”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Rätt livränta

På väg till spelning. Johnny (till högre) och kompisen Mats. Foto: David Lundmark

Snårig väg till pengarna

När facket inte hörde av sig började Johnny pappersarbetet på egen hand för att få sin livränta uppräknad. Det tog honom nästan två år. ”Jag gjorde precis som det stod i DA.” Foto: David Lundmark

Johnny fick 2,7 miljoner. Stina fick 1,7 miljoner, Berndt 1 miljon. Det kan låta som om de vunnit på Lotto. Det har de inte. Slump, envishet och rätt kontakter gjorde att de fick pengar de gått miste om i många år.

Då och då har DA skrivit om personer som fått nästan osannolika summor från fackets försäkringsbolag Afa. Det börjar inte alls med tur, utan med otur. För 20-30 år sedan skadade sig Johnny och de andra på jobbet.

Johnny jobbade som områdesskrotare i Garpenbergsgruvan på 90-talet. Med tung hjälm och lampa på huvudet knackade han ner löst sittande berg. Jobbet slet på nacken.

– Jag har i princip gått och tittat uppåt i tio år, säger han när han nu ser tillbaka på den tiden.

Sommaren 1999 blev det ingen semester med barnen, i stället besök hos läkare – som inte kunde förstå hur han hade orkat så länge. Själv säger han att han ”tillhör den gamla stammen” – han var envis och ville jobba.

Arbetsskadan blev godkänd. Johnny fick livränta som skulle täcka den inkomst han förlorade när han inte kunde jobba. Tanken är att den som skadas ska få samma ekonomiska situation som om personen inte blivit skadad.

Åren gick och livräntan tickade på. Den var inte hög, ”men man vänjer sig”, säger Johnny, det gick ingen nöd på honom.

Så en januaridag för snart tre år sedan läste han i DA om pappersarbetaren Berndt. Han hade lyckats få nästan en miljon från Afa, eftersom hans livränta inte räknats upp med inkomstökningarna. Kunde det möjligen gälla Johnny också?

Han tog kontakt med facket, men fick inget svar. Då satte han i gång på egen hand.
– Jag gjorde precis som det stod i Dagens Arbete, säger han.

Det visade sig att gruvarbetarlönerna hade ökat ordentligt under den tid han fått livränta. Hans gamla jobbarkompisar tjänade betydligt mer än vad han fick. Johnnys livränta gav inte alls lika mycket som han skulle ha fått i lön om han inte blivit skadad. När åren hade gått var det mycket pengar han hade gått miste om.

Efter nästan två år med pappersarbete och många turer kom beskedet: Johnny fick 2,7 miljoner från Afa, för förlorad inkomst och för framtiden.

– Jag satt och skakade en hel eftermiddag. Jag tittade på kontot, det var så mycke­t siffror …

Johnny är inte ensam. Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO rättsskydd, säger att det antagligen finns många som inte fått livräntan uppräknad med inkomsterna. Det handlar dock om fall där skadan skett många år tillbaka i tiden.

”Hade jag inte sett artikeln om Berndt hade jag aldrig fått pengarn­a. Det är förskräckligt att systemet inte kan fungera smidigare.”

Det är den skadade själv som måste hålla koll på sin livränta, och vilken inkomst hen skulle haft. På fackets försäkringsbolag Afa är man tydlig med att möjligheten till uppräkning inte är något bolaget informerar om, såvida du inte ringer och frågar.
Robert Sjunnebo tycker att systemet lägger för stort ansvar på den enskilda.

– Det blir de som är starka som söker. De som skadats mest allvarligt kanske inte klarar det.

Johnny suckar över systemet med uppräkning av livränta:

– Det borde finnas någon form av automatik.

Att han fick sina pengar berodde på envishet och att han inte var rädd för pappersarbetet. Väntan var lång, men han tycker att han blev vänligt bemött och är övertygad om att handläggarna gör sitt bästa.

En sak är i alla fall säker:

– Hade jag inte sett artikeln om Berndt hade jag aldrig fått pengarna. Det är förskräckligt att systemet inte kan fungera smidigare.

Berndt, på Billerud Korsnäs Frövi, hade till skillnad från Johnny ordentligt med hjälp från facket. Pappers försäkringsansvarige på bruket, Pär Frankesson, säger att han inte tycker att en enskild ska göra jobbet själv, man behöver hjälp.

