”Handlade bara om att få in pengar”
27 februari, 2018
Skrivet av Marie Edholm
Staffan Lahti valde till slut att lämna jobbet som yrkeslärare. Prispressen ledde till allt sämre utbildningar.
– Där gick elever som satsade ett år av sina liv, och så visste jag att de kommer inte att få jobb på det här.
Staffan Lahti har jobbat med utbildning sedan 1991 och har varit svetslärare på flera olika utbildningsföretag och orter i landet. För knappt två år sedan fick han nog. Då handlade det inte längre om att driva så bra utbildningar som möjligt.
– Jag tog väldigt illa vid mig av hur det fungerade på slutet. Det handlade bara om att få in pengar, säger han.
Arbetsförmedlingen är en stor inköpare av yrkesutbildningar. Vid upphandlingarna är priset en viktig faktor som avgör vilket företag som får uppdraget. De senaste åren har priserna pressats ned.
Staffan Lahti berättar att de låga priserna går ut över både lärartäthet och materialinköp. Det är vanligt att man har färre lärare än vad avtalet kräver och att den pedagogiska resurs som ska finnas är samma person som dessutom ska sköta administration eller andra arbetsuppgifter. Så ser det ut nästan överallt, menar han.
– Räknar man på de anbud som företagen säger sig kunna driva utbildning för, så går det helt enkelt inte ihop, hävdar han.
Redan för tio år sedan var han med om att många svetslärare sade upp sig för att de ansåg att priserna hade pressats för hårt.
– Då kunde priset ligga på 4 500 kronor per elev och vecka.
Nu ligger snittpriset strax över 2 500 kronor per elev och vecka för arbetsmarknadsutbildningar inom industriteknik enligt Arbetsförmedlingen. Men priserna varierar kraftigt mellan olika utbildningsorter – från 1 780 till 4 800 kronor per elev och vecka.
I dag jobbar Staffan Lahti på Cranab i Vindeln. Företaget har runt 40 svetsare anställda och Staffan jobbar med tester av personer som söker jobb hos dem. Det är svårt att få tag på svetsare som håller måttet.
– Det är ett problem i dag att kunskaperna hos de som har läst till svetsare är så bristfälliga. De har rätt bra koll på teorin, men själva svetsningen hänger inte med.
En anledning, menar han, är att skolorna försöker hålla nere kostnaderna genom att köpa in så billigt material som möjligt. Följden blir att eleverna inte får lära sig alla moment som ska ingå i utbildningen.
– Man svetsar mest med tunn plåt och den billigaste tråden på utbildningarna. De får lägga mest tid på den billigaste svetsmetoden. När de sen kommer ut och ska pinnsvetsa en balk så vet de inte hur man gör. Då klarar de inte något som egentligen är basic för en svetsare.
Han valde att säga upp sig som lärare när han inte längre stod ut med hur dålig utbildningen blivit.
Staffan Lahti tycker att det borde finnas en gräns för hur lite en utbildning får kosta och att Svetskommissionen och Arbetsförmedlingen skulle gå samman och räkna på vad en rimlig kostnad för en utbildning är.
Arbetsförmedlingen kan använda sig av ett prisgolv vid upphandlingar och gör det också ibland, säger Martin Kruse, chef för upphandling på Arbetsförmedlingen.
– Inför varje upphandling lägger vi upp en strategi. Ska man sätta ett prisgolv behöver man veta väldigt mycket om den branschens förutsättningar. Samtidigt är ett prisgolv ett ingrepp i affären. Vi vet av erfarenhet att nästan alla anbud då kommer att ligga på just den nivån.
Kan ni ha en intern nivå som inte syns i upphandlingen, som ni använder för att sortera bort oseriöst låga anbud?
– Det gör vi redan i dag. Vi kan diskvalificera anbud som har ett så kallat onormalt lågt pris.