Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Farliga vibrationer

Morgan Lundstedt lyfter en lastpall med sin mygga. Det finns sex mygg­stationer på anläggningen. Foto: David Lundmark.
Nicanor Causil letar fel på lastpallarna och markerar på skärmen vilka skadade delar robotarna ska ta bort. Från robotarna går pallarna vidare till spikborden och repareras. Foto: David Lundmark.
Robert Skufca, produktionschef framför färdiga lastpallar. Ute på gården står ungefär 120 000 pallar redo att användas igen. Foto: David Lundmark.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Arbetsmiljö Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Störst på pallar

Norrlandspall är Sveriges största företag i pallbranschen och hanterar årligen ungefär 2,5 miljoner begagnade lastpallar av trä.

Företaget har cirka 80 anställda, varav 25 i Örebro.

Norrlandspall finns på sex platser i Sverige och köper, säljer och reparerar lastpallar. I Örebro kommer det in 7 000 pallar per dag. De väger 25 kilo torra – men kan väga upp emot 40 kilo om de stått ute i regn och snö.

– Förr lyftes alla pallar för hand. Det får man längre inte göra, berättar produktionschefen Robert Skufca.

I stället sorteras pallarna med ”myggor”, lättmanövrerade kranar som kan lyfta lastpallen hur man vill och dit man vill.

Ungefär var femte pall är trasig och ska repareras. Pallarna kan då tas isär med tigersågar. Men de vibrerar starkt, ett arbetsmiljöproblem man länge försökt lösa på Norrlandspall. I Örebro prövas därför robotar.

När pallarna efter sorteringen kommer till reparationshallen matas de fram till en avsyningsstation. Operatören ser på datorskärmen en bild av pallen och programmerar in vad som ska fixas. Sedan tar två robotar över, klipper spikar och tar bort trasiga delar. Detta ersätter arbete med tigersåg till 70 procent. Därefter går pallen vidare till spikborden, där reparatörerna sätter fast nya delar med spikpistol.

Vad är det robotarna inte klarar?

– De flesta skadorna sitter på pallarnas utsida. Roboten greppar pallen i mittenbrädan och håller fast den, medan den sågar. Men ibland är mittenbrädan trasig, förklarar Robert Skufca.

Då går pallen i stället vidare till spikborden där en reparatör tar bort de skadade delarna med tigersåg, innan han sätter dit nya delar. Sågandet har blivit mindre påfrestande genom att tigersågen numera hänger i en lina från ett balansblock och därför inte behöver lyftas. Den kan också vinklas genom den speciella upphängningen (se bilden nedan).

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Robotarna har bidragit till att höja produktiviteten längs reparationslinjen, nu görs 200–225 pallar per person mot tidigare 135.

– Genom att användningen av tigersågar minskat så rejält har vibrationerna minskat. Avsyningen är dessutom ett mindre fysiskt krävande arbetsmoment som tillkommit.De anställda roterar dagligen mellan olika stationer, därför kör skyddsombudet Anders Sunemalm denna dag truck. Han tycker att robotar är en jättebra idé, som dock behöver utvecklas:

– Roboten tar ofta för mycket av pallen. Den borde justeras så att pallarna kom i bättre skick. När robotarna böjer spikarna, blir det också mer jobb.

Vilken arbetsuppgift är tuffast?

– Reparationen. Med spikpistolen känns det i handen som när du slår med en hammare, men tigersågen är värst. Jag har själv fått karpaltunnelsyndrom och ska opereras i höst.

Skadliga vibrationer

Dagligt arbete med vibrerande verktyg ökar risken för vita fingrar, nedsatt känsel, fumlighet, karpaltunnelsyndrom och andra nerv­skador.

Det visar en sammanställning från Afa av vibrationsforskningen. Där framgår också att även när vibrationerna ligger under gränsvärdena i handhållna maskiner, som skruvdragare, tigersågar, plåtsaxar, vinkelslipmaskiner och motorsågar, är risken stor för skador.

– Av medicinska skäl bör man definitivt sänka gränsvärdena, säger Lage Burström på Umeå universitet.

Vibrationsskador är nu den vanligaste arbetssjukdomen enligt Afa Försäkrings statistik. Enligt en doktorsavhandling från Umeå universitet är dessutom risken att dö i hjärtinfarkt 30 procent högre för gruvarbetare som arbetat med vibrerande verktyg än för dem som inte haft sådant arbete.

Lennart Lund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.