– Vi fick dra ett väldigt tungt lass med Afa.

Det började inte med Berndt. 2013 skrev DA om Per i Skåne som fick 4 miljoner från Afa. Det var den artikeln som fick både Berndt och Stina att söka.

Nu håller Johnny själv på att hjälpa sex före detta arbetskamrater med ansökningar.

– Det blir som ringar på vattnet, säger Johnny.

En arbetsskadad kompis lyckas han int­e förmå söka – det verkar för krångligt.
– Många har en inbyggd rädsla för myndigheter.

I dag är Johnny 63 år och har fortfarande ont i rygg och nacke, vissa dagar är värre än andra. Ibland får han svår migrän.

Pengarna är inte allt, men de ger trygghet, säger han. Nu kan han göra mer vad han vill och lyssna på kroppens signaler.
– Men jag hade mycket hellre varit frisk.

Ersättningen ger Johnny (till höger) möjlighet att ägna sig mer åt musiken. Ibland spelar han och kompisen Mats Elvis och Creedence på äldreboenden. Ibland gör det ont men ”glädjen jag kan skänka väger över allt, säger han. ”Foto: David Lundmark

Ersättningen ger honom också möjlighet att ägna sig åt sitt stora intresse: musiken. Han har köpt en ny keyboard, gitarren och dragspelet klarar han inte att spela längre. Ibland spelar han Elvis och Creedence på äldreboenden – ett sätt att ge något vidare. Ibland gör det rejält ont, men:

– Det är musiken som håller mig i gång. En del tycker att man ska lägga sig ner och dö när man blir arbetsskadad. Det är jag för envis för.

Fotnot: Per, Björn och Stina heter något annat.


aj@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Hur vore det om Afa började följa villkoren som finns i försäkringen?
Socialförsäkringen borde försäkringskassan följa. I båda fallen gäller att man har uppfyllt villkoren i försäkringen.

Dessutom är det ynkedomstecken när LO-TCO rättshjälp inte hjälper, stöttar eller vill biträda arbetsskadade vid en konflikt, utan man tvår sina händer och tvingar den försäkrade att leva utan rättstrygghet eller rättssäkerhet.

Det är katastrof för den försäkrade när man inte kan lita på försäkringens villkor.

Göran Lundahl:

Under 14 år var jag inhyrd gräventreprenör och jobbade cirka 200 övertidstimmar vid planerade och oplanerade strömavbrott. Vid AFA:s uppräkning av min eftersläpade livränta vill de inte räkna in mina övertidstimmar och det hundraprocentiga tillägget jag fakturerade företaget, trots att kammarrätten 1997 fastslog att min övertid skulle ingå i min sjukpenninggrundande inkomst.
Fortsättning följer vid de överklaganden jag kan göra.
Finansinspektionen får väl titta på mitt ärende till sist!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

5

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

3

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

6

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

1

Därför kan livräntan vara för låg

DA REDER UTJohnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.

4

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

1

Johnny gav sig inte – fick 2,7 miljoner från Afa

Johnny läste en artikel i Dagens Arbete – och fick 2,7 miljoner för utebliven ersättning från Afa. Nu uppmanar han fler arbetsskadade att söka.

17

Det lönar sig att läsa Dagens Arbete

En av DA:s läsare kollade in vår granskning av Afa försäkring i våras och undrade om inte heller hans livränta hade räknats upp med löneutvecklingen. Det hade den inte - nu har han fått 2.6 miljoner kronor tillbaka från försäkringsbolaget.

4

Berndt tackar DA för ersättningen

Berndt Lydén har fått ut dryga miljonen i förlorad arbetsinkomst av försäkringsbolaget Afa.

1

Stinas kamp gav miljonersättning

Fabriksjobbet fördärvade Stinas axel så illa att hon sjukpensionerades, men hon fick fel livränta. Nu har hon fått rätt med hjälp av fackets försäkringsrådgivare.

1

Han får fyra miljoner för arbetsskada

Per, som skadades i en olycka på jobbet för många år sen, får totalt runt fyra miljoner kronor i ersättning från försäkringsbolaget AFA. – Jag trodde inte att det var sant. Jag fick räkna nollorna flera gånger, säger Per till Dagens Arbete.

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.