”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Arbetsförmedlingens kontroller

”Det krävs radikala åtgärder”

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt ”Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss och hotar välfärdssystemen”,  skriver regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén.  Han vill bland annat se skärpta straff och att bidragsbrottslagen också ska omfatta företag.

Om skribenten

Lars-Erik Lövdén är före detta riksdagsledamot (S), kommun- och bostadsminister och landshövding i Halland.

Är regeringens särskilde utredare av hur organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Var ordförande i ekobrottsberedningen vars förslag ledde till inrättandet av Ekobrottsmyndigheten.

Utredningen om organiserad och systematisk brottslighet mot välfärdssystemen är nu inne i sitt slutskede. Vi har kartlagt brottsligheten och kommer att lämna en rad förslag på åtgärder för att förebygga, upptäcka och bekämpa brottsligheten.

Det vi sett i den kartläggning som vi gjort har övertygat oss om att det krävs radikala åtgärder. Stora belopp, falska och oriktiga intyg, användandet av företagsformen, flera personer som är inblandade, internationella kopplingar är några av de kännetecken vi identifierat.

Brottsligheten inriktar sig på de svagare punkterna i välfärdssystemen, där uppgifterna idag inte kontrolleras eller är svåra att kontrollera. Om någon lyckas få en felaktig uppgift registrerad i ett skede, kan det ge fördelar i flera olika välfärdssystem, såväl i nutid som i framtid. Utredningen drar slutsatsen att välfärdssystemet är ett utsatt brottsobjekt för den mer organiserade brottsligheten

Det är en tydlig bild som avtecknar sig. Samtliga myndigheter inom välfärdssektorn är utsatta för kvalificerad brottslighet. Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss. Och då vet vi samtidigt att mörkertalen är stora.

Kontrollinsatserna varierar mellan myndigheterna. Det är uppenbart att service och ”kundfokus” stått i förgrunden och att kontrollen har fått stå tillbaka.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som är utsatt för kvalificerad välfärdsbrottslighet. De kriminella uppläggen kan handla om att manipulera lönekostnaderna så att det till exempel utbetalas helt svarta löner eller bara betalas in en del av den arbetsgivaravgift som borde betalas.

Det förekommer att själva affärsidén i ett bolag är att anställa personer på olika stöd. Företaget sätts därefter i konkurs , företrädarna skapar nya bolag och man flyttar anställda mellan bolagen för att återigen anställa dem på stöd. Snabbt genomförda politiska beslut ger inte sällan möjlighet till missbruk. Ett exempel på detta är de s.k etableringslotsarna.

Vi menar att förhållanden är så allvarliga att om inte kraftfull åtgärder vidtas så hotas förtroendet för välfärdssystemen. De ekonomiska förlusterna för samhället är betydande. Våra förslag till åtgärder sträcker sig över ett brett fält.

Myndigheterna måste avsevärt höja sina kontrollinsatser, genomföra riskanalyser och få tydliga direktiv om detta. Alla misstänkta brott ska anmälas. Informationsutbytet måste öka. Sekretesshinder mellan och inom myndigheterna måste brytas ner för att möjliggöra en effektiv kontroll. Direktåtkomst till olika register bör i större omfattning medges. Vi överväger att föreslå bildandet av en myndighet för alla välfärdsutbetalningar.

Folkbokföringen och Migrationsverket är ingångar till välfärdssystemen. De måste få större befogenhet att kontrollera identiteter, bosättningar och arbetstillstånd. Användandet av falska identiteter och falska intyg har blivit allt vanligare. Vi kommer att presentera åtgärder mot detta.

Det finns klara brister i det brottsutredande arbetet. Många brottsanmälningar leder inte till några åtgärder. Välfärdssystemen är komplexa och det krävs ofta stor kunskap om dessa för att med framgång kunna driva en brottsutredning. Vi kommer lägga förslag som leder till en förstärkt och effektiviserad brottsutredande verksamhet.

Den straffrättsliga regleringen behöver skärpas. Bidragsbrottslagen bör utvidgas till att också omfatta juridiska personer och straffsatserna skärpas. Näringsförbudsreglerna bör skärpas.

Vi överväger också att införa krav på spårbara betalningsmedel som förutsättning för åtkomst till vissa välfärdssystem.

