Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Försäkringskassan följer inte domen”

21 mars, 2018

Debatt ”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

Om skribenten:

Hans Hoff är riksdagsledamot för S i Hallans och medlem i IF Metall.

Det senaste året har vi fått oss återkommande rapporter och skräckhistorier till livs om hur människors liv slås i spillror av Försäkringskassan. Nu senast skrev Dagens Arbete om Ing-Britt Vikström som svårt sjuk tvingas söka ett ”normalt förekommande arbete”. Hon är bara en i en lång rad av människor som drabbats. Vad är det som händer? Det här är inte värdigt vårt välfärdssamhälle.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har i budget efter budget stärkt våra välfärdssystem. I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Den så kallade bortre parentesen hade den borgerliga regeringen infört 2008 och den innebar att ersättningen från Försäkringskassan drogs in efter 2,5 år.

Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes i sjukförsäkringen. Tusentals sjuka har under det senaste året fått beskedet från Försäkringskassan att deras ersättning dras in efter sex månader och att de måste vända sig till Arbetsförmedlingen och söka ett ”normalt förekommande arbete”. Detta får katastrofala konsekvenser. I många fall är personen svårt sjuk och kan förstås inte ta ett nytt jobb. Då återstår enbart socialbidrag.

Det här är så långt ifrån socialdemokratisk politik som man kan komma. Försäkringskassan generaldirektör, Ann-Marie Begler, hävdar att hennes ledarskap kännetecknas av att förstärka rättssäkerheten och tydliggöra lagstiftningens krav. Det visar sig inte i praktiken.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande från 2008 beslutat att för att ett arbete ska betraktas som ”normalt förekommande” ska det röra sig om ett vanligt arbete på arbetsmarknaden, den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas tillvara i full eller närmast full omfattning, arbetet ska innebära krav på normal prestation och arbetet ska inte kräva någon anpassning, annat än möjligtvis i ringa omfattning.

Försäkringskassan följer inte domen, utan hänvisar i stället regelmässigt till arbeten som är fysiskt lätta, icke rörliga och som inte innebär stress. I praktiken alltså jobb som inte finns. Som för Ing-Britt Vikström: jobbet ”att sitta i möte”.

Det är allvarligt att Försäkringskassan inte tillämpar fastställda domar. Framför allt efter att myndigheten varit oerhört tydlig med att de domar som avkunnats vad gäller LSS ska tillämpas så skyndsamt som möjligt.

Det är fullständigt oacceptabelt med den här brutala jakten på svårt sjuka och utsatta människor.

Försäkringskassans verksamhet ska vara effektiv och rättssäker samt präglas av en god service och hög tillgänglighet. Den enskilde ska få rätt ersättning i tid och relevant stöd. Så står det i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. Läs det Ann-Marie Begler.

Hans Hoff
Riksdagsledamot (S), Halland

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

11 kommentarer till “Försäkringskassan följer inte domen

  • LO ger 30 miljoner av våra medlems pengar till socialdemokraterna. Dom pengarna skulle vi medlemar behöva till rättshjälp mot försäkringskassan. Ett stöd på 30 miljoner till den som tar bort sjukpenningen för oss LO medlemar, det rimmar mycket illa.

  • Kan någon säga vilken dom som det rör dig om ? Det är väldigt intressant för oss som tvingas ta fajten med F kassan.

  • Eftersom kassan inte följer domslut samt skapar egna regler/tolkningar, måste både regleringsbrevet bli tydligare och klarare. Det får inte finnas en minsta antydan om att sjukförsäkringen är för dyr. Samtidigt kanske en del huvuden måste rulla, på grund av egenmäktigt förfarande?

    Som det är nu, kan vi inte ha det. Människor straffas för att de råkat ut för en sjukdom eller olycka! Hör ni inte hur fruktansvärt omänskligt det låter?
    Jag är medlem i (S) och fackligt aktiv. Här MÅSTE mitt parti göra mer än hittills!

  • ”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.”
    Något ansvar har väl regeringen haft att det blivit så här.
    FK lever ju inte ett eget liv.
    Tillbaka till arbetarrörlesens rötter och visioner, det behövs mer än någonsin.

  • Hej Marie!
    En rättelse – LO ger inte 30 miljoner till Socialdemokraterna. LO har avsatt 30 miljoner för att bedriva LO:s egna valrörelse! En valrörelse som i och för sig syftar till att ge sittande regering fortsatt förtroende, MEN också skapa opinion i frågor som t.ex. denna så regeringen ska rätta till den felaktiga hanteringen vi ser av LO:s medlemmar. (Även andra)
    Utan ett politiskt inflytande kommer heller inte de nödvändiga förändringarna. För mig är det självklart att LO ska bedriva ett politiskt arbete, för mig som medlem i ett LO-fack rör det sig om 5-10 kr per år som läggs på fackligpolitisk samverkan… en mycket väl värd använd tia!
    Idag finns inget annat parti som så tydligt driver arbetstagarnas frågor som Socialdemokraterna.
    Svenska modellen (min trygghet) skall UTVECKLAS inte AVVECKLAS!
    Glöm inte detta den 9 september!

