sunemalm denna dag truck. Han tycker att robotar är en jättebra idé, som dock behöver utvecklas:

– Roboten tar ofta för mycket av pallen. Den borde justeras så att pallarna kom i bättre skick. När robotarna böjer spikarna, blir det också mer jobb.

Vilken arbetsuppgift är tuffast?

– Reparationen. Med spikpistolen känns det i handen som när du slår med en hammare, men tigersågen är värst. Jag har själv fått karpaltunnelsyndrom och ska opereras i höst.

Skadliga vibrationer

Dagligt arbete med vibrerande verktyg ökar risken för vita fingrar, nedsatt känsel, fumlighet, karpaltunnelsyndrom och andra nerv­skador.

Det visar en sammanställning från Afa av vibrationsforskningen. Där framgår också att även när vibrationerna ligger under gränsvärdena i handhållna maskiner, som skruvdragare, tigersågar, plåtsaxar, vinkelslipmaskiner och motorsågar, är risken stor för skador.

– Av medicinska skäl bör man definitivt sänka gränsvärdena, säger Lage Burström på Umeå universitet.

Vibrationsskador är nu den vanligaste arbetssjukdomen enligt Afa Försäkrings statistik. Enligt en doktorsavhandling från Umeå universitet är dessutom risken att dö i hjärtinfarkt 30 procent högre för gruvarbetare som arbetat med vibrerande verktyg än för dem som inte haft sådant arbete.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador

Lennart Lund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

1

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

1

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

Regionala skyddsombud

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

5

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

1

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.