”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Farliga vibrationer

Morgan Lundstedt lyfter en lastpall med sin mygga. Det finns sex mygg­stationer på anläggningen. Foto: David Lundmark.
Nicanor Causil letar fel på lastpallarna och markerar på skärmen vilka skadade delar robotarna ska ta bort. Från robotarna går pallarna vidare till spikborden och repareras. Foto: David Lundmark.
Robert Skufca, produktionschef framför färdiga lastpallar. Ute på gården står ungefär 120 000 pallar redo att användas igen. Foto: David Lundmark.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Arbetsmiljö Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Störst på pallar

Norrlandspall är Sveriges största företag i pallbranschen och hanterar årligen ungefär 2,5 miljoner begagnade lastpallar av trä.

Företaget har cirka 80 anställda, varav 25 i Örebro.

Norrlandspall finns på sex platser i Sverige och köper, säljer och reparerar lastpallar. I Örebro kommer det in 7 000 pallar per dag. De väger 25 kilo torra – men kan väga upp emot 40 kilo om de stått ute i regn och snö.

– Förr lyftes alla pallar för hand. Det får man längre inte göra, berättar produktionschefen Robert Skufca.

I stället sorteras pallarna med ”myggor”, lättmanövrerade kranar som kan lyfta lastpallen hur man vill och dit man vill.

Ungefär var femte pall är trasig och ska repareras. Pallarna kan då tas isär med tigersågar. Men de vibrerar starkt, ett arbetsmiljöproblem man länge försökt lösa på Norrlandspall. I Örebro prövas därför robotar.

När pallarna efter sorteringen kommer till reparationshallen matas de fram till en avsyningsstation. Operatören ser på datorskärmen en bild av pallen och programmerar in vad som ska fixas. Sedan tar två robotar över, klipper spikar och tar bort trasiga delar. Detta ersätter arbete med tigersåg till 70 procent. Därefter går pallen vidare till spikborden, där reparatörerna sätter fast nya delar med spikpistol.

Vad är det robotarna inte klarar?

– De flesta skadorna sitter på pallarnas utsida. Roboten greppar pallen i mittenbrädan och håller fast den, medan den sågar. Men ibland är mittenbrädan trasig, förklarar Robert Skufca.

Då går pallen i stället vidare till spikborden där en reparatör tar bort de skadade delarna med tigersåg, innan han sätter dit nya delar. Sågandet har blivit mindre påfrestande genom att tigersågen numera hänger i en lina från ett balansblock och därför inte behöver lyftas. Den kan också vinklas genom den speciella upphängningen (se bilden nedan).

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Robotarna har bidragit till att höja produktiviteten längs reparationslinjen, nu görs 200–225 pallar per person mot tidigare 135.

– Genom att användningen av tigersågar minskat så rejält har vibrationerna minskat. Avsyningen är dessutom ett mindre fysiskt krävande arbetsmoment som tillkommit.De anställda roterar dagligen mellan olika stationer, därför kör skyddsombudet Anders Sunemalm denna dag truck. Han tycker att robotar är en jättebra idé, som dock behöver utvecklas:

– Roboten tar ofta för mycket av pallen. Den borde justeras så att pallarna kom i bättre skick. När robotarna böjer spikarna, blir det också mer jobb.

Vilken arbetsuppgift är tuffast?

– Reparationen. Med spikpistolen känns det i handen som när du slår med en hammare, men tigersågen är värst. Jag har själv fått karpaltunnelsyndrom och ska opereras i höst.

Skadliga vibrationer

Dagligt arbete med vibrerande verktyg ökar risken för vita fingrar, nedsatt känsel, fumlighet, karpaltunnelsyndrom och andra nerv­skador.

Det visar en sammanställning från Afa av vibrationsforskningen. Där framgår också att även när vibrationerna ligger under gränsvärdena i handhållna maskiner, som skruvdragare, tigersågar, plåtsaxar, vinkelslipmaskiner och motorsågar, är risken stor för skador.

– Av medicinska skäl bör man definitivt sänka gränsvärdena, säger Lage Burström på Umeå universitet.

Vibrationsskador är nu den vanligaste arbetssjukdomen enligt Afa Försäkrings statistik. Enligt en doktorsavhandling från Umeå universitet är dessutom risken att dö i hjärtinfarkt 30 procent högre för gruvarbetare som arbetat med vibrerande verktyg än för dem som inte haft sådant arbete.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador

Lennart Lund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.