  • Hej Patrik
    Regeringen har haft 3,5 år på sig om att rätta till sjukförsäkringen och LO att påverka regeringen, men istället har den försämrats kraftigt sedan 2015 då sittande regering gav försäkringskassan ett krav på att sänka sjuktalen. 6 månader kvar till valet och fortfarande inga åtgärder för en fungerande sjukförsäkring, ärenden ho LOs rättskydd ökar hela tiden. Jag vill inte ge en enda krona av min medlems avgift till socialdemokraterna och bidra till denna hantering av sjuka.

  • Det finns även en dom som säger att ett normalt förekommande arbete kan vara ett arbete av övervakande karaktär. Går man efter det så skulle jag påstå att i princip alla mänskor kan arbete. En människa utan armar och ben kan ju absolut övervaka en maskin till exempel.

  • I flera år har många av oss som drabbats av FK:s kränkande behandling skrivit till regeringen, men till svar bara fått identiska nonchalanta svar om ”att de minsann inte kan agera i enskilda ärenden” för då gör de sig skyldiga till ministerstyre”, och sen en rekommendation att kontakta FK. Socialdemokraterna har varit fullständigt medvetna att deras agerande har skickat kroniskt sjuka ut i fattigdom. De har hela tiden talat om ett ”återgående till arbetet” när massor av människor egentligen lider av kroniska sjukdomar. Det här är inget annat än ett brott mot mänskligheten och kommer bara att fortsätta trenden av en europeisk socialdemokratisk implosion. Vad hände med humanitetens stormakt? Har S blivit infiltrerad av en skadlig främmande makt?

  • Något jag starkt reagerar på är att man pratar knappt om läkarintygen längre..Det tjatas om att samarbetet mellan Fk och Af inte fungerar men det enda i kedjan som inte fungerar nu är Fk! Dom ska bara betala ut den ersättning som behövs utifrån intyg och hjälpa till med att få till lämpliga rehabiliteringar. Vårdköerna på sina håll skulle säkert förkortas bara av att läkarna slipper att sitta med alla dessa kompletteringar om och om igen! Att nu bli utförsäkrad vid 180 dgr kan inte bli mer rättsosäkert..usch..

  • Ser i många lokala tidningar att försäkringskassans kontorschefer ofta går ut och tar ställning till regleringsbrevet, men hur skulle det vara om dessa chefer tog parti för lagarna istället?

    Men icke, man upprepar sin egen interna lag om att arbetslinjen gäller. Då undrar man ju, var den opartiska delen finns i fk.s myndighetsmaktbruk?
    Cheferna skryter hur opartiska och oberoende man är? Stämmer detta verkligen med verkligheten?

  • Jag själv är multisjuk och jobbar 50 procent. Nu har jag varit på ett möte ”Läkaren utsedd av FK för att utreda min arbetsförmåga”. Jag har ryggont (bäckenet) och fibromyalgi, svår psoriasis, sömnsvårigheter och ångest. Jag fick kallelse om att träffa en specialist för utvärderingen och jodå han är överläkare i psykiatri vilket inte framkom förrän jag själv kollade upp namnet, han gjorde en vanlig undersökning. Lyssnade på hjärta, lungor, Reflexer i knäna, lös med lampa i ögonen utsträckta händer som jag fick vrida på osv. Frågor ang hobbies, vänner om jag planterar blommor och om jag använde appar i telefonen (?!), ytterst lite om min sjukdomshistoria.
    Träffade en arbetsterapeut och det var bra, gick väl sådär men sen var det dags för sjukgymnasten. En gammal dam som inte är insatt i dagens mediciner och tyckte att fibromyalgi är ”kärringsjuka och inbillning”. Hon sa det inte rätt ut men hennes kommentarer och fnysandet sa det mesta… Jag fick en pulsklocka och utföra en del saker men varje gång fick jag påminna henne om att titta på min puls, vilket hon gjorde efter ca 45 sekunder-1 min.
    Det är skamligt att lägga pengar på något så dåligt. Jag hade velat träffa en läkare som var insatt i ryggproblem och en väl uppdaterad sjukgymnast. Nu ligger alltså detta till grund för min eventuyellt fortsatta sjukskrivning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 2 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Hon tar striden för din sjukpenning

13 april, 2018

Skrivet av

Hennes man har sagt att hon borde sätta in papperna från rättsprocessen i en pärm. Men de hamnade här i stället: i ett gammalt ölflak. Foto: David Lundmark.

