Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

Automatisering.Maskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker. Nya jobb? Tveksamt. Tryggare jobb? Antagligen. Förändring är bra och vi är beredda, säger maskinställaren i Virsbo. Vad har vi egentligen för val, undrar man på Ifö Sanitär i Bromölla där jobben blivit färre och färre.

Ifö Sanitär

  • Ifö Sanitär i Bromölla tillverkar handfat och toalettstolar. Företaget har rötter tillbaka till 1887 då råvaran till porslinstillverkning hittades vid Ivösjön.
  • 1936 var man först i Sverige med att tillverka toalettstolar. Av det gamla Iföverken är Ifö Sanitär i dag det största bolaget med drygt 200 anställda.
  • Ägs sedan 2015 av schweiziska Geberit med 11 000 anställda i ett tiotal länder.

Två företag, bägge med utländska ägare, får nya storinvesteringar. Finska Uponor satsar i Virsbo och schweiziska Geberit bygger ut Ifö Sanitär i Bromölla. Framtidssatsningar som kunde ha hamnat i andra länder. Men ägarna valde de svenska fabrikerna.

Ett erkännande, enligt facken. Här är vi vana vid teknisk omställning och det är lätt att få personalen med sig, anser Joakim Göransson, IF Metallklubbens ordförande på Uponor i Virsbo.
– Investeringarna visar att den svenska modellen är attraktiv. Vi strejkar inte vilt, vi bränner inte bildäck och vi låser inte in chefen så fort vi är oense. Det är till vår fördel.

Investeringarna ger fler maskiner, mer robotar, ökad automation, snabbare flöden – och högre lönsamhet.
– Vi har länge visat att vi kan hantera robotar. Ägarna vet att de får ut mycket av sina investeringar här hos oss, säger Kerstin Ilk, IF Metallare på Ifö Sanitär i Bromölla.

Bromöllafabriken fick framtidssatsningen i konkurrens med systerfabriker i både Väst- och Östeuropa. Fabriken byggs ut rejält, dagens 60 robotar räcker inte när nästa steg tas. Vi är jättestolta över att investeringen hamnar hos oss, säger Kerstin Ilk. Men entusiasmen är inte utan reservationer. Den tekniska utvecklingen är inte enkel att förhålla sig till.
– Vi har ju sett vad som hänt med jobben. De försvinner.

Alternativet då? Troligtvis inga jobb alls, tror hon. Utan fortsatt automatisering vore Bromöllafabriken dödsdömd.

”Automatiseringen har skonat min kropp. Annars hade jag också fått gå hem tidigt.”

Bromölla är, liksom Virsbo, en bruksort där minnet av den gamla tiden ständigt är levande. För inte länge sedan trängdes Ifö-arbetarna på cykel eller till fots när hundratals och åter hundratals efter jobbet strömmade genom fabriksgrindarna och upp på Folkets hus-gatan.
– Min moster hade lottförsäljning strax utanför och hon berättade vilken åtgång det kunde vara efter löning.

I dag är det desto glesare. När Kerstin Ilk började för 35 år sedan arbetade över 3 000 arbetare på Ifö. Nu är de runt 300, uppdelade på tre olika bolag.

Uponor

  • Uponor i Virsbo tillhör den finländska koncernen Uponor och tillverkar bland annat plaströr för vattenburen golv-värme och för distribution av dricksvatten.
  • Koncernen har 3 900 anställda i 30 länder. Virsbofabriken, med 280 anställda, har rötter ända tillbaka till 1620.
  • Bruket styckades under 1980-talet i tre olika företag: plaströr (Uponor), stålrör (SSAB) och smedja (Componenta).

Då hade hon lämnat jobbet som kycklingstyckare på Kronfågel för att i stället svampa toalettstolarnas gipsformar för hand. En jävla process, kan hon säga i dag, men de var tjugo personer i laget och det fanns en glädje och sammanhållning som gav arbetsdagen mening. Trots att axlar och nacke tog stryk av alla konstiga rörelser, alla lyft, alla plågsamma arbetsställningar. Just de moment som roboten tog över.
– På den tiden hade vi 35-åringar som förtidspensionerades, helt utslitna. De jobben vill vi inte ha tillbaka. Automatiseringen har skonat min kropp. Annars hade jag också fått gå hem tidigt.

Här anas en kluvenhet inför den nya tiden – och den gamla. Jobben var visserligen fler förr, men oftast livsfarliga. Kerstin Ilks farfar jobbade nere på malverket och drog i sig så mycket stendamm att lungorna täpptes igen. Silikosen släckte hans liv bara något år efter pensioneringen.
– Men, säger hon dröjande. Visst är det tråkigt när jobben försvinner. Det märks ju i hela Bromölla. Inte är det som förr inte. Vi har väl haft små varsel här i stort sett nästan varje år. Vi har vant oss vid det.

