Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

23 februari, 2018

Foto: Orlando G Boström

Debatt Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Om skribenten:

Henrik Smedmark är utbildningschef på TMF, Trä- och Möbelföretagen och Grafiska Företagen.

Under det senaste året har träindustrin i Sverige anställt mer än 2 000 medarbetare, men kompetensbristen kommer att bestå och blir sannolikt ännu allvarligare. Fram till 2022 finns ett behov av att rekrytera mellan 6000 och 8500 personer.

Enligt en färsk enkät anser fyra av tio företag inom trä och möbelindustrin att personalbristen utgör det allvarligaste hindret för en ökad produktion. Utan nödvändig kompetens går det inte att klara efterfrågan och företagen bromsas i sin expansion. I förlängningen blir det naturligtvis något som riskerar att ge negativa återverkningar på samhällsekonomin.

Det finns en kraftig uppförsbacke i arbetet med att locka ungdomar till en framtid inom träindustrin. Vi i branschen måste förstås ta på oss en betydande del av ansvaret. Unga människor väljer helt andra karriärvägar utan att riktigt vara medvetna om träindustrins möjligheter, ekonomiskt och om man ser till potentialen för den personliga utvecklingen.

För att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjningen blir därför kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning allt viktigare. Bekymret är den bristande effektivitet i dessa utbildningar som det kommer alltfler signaler om.

Att i vuxen ålder få lära sig ett nytt yrke och därigenom ges chansen att etablera sig på arbetsmarknaden är grundläggande för individens möjlighet till egen försörjning och ett också i övrigt gott liv, detta samtidigt som företagen får tillgång till nödvändig arbetskraft. Utan en effektiv utbildning kommer dessa så centrala mål inte att kunna uppnås.

En avgörande förklaring är enligt vår uppfattning avsaknaden av genuin samverkan med företagen. De förhållandevis höga kostnaderna för utbildningar ger alltför ofta ett relativt magert resultat.

Yrkeshögskolorna kan nämnas som en förebild. Här är effektiviteten och resultaten för det mesta mycket goda. En trolig orsak är kravet på samverkansföretag som aktivt deltar i utbildningen. Utan denna samverkan får verksamheten inte starta. Utbildningen ligger därmed i linje med arbetsmarknadens konkreta behov när det gäller inriktning, kvalitet och antal utbildade personer.

En sådan i grund och botten självklar styrning och kontinuerlig samverkan saknas oftast inom den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen. Det finns ett antal exempel på branscher som bland annat genom Teknikcollege tagit initiativ till både lokala och regionala diskussioner om vuxenutbildning. Resultaten brukar bli positiva.

Det enskilda företaget kan ha svårt att exakt peka ut vilka kompetenser man behöver. En bred och branschinriktad samverkan med tydliga kravbilder kan därför väsentligt underlätta situationen för företagen och dessutom göra vägen till arbetsmarknaden kortare för jobbsökande.

Ett vanligt strukturellt problem i sammanhanget är oförmågan för många kommuner att lyfta blicken och se fördelarna med samverkan över kommungränserna. Begränsas horisonten är risken stor för att angelägna utbildningar inte kan genomföras eller att kvalitetsnivån inte blir tillräckligt hög. Samverkan i alla led är nyckelfaktorn för en framgångsrik vuxenutbildning där individerna, företagen och samhället i stort alla står som vinnare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.