Läget är allvarlig. Den organiserade kriminaliteten riktad mot välfärden har utan tvekan ökat i omfattning och blivit mer sofistikerad. Brottsligheten dränerar samhället på resurser. Den är systemhotande. Om vi inte lyckas tränga tillbaka brottsligheten rubbas tilltron till välfärdssystemen.

Läs mer: Debatt | Opinion

8Kommentarer

Tobias:

Märkligt att detta kan fortgå inom stat, kommun och landsting denna förskingring utan att någon ställs till svars eller att ingen ställs till ansvar och döms till väldigt långa fängelsestraff för detta med förskingringen av medel från skattebetalarna?

Det började med löntagarfonderna och fortsatte sedan till Göteborgs kommun och klipp och klistra inom landshövdingeämbetet för att sedan smälla upp inom staten och för att inte glömma landstinget i Stockholm med Filippa R i spetsen.
Vad blev starffet för dessa makthavare?

Thomas:

Systemet är så släpphänt och lagstiftningen medvetet svag att jag börjat se olika stöd till arbetsgivare som just dolda företagsstöd. Detta då kontrollen av den stödbehövande allmänheten samtidigt skärpts.

karin lundmark:

De privata vinstintressen som alltmer ätit sig in i välfärden kräver allt mer av kostbara, skattefinansierade, kontrollinstanser för att stoppa fusk och ren brottslighet. Det stora sveket från arbetarrörelsen är att privatkapitaliser släppts in i verksamheter som inte handlar om att berika sig själv och aktieägarna utan är till för att tjäna medborgarna i första hand. Fler och dyrare kontroller kommer inte att lösa problemen, de som berikar sig hittar ständigt nya vägar. Endast den svåra vägen återstår, den som inget parti vågar sig på! Förbjud all privatisering av skola, vård och omsorg. Och för Guds skull – privatisera inte Arbetsförmedlingen! Vi har i färskt minne de skandaler som varit med inhyrda ”jobbcoacher” som inte åstadkommit annat än att svamla om ”positivt tänkande” och tvinga arbetslösa att gång på gång skriva om sina CV:n. Privatiseras arbetsförmedlingen så är det fritt fram för mer sånt, tro inget annat! Däremot kan säkert arbetsförmedlingen göras bättre men inte som privat företag!

Olof B:

Vi måste acceptera att vissa system inte är så ”kundvänliga” som man skulle önska om alla var ärliga med gott uppsåt. Vad skulle t.ex. hända om vi skulle kräva personligt besök med fingeravtryck för vissa utbetalningar?

Axel Vall:

Tror nuvarande regering dels tycker det blir svårt och för dyrt med all den personal som skulle åtgå för effektuera utredningens förslag, dels skulle man stöta sig med en uppsjö av föreningar av allsköns slag och många andra som (miss)brukar nuvarande möjligheter, att regeringen hellre tar stora svinnet och låter skattebetalarna stå för kalasen.

Daniel:

Karin Lundmark, hur menar du att förbjuda privatisering skulle hjälpa mot bidragsfusk?

Arbetsförmedlingen är redan privatiserad.
Det var längesedan Arbetsförmedlingen förmedlade jobb.

KL:

ja det är helt rätt uppfattat – jag påstår att förbud mot privatisering av välfärden skulle hjälpa mot det fusk som i stor skala bedrivs av de privata bolag som härjar inom vård- skola och omsorg, Caremaskandalen är bara ett exempel bland många, John Bauer är ett annat inom skolområdet. Samhällets möjlighet till kontroll är begränsad så fort det handlar om privata bolag, ”företagshemligheten” skyddas när insyn efterfrågas. Sverige är det land i världen som är allra mest ”öppet” när det gäller privatiseringen inom välfärden, i tex. USA är man oändligt mer restriktiv och ironiskt nog sneglar Trump på Sverige när han vill ”reformera” skolväsendet. Att Arbetsförmedlingen redan var privatiserad visste jag faktiskt inte, ber i så fall om ursäkt för min okunnighet – men avser du de privata bemanningsföretagen, som också berikar sig på inte minst arbetssökande ungdom, så förstår jag vad du menar.

Visslare:

Statliga och kommunala bolag är andra faktorer som gör det omöjligt med insyn.
Har ni kontrollerat hur manipuleringar och lagbrott inifrån myndigheterna krossar försäkringstagare som blir utan sin rättmätiga ersättning och försatta i ekonomisk vanmakt?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.

1

Arbetslösa jagas – storfuskare går fria

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

6

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

3

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.