Samtidigt har Bromölla aldrig tillverkat så många toalettstolar och tvättställ som nu. Dubbelt så många som när Kerstin Ilk började. Och ännu fler ska det bli när den nya investeringen är genomförd. Hur många hundratals miljoner som satsas är ännu hemligt. Klart är att det blir en helt ny fabriksbyggnad som byggs ihop med den gamla. I fortsättningen ska fem personers arbete kunna göras av en enda. Rationaliseringen fortsätter.

Nya maskiner, nya krav. Hur är det med kompetensutvecklingen?

– Nja, man provar sig fram. Pratar med varandra, lär sig vartefter. Det får lösa sig.

Charlotte Nyström och Björn ­Andersson kollar att toalett­stolarna på Ifö Sanitär i Bromölla inte har några kvalitetsfel. Foto: David Lundmark

Charlotte Nyström och Björn ­Andersson kollar att toalett­stolarna på Ifö Sanitär i Bromölla inte har några kvalitetsfel. Foto: David Lundmark

På Uponor i Virsbo försöker man tänka mer systematiskt. Investeringarna ska gå hand i hand med schemalagd kompetensutveckling. Den förläggs till de extraskift som femskiftarna måste göra för att komma upp i 36 timmars arbetsvecka. I stället för jobb blir det utbildning.
– Mycket bra, tycker maskinställaren Kalle Henriksson, en av alla vars jobb förändras.

Fabriken, som tillverkar plaströr för golvvärme och tappvattensystem, står inför en genomgripande förvandling. I dag sker produktionen i flera olika steg där varje steg betjänas av olika yrkesgrupper vars färdigheter och kunskaper finslipats på det gamla uppdelade sättet att jobba. Snart ska plaströren tillverkas i ett enstegs-flöde: plastråvara in i ena ändan, färdiga rör ut i den andra. En del arbetsuppgifter försvinner, andra förändras i grunden. Att vara maskinställare – en nyckelperson i en modern fabrik – blir inte samma sak när de fem olika produktionsstegen slås samman.

Kalle Henriksson är inte bara beredd på den omställningen. Han ser till och med fram emot den.
– Inga problem, säger han. Jag är inte skraj för att lära mig nytt. Det är väl helt nödvändigt om vi ska kunna vara med i matchen. Förändring kan ju vara spännande.

För dagen står han vid en äldre extruderlina. Plaströret löper genom olika verktyg och tar form innan det färdigställs med olika typer av skyddande beläggning. Processen känner han väl efter alla år. Fingertoppskänslan är viktig för att maskinerna ska gå som de ska. Vad just de färdigheterna är värda framöver vet ingen riktigt. Kalle Henriksson vet bara att framtiden finns på andra sidan väggen. Där står redan den nya maskinparken. Han har varit där inne och provat på.
– Riktigt kul. De går ju så mycket fortare och tekniken är bättre. Allas jobb kommer att påverkas här, naturligtvis. Inte så konstigt egentligen. Så har det väl varit i alla tider?

Folk är inte dumma, säger Joakim Göransson, IF Metallklubbens ordförande. Vi vet att vi måste vara förändringbenägna för att vara med i loppet.
– Jag har sagt till folk: nu hänger det på er som individer om ni vill vara med på den här resan. För det duger inte att ställa sig i ett hörn och sura. Då är det kört.

Handpåläggning i en automatiserad fabrik. Karolina Fojtuch kollar om det uppstått några skador i tillverkningen av toalettstolarna. Foto: David Lundmark

Handpåläggning i en automatiserad fabrik. Karolina Fojtuch kollar om det uppstått några skador i tillverkningen av toalettstolarna. Foto: David Lundmark

Virsbo har varit industriort sedan den första hammarsmedjan anlades nära strömmen för 400 år sedan. Under sekler har man tvingats hantera tekniska omvälvningar som sänt chockvågor genom bruksorten, skakat själva strukturen i branschen och ruskat om i kraven på produktion, processer och kompetens.

Senast stålkartan ritades om, på 1980-talet, blev gamla Wirsbo bruk tre företag. Var-av ett för plaströr som sedan 1988 ingår i finska Uponor (se faktaruta). Virsbofabriken har skaffat sig en stark ställning och fick också en rad större investeringar när koncernen för ett par år sedan ville öka lönsamheten genom ökad automation.
– Vi har levererat, vi har visat resultat och byggt upp ett förtroende. Därför lägger man på oss mer och mer produktion, säger platschefen Katharina Kölking.

”Man måste kolla processen och snabbt kunna rätta till fel. Robotar strular ibland.”

Häromåret fick Virsbo en del tillverkning från Finland och nyligen stängdes den spanska fabriken vars produktion flyttades till Virsbo som nu fortsätter att framtidssatsa.

Vilket är både positivt och tufft, fortsätter hon. Positivt därför att Virsbo erkänns som en effektiv fabrik. Samtidigt skärps kraven. Förklaringen är enkel: efter byggkraschen i Sydeuropa finns det alltför många fabriker i förhållande till efterfrågan. Priser pressas och företagen jagar kostnader. Varje investering måste betala sig snabbt.

