"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

Automatisering.Maskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker. Nya jobb? Tveksamt. Tryggare jobb? Antagligen. Förändring är bra och vi är beredda, säger maskinställaren i Virsbo. Vad har vi egentligen för val, undrar man på Ifö Sanitär i Bromölla där jobben blivit färre och färre.

Ifö Sanitär

  • Ifö Sanitär i Bromölla tillverkar handfat och toalettstolar. Företaget har rötter tillbaka till 1887 då råvaran till porslinstillverkning hittades vid Ivösjön.
  • 1936 var man först i Sverige med att tillverka toalettstolar. Av det gamla Iföverken är Ifö Sanitär i dag det största bolaget med drygt 200 anställda.
  • Ägs sedan 2015 av schweiziska Geberit med 11 000 anställda i ett tiotal länder.

Två företag, bägge med utländska ägare, får nya storinvesteringar. Finska Uponor satsar i Virsbo och schweiziska Geberit bygger ut Ifö Sanitär i Bromölla. Framtidssatsningar som kunde ha hamnat i andra länder. Men ägarna valde de svenska fabrikerna.

Ett erkännande, enligt facken. Här är vi vana vid teknisk omställning och det är lätt att få personalen med sig, anser Joakim Göransson, IF Metallklubbens ordförande på Uponor i Virsbo.
– Investeringarna visar att den svenska modellen är attraktiv. Vi strejkar inte vilt, vi bränner inte bildäck och vi låser inte in chefen så fort vi är oense. Det är till vår fördel.

Investeringarna ger fler maskiner, mer robotar, ökad automation, snabbare flöden – och högre lönsamhet.
– Vi har länge visat att vi kan hantera robotar. Ägarna vet att de får ut mycket av sina investeringar här hos oss, säger Kerstin Ilk, IF Metallare på Ifö Sanitär i Bromölla.

Bromöllafabriken fick framtidssatsningen i konkurrens med systerfabriker i både Väst- och Östeuropa. Fabriken byggs ut rejält, dagens 60 robotar räcker inte när nästa steg tas. Vi är jättestolta över att investeringen hamnar hos oss, säger Kerstin Ilk. Men entusiasmen är inte utan reservationer. Den tekniska utvecklingen är inte enkel att förhålla sig till.
– Vi har ju sett vad som hänt med jobben. De försvinner.

Alternativet då? Troligtvis inga jobb alls, tror hon. Utan fortsatt automatisering vore Bromöllafabriken dödsdömd.

”Automatiseringen har skonat min kropp. Annars hade jag också fått gå hem tidigt.”

Bromölla är, liksom Virsbo, en bruksort där minnet av den gamla tiden ständigt är levande. För inte länge sedan trängdes Ifö-arbetarna på cykel eller till fots när hundratals och åter hundratals efter jobbet strömmade genom fabriksgrindarna och upp på Folkets hus-gatan.
– Min moster hade lottförsäljning strax utanför och hon berättade vilken åtgång det kunde vara efter löning.

I dag är det desto glesare. När Kerstin Ilk började för 35 år sedan arbetade över 3 000 arbetare på Ifö. Nu är de runt 300, uppdelade på tre olika bolag.

Uponor

  • Uponor i Virsbo tillhör den finländska koncernen Uponor och tillverkar bland annat plaströr för vattenburen golv-värme och för distribution av dricksvatten.
  • Koncernen har 3 900 anställda i 30 länder. Virsbofabriken, med 280 anställda, har rötter ända tillbaka till 1620.
  • Bruket styckades under 1980-talet i tre olika företag: plaströr (Uponor), stålrör (SSAB) och smedja (Componenta).

Då hade hon lämnat jobbet som kycklingstyckare på Kronfågel för att i stället svampa toalettstolarnas gipsformar för hand. En jävla process, kan hon säga i dag, men de var tjugo personer i laget och det fanns en glädje och sammanhållning som gav arbetsdagen mening. Trots att axlar och nacke tog stryk av alla konstiga rörelser, alla lyft, alla plågsamma arbetsställningar. Just de moment som roboten tog över.
– På den tiden hade vi 35-åringar som förtidspensionerades, helt utslitna. De jobben vill vi inte ha tillbaka. Automatiseringen har skonat min kropp. Annars hade jag också fått gå hem tidigt.

Här anas en kluvenhet inför den nya tiden – och den gamla. Jobben var visserligen fler förr, men oftast livsfarliga. Kerstin Ilks farfar jobbade nere på malverket och drog i sig så mycket stendamm att lungorna täpptes igen. Silikosen släckte hans liv bara något år efter pensioneringen.
– Men, säger hon dröjande. Visst är det tråkigt när jobben försvinner. Det märks ju i hela Bromölla. Inte är det som förr inte. Vi har väl haft små varsel här i stort sett nästan varje år. Vi har vant oss vid det.

