Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Arbetsförmedlingens kontroller

ladugården är det trångt, mörkt och stökigt. Längst in står Daniel Larsson och svetsar. I flera år fanns inga utrymningsvägar. ”Hade det börjat brinna skulle jag ha varit tvungen att slå mig ut genom väggen med en slägga.” Foto: DAVID LUNDMARK

Bidragen driver verkstaden

Ägaren och vd:n Johnny Nilsson beskriver sitt företag som en Bullerby-idyll. Runt om breder åkrarna ut sig. Foto: DAVID LUNDMARK

Industriproduktion i en gammal ladugård. Maskiner som trängs bland gamla djurboxar. Dålig ventilation och bristande utrymningsvägar. Alla 25 anställda har någon form av anställningsstöd.
– De kallar sig socialt företag men arbetsmiljön är sämst. Man blir rädd, säger Håkan Bergenhav, IF Metall-ombudsman.

Det luktar koskit. Ännu värre blir odören när det regnar. Då flödar vattnet i de gamla gödselrännorna som finns kvar, gömda under plåtar. Golvet är halkigt av oljor från svarvar och fräsar som står inklämda i den gamla ladugården. Takhöjden varierar, på vissa ställen är den knappt 180 centimeter. Boxarna från tiden då det fanns djur på gården finns kvar bakom maskinerna.

Gården byggdes på 1880-talet. Fram till år 2000 hölls mjölkkor i ladugården. Ägaren och vd:n Johnny Nilsson drog i gång sin verksamhet i mindre skala 2002. Nu har företaget vuxit och har 25 anställda med olika former av bidrag från Arbetsförmedlingen.

Johnny Nilsson kallar det för socialt företagande. Han menar att samhällets normer om vem som passar in har blivit för snäva.

– De som väljer våra svarvade muttrar gynnar Sverige. Jag brukar säga att vi är ett privat Samhall.

Johnny Nilsson sätter sig ner på gräsmattan. Hur mycket bidrag ett enskilt företag får eller hur många personer som placeras på ett visst ställe vägrar Arbetsförmedlingen svara på. Men Stora Mossen produktions årsredovisningar visar att 61 procent av bolagets personalkostnader, under åren 2010–2015, har betalats av Arbetsförmedlingen. Totalt över 16,5 miljoner kronor.

IF Metalls avdelning i Östergötland är starkt kritisk till att företag som Stora Mossen produktion får ta emot bidragsanställda.

– Risken för olycksfall är betydligt högre än i en normal verkstad. Vi har ställt krav. Utrymningsvägar, ventilation, ensidiga arbeten, skydd på maskiner och att städningen måste förbättras, säger ombudsmannen Håkan Bergenhav.

– Jag har uppmanat Arbetsförmedlingen att inte skicka dit folk. Arbetsmiljön måste förbättras.

Daniel Larsson. Foto: DAVID LUNDMARK

Längst in i den avlånga röda byggnaden står svetsaren Daniel Larsson. Ventilationen är sämre än i övriga ladugården. Fönstren som inte går att öppna är övertäckta med skivor för att solen inte ska lysa in så starkt.

Efter krav från IF Metall togs en dörr upp i väggen.

– Men det kan bli en dödsfälla. Det är en grop i golvet utanför. Ramlar jag där bryter jag benen, säger Daniel Larsson.
– Men värst är ändå att det är vi själva som får åtgärda bristerna. När vi hinner, vid sidan om våra ordinarie arbetsuppgifter, säger han.

Johnny Nilsson talar om ”socialt företagande”:
”En kille som har Aspbergers kan vara jätteduktig på en specifik arbetsuppgift.” Foto: DAVID LUNDMARK.

Vd:n Johnny Nilsson sitter utanför när vi kommer ut från den trånga ladugården.

– Det kanske inte är de mest praktiska eller traditionella verkstadslokalerna. Men det är fint att kunna gå ut här och dricka sitt kaffe och se ut över nejden.

IF Metall kritiserar er för brister i arbetsmiljön?

– Vi och IF Metall har arbetat fram en arbetsmiljöplan. Jag har själv bakgrund som skyddsombud. Jag upplever att IF Metall tycker att vi ska ta ett större arbetsmiljöansvar för att vi tar emot bidragsanställda. Men sanningen är att personen ska få en anpassning för sin specifika förutsättning.

Vad har ni konkret gjort för att förbättra arbetsmiljön?

– Vi har satt in halkskyddstejp, byggt utrymningsvägar, städat och förbättrat belysning. Vi har både tagit in hjälp och gjort saker själva. Vi arbetar kontinuerligt med planen.

Finns det svårigheter med att ta emot bidragsanställda?

– Många människor som kommer hit har haft svårigheter i livet. Jag kan ge dem möjlighet att göra en resa. Men det är deras egen sak att se möjligheten.
– Man blir inte rik på det här. Förra året gjorde vi en halv miljon i förlust.

Stora Mossen produktion marknadsför sig som ett industriföretag med legotillverkning i material som stål, plast och järn. Priserna konkurrerar med priserna i Polen, Indien och Kina, enligt Johnny Nilsson.

– Vi konkurrerar med hela världen.

Får du kritik för att ta du har så många bidragsanställda?

– Många tror att det bara är gratis arbetskraft. Bidraget finns av en orsak. Till exempel en skada. Arbetsförmedlingen släpper inte igenom ett enda fall om det inte finns en orsak till lönestödet.

Johnny Nilsson har börjat säga ifrån när andra kritiserar honom för att leva på samhället. Han menar att han får ut människor i jobb, något som är viktigt på en liten ort som Valdemarsvik.

– Men jag har insett att man aldrig blir profet i sin egen hemort.

Läs mer:


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.

1

Arbetslösa jagas – storfuskare går fria

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

6

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

3

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.