Att ledningen kräver snabba resultat innebär inte att man styrs kortsiktigt. Katharina Kölking är noga med att säga ”att vi har turen att våra ägare är långsiktiga”.

 

På andra sidan väggen finns fram­tiden. Kalle Henriksson har varit där och testat de nya maskinerna på Uponor. ”Förändring kan vara spännande”, säger han. Foto: David Lundmark

På andra sidan väggen finns fram­tiden. Kalle Henriksson har varit där och testat de nya maskinerna på Uponor. ”Förändring kan vara spännande”, säger han. Foto: David Lundmark

Samma sak sägs på Ifö Sanitär i Bromölla. Hellre nuvarande schweiziska Geberit än svenska riskkapitalbolaget EQT som tidigare ägde företaget.
– Vår nuvarande ägare är verkligen bra, de tänker långsiktigt och industriellt. Det kanske också är därför som de väljer att satsa i Sverige, säger Uffe Sterner, IF Metallklubbens ordförande på Ifö Sanitär.

Han har varit med sedan produktionen var mer hantverksmässig, gipsformarna byggdes i trä, och även om de allra flesta arbetsmoment numera är automatiserade så har kunskaperna från förr fortfarande betydelse.
– Leran, gjutgodset, är levande materia och det kan reagera olika för varje gång. Den kunskapen är viktig att ha även om tillverkningen är automatiserad. Man vet när man behöver ingripa och ändra något i processen.

”Det duger inte att ställa sig i ett hörn och sura. Då är det kört.”

Det håller Johan Karlsson med om. Tidigare gav han tvättfaten en glänsande glasyr för hand, en syssla som numera roboten ombesörjer. Med robotarna har produktionen gått upp i skift. På hantverkstiden körde arbetslagen tvåskift, i dag femskift. Effektivare, snabbare och med en lägre kostnad per producerat handfat.

Själv har Johan Karlsson blivit robotmontör och är numera del av ett tremannalag som gör toalettstolar. Två personer servar åtta robotar, den tredje packar och limmar. Går det riktigt bra får de ut en bra bit över 400 toalettstolar per skift. En -dramatisk ökning jämfört med den manuella epoken. Är han den kreative hantverkaren som förvandlats till passiv knapptryckare?
– Nej knappast. Jag har ett ganska omväxlande jobb med en hel del problemlösning. Man måste kolla processen och snabbt kunna rätta till fel. Robotar strular ibland.

IF Metallklubbens ordförande Joakim Göransson och plats­chefen Katharina Kölking på Uponor i Virbo tror att den svenska modellen, med dialog mellan fack och företag, lockar investerare. Foto: David Lundmark

IF Metallklubbens ordförande Joakim Göransson och plats­chefen Katharina Kölking på Uponor i Virsbo tror att den svenska modellen, med dialog mellan fack och företag, lockar investerare. Foto: David Lundmark

Investeringsbeslut fattade i Schweiz och Finland ger inga större rubriker. Konsekvenserna av fortsatt automation är svåra att överblicka. Blir det färre jobb eller möjligtvis fler?
– I alla fall tryggare, säger Joakim Göransson på Uponor i Virsbo, beläget i hjärtat av Bergslagen, i Surahammars kommun där många industrijobb tagit rejält stryk de senaste trettio åren.

Just det gör att de flesta vill lära sig nytt för att kunna behålla jobben, säger han. Förändring handlar om trygghet. Och han tror att ökad automation gynnar svenska industrijobb. Tillverkning läggs där kunskap finns och kan utvecklas.
– Hos oss kan folk läsa en instruktion på engelska och vi är hyggligt kunniga med datorer. Vi har starka fackföreningar som ger medlemmarna råg i ryggen och därigenom vågar ta ansvar.

Han fortsätter: En arbetare i Sverige tillåts tänka själv, är van att ta för sig och har en hög utbildningsnivå. Ta Polen, där kanske en på hundra kan engelska. Eller åk till Tyskland eller USA där ingen på golvet vågar göra något utan att först fråga chefen.

Platschefen Katharina Kölking håller med. Hon ser ”dialogen mellan företaget och de anställda” som en konkurrensfördel: Företaget ser att det får utdelning av att vi pratar med varandra och kommer överens.

Virsbo och Bromölla, två bruksorter från var sin epok som har klarat de påfrestningar som konkurrensen utsätter dem för. Bruksorter har alltid tvingats till förnyelse, säger Joakim Göransson. De som inte gör det dukar under. Här i Sverige, fortsätter han, bygger vi Jas-plan och avancerade lastbilar och vi använder hi-tech i alla produktionsprocesser.
– Vi tar till oss den senaste tekniken och därför hänger vi med som industrination trots att våra löner är högre än i de flesta andra länder. Framtiden är inte att snickra bananlådor.

Läs mer: Teknik och miljö


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Stora Framtidsdagen – i 13 citat från scenen

Stort bildextraStort bildextra med de mest intressanta citaten från scenen på Stora Framtidsdagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Läs mer om robotiseringen av arbetslivet

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.