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström tänker tvinga fram ett svar: vad är ett vanligt jobb?

Sjukpenning eller sjukersättning?

Sjukpenning betalas ut om din arbetsförmåga är tillfälligt nedsatt på grund av sjukdom.

Sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, får du när det är troligt att du aldrig mer kommer kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Så här fungerar det om du blir sjuk

Om du blir sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön de första 14 dagarna. Sedan måste du söka sjukpenning från Försäkringskassan.

Dag 1–90

Fram till dag 90 har du rätt till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att du varken kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda dig. Det kan också bli aktuellt att anpassa arbetsuppgifterna för att du trots allt ska kunna gå till jobbet.

Dag 91–180

Efter dag 90 ska Försäkringskassan ta reda på om du kan ta ett annat arbete hos arbetsgivaren. Finns inget sådant har du rätt till sjukpenning. Under dessa tre månader har du också rätt att vara ledig för att pröva om du klarar av ett annat jobb.

Efter 180 dagar

Nu ser Försäkringskassan till hela arbetsmarknaden och bedömer om det finns ett jobb någonstans i landet som du skulle klara av, ett så kallat ”normalt förekommande arbete”. Om det gör det har du inte längre rätt till sjukpenning.

Det gäller däremot inte om det är sannolikt att du kan gå tillbaka till ditt vanliga jobb inom kort eller om det kan sägas vara ”oskäligt” att göra en bedömning mot hela arbetsmarknaden.

Natten har varit svår i huset vid den frusna sjön Lidträsket tre mil norr om Skellefteå. Ing-Britt Vikström har inte kunnat sova och varit uppe under natten och eldat i kaminen. Nu har hon vilat hela morgonen för att orka med det sena arbetspasset på Coop. Händerna gör ont. Hon sköljer ner en värktablett med vatten.

Hon borde egentligen söka ett annat arbete, det säger i alla fall Försäkringskassan. Efter 180 dagars sjukskrivning ansåg man att hon var frisk nog att ta ett så kallat normalt förekommande arbete på heltid. Men det orkar hon inte. Hennes artros har blivit värre de senaste åren och numera arbetar hon bara halvtid i butiken. Att hon klarar ens det beror på att hon får mycket hjälp av arbetskamraterna. I slutet av februari sökte hon återigen sjukpenning. Men i väntan på besked har hon tjänstledigt och får a-kassa.

Det är märkligt, tycker hon. För det är ju inte som att det inte syns. Händerna är märkbart stela och fingertopparna krökta. Hon hämtar ett gammalt Pripps Blå-flak från sovrummet.

”Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.”

Häri finns historien om de senaste åren: läkarintyg och överklaganden, spåren av en rättsprocess mot Försäkringskassan som hon har drivit hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Fram tills nyligen visste hon varken hur sällsynt det är att få sitt fall prövat eller att detta blir avgörande för hur lagen ska tolkas i framtiden.

Klockan är två, om en timme ska hon sitta i kassan på Coop i Skellefteå. Därefter charken, sedan en del städning. Hon får se hur mycket hon orkar i dag. I hallen drar hon på sig tjocka vantar – värken i händerna förvärras av kylan – och går ut för att skrapa bilen. Medan hon borstar bort snön från bakrutan säger hon:

– Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.

I juni är det tre år sedan hon fick sjukpenningen indragen. Nu kvarstår bara det sista avgörandet. Hennes överklagande är ett av två fall som ska ge svar på en fråga som har lämnats obesvarad i över 20 år: Vad är egentligen ett vanligt jobb?

Sedan 90-talet har den politiska ambitionen varit att sänka kostnaderna för sjukförsäkringen. 1997 skrevs begreppet normalt förekommande arbete in i lagen av Göran Perssons socialdemokratiska regering. Men det slogs aldrig fast vilka arbeten som skulle inkluderas i begreppet eftersom arbetsmarknaden förändras över tid.

Drygt tio år senare skulle sjukförsäkringen stramas upp ytterligare. Alliansregeringen införde 2008 den så kallade ”rehabiliteringskedjan”, bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen. Nu blev Försäkringskassan tvungen att pröva alla sjukskrivna – med ett fåtal undantag – mot alla normalt förekommande arbeten efter 180 dagars sjukskrivning. Möjligheten att ta hänsyn till ålder, utbildning, tidigare yrke och bostadsort ströks helt. Framöver skulle bara det rent medicinska gälla.

”Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.”