Samtidigt har Bromölla aldrig tillverkat så många toalettstolar och tvättställ som nu. Dubbelt så många som när Kerstin Ilk började. Och ännu fler ska det bli när den nya investeringen är genomförd. Hur många hundratals miljoner som satsas är ännu hemligt. Klart är att det blir en helt ny fabriksbyggnad som byggs ihop med den gamla. I fortsättningen ska fem personers arbete kunna göras av en enda. Rationaliseringen fortsätter.

Nya maskiner, nya krav. Hur är det med kompetensutvecklingen?

– Nja, man provar sig fram. Pratar med varandra, lär sig vartefter. Det får lösa sig.

Charlotte Nyström och Björn ­Andersson kollar att toalett­stolarna på Ifö Sanitär i Bromölla inte har några kvalitetsfel. Foto: David Lundmark

Charlotte Nyström och Björn ­Andersson kollar att toalett­stolarna på Ifö Sanitär i Bromölla inte har några kvalitetsfel. Foto: David Lundmark

På Uponor i Virsbo försöker man tänka mer systematiskt. Investeringarna ska gå hand i hand med schemalagd kompetensutveckling. Den förläggs till de extraskift som femskiftarna måste göra för att komma upp i 36 timmars arbetsvecka. I stället för jobb blir det utbildning.
– Mycket bra, tycker maskinställaren Kalle Henriksson, en av alla vars jobb förändras.

Fabriken, som tillverkar plaströr för golvvärme och tappvattensystem, står inför en genomgripande förvandling. I dag sker produktionen i flera olika steg där varje steg betjänas av olika yrkesgrupper vars färdigheter och kunskaper finslipats på det gamla uppdelade sättet att jobba. Snart ska plaströren tillverkas i ett enstegs-flöde: plastråvara in i ena ändan, färdiga rör ut i den andra. En del arbetsuppgifter försvinner, andra förändras i grunden. Att vara maskinställare – en nyckelperson i en modern fabrik – blir inte samma sak när de fem olika produktionsstegen slås samman.

Kalle Henriksson är inte bara beredd på den omställningen. Han ser till och med fram emot den.
– Inga problem, säger han. Jag är inte skraj för att lära mig nytt. Det är väl helt nödvändigt om vi ska kunna vara med i matchen. Förändring kan ju vara spännande.

För dagen står han vid en äldre extruderlina. Plaströret löper genom olika verktyg och tar form innan det färdigställs med olika typer av skyddande beläggning. Processen känner han väl efter alla år. Fingertoppskänslan är viktig för att maskinerna ska gå som de ska. Vad just de färdigheterna är värda framöver vet ingen riktigt. Kalle Henriksson vet bara att framtiden finns på andra sidan väggen. Där står redan den nya maskinparken. Han har varit där inne och provat på.
– Riktigt kul. De går ju så mycket fortare och tekniken är bättre. Allas jobb kommer att påverkas här, naturligtvis. Inte så konstigt egentligen. Så har det väl varit i alla tider?

Folk är inte dumma, säger Joakim Göransson, IF Metallklubbens ordförande. Vi vet att vi måste vara förändringbenägna för att vara med i loppet.
– Jag har sagt till folk: nu hänger det på er som individer om ni vill vara med på den här resan. För det duger inte att ställa sig i ett hörn och sura. Då är det kört.

Handpåläggning i en automatiserad fabrik. Karolina Fojtuch kollar om det uppstått några skador i tillverkningen av toalettstolarna. Foto: David Lundmark

Handpåläggning i en automatiserad fabrik. Karolina Fojtuch kollar om det uppstått några skador i tillverkningen av toalettstolarna. Foto: David Lundmark

Virsbo har varit industriort sedan den första hammarsmedjan anlades nära strömmen för 400 år sedan. Under sekler har man tvingats hantera tekniska omvälvningar som sänt chockvågor genom bruksorten, skakat själva strukturen i branschen och ruskat om i kraven på produktion, processer och kompetens.

Senast stålkartan ritades om, på 1980-talet, blev gamla Wirsbo bruk tre företag. Var-av ett för plaströr som sedan 1988 ingår i finska Uponor (se faktaruta). Virsbofabriken har skaffat sig en stark ställning och fick också en rad större investeringar när koncernen för ett par år sedan ville öka lönsamheten genom ökad automation.
– Vi har levererat, vi har visat resultat och byggt upp ett förtroende. Därför lägger man på oss mer och mer produktion, säger platschefen Katharina Kölking.

”Man måste kolla processen och snabbt kunna rätta till fel. Robotar strular ibland.”

Häromåret fick Virsbo en del tillverkning från Finland och nyligen stängdes den spanska fabriken vars produktion flyttades till Virsbo som nu fortsätter att framtidssatsa.

Vilket är både positivt och tufft, fortsätter hon. Positivt därför att Virsbo erkänns som en effektiv fabrik. Samtidigt skärps kraven. Förklaringen är enkel: efter byggkraschen i Sydeuropa finns det alltför många fabriker i förhållande till efterfrågan. Priser pressas och företagen jagar kostnader. Varje investering måste betala sig snabbt.

