”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Arbetsförmedlingens kontroller

”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”

Foto: Lunds universitets

Debatt Det finns en bild av att många arbetslösa har en bristande arbetsmoral och inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot ”lata” eller ”kräsna” arbetslösa föreslås ofta som en lösning. Men tuffare sanktionsregler verkar ha väldigt liten effekt på arbetslösheten.

Om skribenten:

Carlo Knotz är nydisputerad statsvetare på Lunds Universitet. Hans forskning fokuserar på välfärds- och arbetsmarknadsreformer i industrialiserade demokratier och deras bestämmelsefaktorer och effekter.

Tillsammans med Moira Nelson och flera andra, och med stöd från Crafoordska Stifeltsen, skapade han en ny kvantitativ databas om reglerna om lämpligt arbete och sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringar i 21 OECD länder mellan 1980 och 2012.

Arbetslöshet är ett envist socialt och ekonomiskt problem i Sverige och i de andra rika västländerna. Samtidigt återkommer ofta bilden att många arbetslösa egentligen kan få ett jobb, men att de föredrar att leva på bidragspengar.

Den sista undersökningen om åsikter om välfärdssystemet (Välfärdsundersökningen) från 2010 visade att 20 procent av svenskarna instämde helt med påståendet att ”många av de som får arbetslöshetsersättning skulle kunna få ett jobb om de bara ville”. Ofta föreslogs att det därför skulle finnas hårdare krav, till exempel skärpta sanktioner mot de som inte vill ta ett erbjudet arbete.

Liberalernas ekonomiska talesperson Mats Persson uttryckte nyligen sin oro över att många arbetslösa, främst de unga, verkar vara för lata och kräsna för att acceptera enklare och mindre prestigefyllda jobb. Han föreslog därför att arbetslösa som avvisar erbjudet arbete två gånger skulle stängas av helt från ersättningen, vilket är betydligt tuffare än den nuvarande lagstiftningen.

Vid första påseendet verkar det ganska logiskt: Om nuvarande straff inte är tillräckligt hårt för att avskräcka lathet eller kräsenhet, så borde man skärpa det för att få folk att spela efter reglerna. Men det blir mer komplicerat om vi tittar lite närmare.

På den ena sidan finns det faktiskt flera vetenskapliga studier som visar att arbetslösa som drabbades av en sanktion lämnar arbetslösheten betydligt snabbare än de hade gjort i annat fall. Samtidigt får dessa personer ofta mindre betalt och arbetar oftare deltid i stället för heltid. Sanktioner har alltså vissa positiva, men också vissa negativa effekter.

Om vi sedan lyfter blicken –  hur påverkar tuffare sanktioner arbetslösheten i stort? Här kan vi lära oss mycket genom att jämföra Sverige med de andra industrialiserade länderna.

Alla rika demokratier i Europa, Nordamerika och Australasien har arbetslöshetsförsäkringssystem liknande den svenska a-kassan. Precis som här betalas ersättningar bara ut till de som aktivt söker jobb och är redo att acceptera lämpliga arbeten som erbjuds. Den som avvisar ett lämpligt jobb får sin ersättning delvis eller helt indragen.

Om vi nu ska jämföra de länder med tuffa sanktionsregler med de som har mildare regler, så hittar vi ett intressant mönster. Det finns å ena sidan länder som Sverige, Danmark eller Österrike. De har i jämförelse haft milda sanktionsregler. Den som tackar nej till ett anvisat jobb eller på annat sätt förlänger sin arbetslöshet stängs i genomsnitt av under en till fem veckor. Dessa länder har samtidigt haft relativt låg arbetslöshet under de senaste trettio åren.

På den andra sidan finns det ett flertal länder som traditionellt har haft väldigt hårda sanktionsregler. Här kan man förlora all ersättning redan efter första eller andra gången man avvisar ett erbjudet jobb. Med i denna grupp finns länder som Spanien, Portugal och Grekland – länder som inte är kända för sin låga arbetslöshet.

Det här betyder såklart inte att tuffare sanktioner leder till högre arbetslöshet. Det betyder inte heller att man helt bör låta bli att ställa krav på de som är arbetslösa. Men om målet verkligen är att minska arbetslösheten verkar inte tuffare sanktionsregler vara särskilt effektivt. Det betyder alltså att mindre kan ge mer när det gäller sanktioner mot de människor som saknar jobb.

Läs mer: Debatt | Opinion

Carlo Knotz, statsvetare på Lunds Universitet

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.

1

Arbetslösa jagas – storfuskare går fria

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

6

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

3

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.