Att ledningen kräver snabba resultat innebär inte att man styrs kortsiktigt. Katharina Kölking är noga med att säga ”att vi har turen att våra ägare är långsiktiga”.

 

På andra sidan väggen finns fram­tiden. Kalle Henriksson har varit där och testat de nya maskinerna på Uponor. ”Förändring kan vara spännande”, säger han. Foto: David Lundmark

På andra sidan väggen finns fram­tiden. Kalle Henriksson har varit där och testat de nya maskinerna på Uponor. ”Förändring kan vara spännande”, säger han. Foto: David Lundmark

Samma sak sägs på Ifö Sanitär i Bromölla. Hellre nuvarande schweiziska Geberit än svenska riskkapitalbolaget EQT som tidigare ägde företaget.
– Vår nuvarande ägare är verkligen bra, de tänker långsiktigt och industriellt. Det kanske också är därför som de väljer att satsa i Sverige, säger Uffe Sterner, IF Metallklubbens ordförande på Ifö Sanitär.

Han har varit med sedan produktionen var mer hantverksmässig, gipsformarna byggdes i trä, och även om de allra flesta arbetsmoment numera är automatiserade så har kunskaperna från förr fortfarande betydelse.
– Leran, gjutgodset, är levande materia och det kan reagera olika för varje gång. Den kunskapen är viktig att ha även om tillverkningen är automatiserad. Man vet när man behöver ingripa och ändra något i processen.

”Det duger inte att ställa sig i ett hörn och sura. Då är det kört.”

Det håller Johan Karlsson med om. Tidigare gav han tvättfaten en glänsande glasyr för hand, en syssla som numera roboten ombesörjer. Med robotarna har produktionen gått upp i skift. På hantverkstiden körde arbetslagen tvåskift, i dag femskift. Effektivare, snabbare och med en lägre kostnad per producerat handfat.

Själv har Johan Karlsson blivit robotmontör och är numera del av ett tremannalag som gör toalettstolar. Två personer servar åtta robotar, den tredje packar och limmar. Går det riktigt bra får de ut en bra bit över 400 toalettstolar per skift. En -dramatisk ökning jämfört med den manuella epoken. Är han den kreative hantverkaren som förvandlats till passiv knapptryckare?
– Nej knappast. Jag har ett ganska omväxlande jobb med en hel del problemlösning. Man måste kolla processen och snabbt kunna rätta till fel. Robotar strular ibland.

IF Metallklubbens ordförande Joakim Göransson och plats­chefen Katharina Kölking på Uponor i Virbo tror att den svenska modellen, med dialog mellan fack och företag, lockar investerare. Foto: David Lundmark

IF Metallklubbens ordförande Joakim Göransson och plats­chefen Katharina Kölking på Uponor i Virsbo tror att den svenska modellen, med dialog mellan fack och företag, lockar investerare. Foto: David Lundmark

Investeringsbeslut fattade i Schweiz och Finland ger inga större rubriker. Konsekvenserna av fortsatt automation är svåra att överblicka. Blir det färre jobb eller möjligtvis fler?
– I alla fall tryggare, säger Joakim Göransson på Uponor i Virsbo, beläget i hjärtat av Bergslagen, i Surahammars kommun där många industrijobb tagit rejält stryk de senaste trettio åren.

Just det gör att de flesta vill lära sig nytt för att kunna behålla jobben, säger han. Förändring handlar om trygghet. Och han tror att ökad automation gynnar svenska industrijobb. Tillverkning läggs där kunskap finns och kan utvecklas.
– Hos oss kan folk läsa en instruktion på engelska och vi är hyggligt kunniga med datorer. Vi har starka fackföreningar som ger medlemmarna råg i ryggen och därigenom vågar ta ansvar.

Han fortsätter: En arbetare i Sverige tillåts tänka själv, är van att ta för sig och har en hög utbildningsnivå. Ta Polen, där kanske en på hundra kan engelska. Eller åk till Tyskland eller USA där ingen på golvet vågar göra något utan att först fråga chefen.

Platschefen Katharina Kölking håller med. Hon ser ”dialogen mellan företaget och de anställda” som en konkurrensfördel: Företaget ser att det får utdelning av att vi pratar med varandra och kommer överens.

Virsbo och Bromölla, två bruksorter från var sin epok som har klarat de påfrestningar som konkurrensen utsätter dem för. Bruksorter har alltid tvingats till förnyelse, säger Joakim Göransson. De som inte gör det dukar under. Här i Sverige, fortsätter han, bygger vi Jas-plan och avancerade lastbilar och vi använder hi-tech i alla produktionsprocesser.
– Vi tar till oss den senaste tekniken och därför hänger vi med som industrination trots att våra löner är högre än i de flesta andra länder. Framtiden är inte att snickra bananlådor.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

Sömmerskor på Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaHär styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.