Fortfarande visste ingen vilka jobb som kunde sägas vara vanliga på den svenska arbetsmarknaden. Så vad skulle Försäkringskassan pröva emot? Politikerna var rådvilla. I ett försök att slippa osäkerheten ersattes normalt förekommande arbete av en ny, men snarlik formulering, i lagen. I fortsättningen skulle prövningarna göras mot ”arbete på den reguljära arbetsmarknaden”.

Inget av uttrycken har fungerat som det var tänkt. ”Båda begreppen lider av problemet att de är svåra att tillämpa och att gränsen för ersättning kan vara svår att förstå”, konstaterade alliansregeringen i en proposition. Och efter omfattande politisk diskussion återinfördes den äldre formuleringen 2012.

Sex år senare är det alltså uttrycket normalt förekommande arbete som läkare, handläggare och jurister måste brottas med. Så också Ing-Britt Vikström.

Efter 180 dagars sjukskrivning fick hon, trots sin artros, ett brev där det stod att hon kunde söka ett annat jobb på heltid. En handläggare på Försäkringskassan föreslog att hon kunde sitta i möten. Andra idéer: någon typ av övervakande arbete eller ett som i huvudsak kan utföras över telefon. Hennes läkare har flera gånger konstaterat att hon har svårt med finmotoriken, till exempel med att plocka sedlar och mynt eller skala potatis – och att hon därför bara kan arbeta halvtid oavsett arbete. Att byta jobb kändes aldrig realistiskt. Hon bestämde sig för att vägra.

– Första gången hjälpte mitt fackombud mig att överklaga. Hon skrev att ”Jag överklagar härmed det här beslutet.” Då tänkte jag att det kan jag skriva själv, och därefter har jag också gjort det. Jag har skrivit precis vad jag tycker och sedan skickat in överklagan.

Timmarna före eftermiddagspasset på Coop behöver Ing-Britt Vikström vila för att orka. ”Jag har tittat på tv och ätit lunch – jag försöker undvika att göra för mycket. Annars klarar jag inte jobbet.” Foto: David Lundmark.

I förvaltningsrätten vann hon. Enligt dess bedömning ”ställer ett arbete där händerna knappt kan användas krav på anpassning både avseende arbetstempo och arbetsuppgifter”. Därför kunde det inte sägas vara normalt förekommande. Kammarrätten tyckte å andra sidan att den typen av jobb visst är vanliga på arbetsmarknaden. Hon ansågs kunna utföra arbeten som inte ”ställer krav på finmotorik eller god handstyrka”. Ing-Britt Vikström förlorade.

– Men jag kan ju inte bara lägga mig ner platt. Jag brukar säga att jag har ett drag av mamma, att jag är lite tjurig. Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.

Att hon nu får sitt mål prövat av Högsta förvaltningsdomstolen är anmärkningsvärt eftersom det sedan tidigare finns en dom från samma domstol. I den slogs det fast att ett normalt förekommande arbete ska vara ett vanligt heltidsarbete som inte kräver någon särskild anpassning. Det var den domen förvaltningsrätten hade i åtanke när man dömde till hennes fördel.

– Att man släpper upp två mål så här kort efter det tidigare avgörandet 2008 väljer vi att tolka som att man inte tycker att det har blivit som domstolen tänkte sig. Annars hade det inte funnits någon anledning att ta upp dem, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd som numera företräder Ing-Britt Vikström.

*Exempel på övriga fall: skador på hjärtat, nerver, lungor, hörsel och i samband med graviditet. Grafik: Josef Molin.

Att du är sjuk innebär inte nödvändigtvis att du måste vara sjukskriven. Vad Försäkringskassan bedömer är om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdomen – och i så fall i vilken omfattning. Om den är nedsatt med minst en fjärdedel har du rätt till sjukpenning.

Arbetsförmågan är alltid relativ – det ställs andra krav på en svetsare än på en pilot – och för att den ska kunna fastställas måste det framgå vilka krav som finns i ett visst arbete. Ju tydligare krav, desto lättare bedömning.

Men när det ska prövas om en sjukskriven kan utföra ett normalt förekommande arbete är det inte ett konkret arbete, som svetsare eller pilot, utan ett hypotetiskt eller tänkbart sådant. Det är åtminstone så Försäkringskassan tolkar lagen. Ansvaret ligger dessutom på den sjukskrivna. Det är du som måste bevisa att du inte klarar av ett vanligt arbete. Så här kan det låta i ett utlåtande:

”Utifrån de uppgifter som framkommer i de medicinska underlagen bedömer Försäkringskassan att din arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden som är fysiskt lätta och där du inte behöver lyfta eller belasta armarna.”

Forskningen på området visar att i princip alla inblandade har svårt att förstå formuleringen. Försäkringskassans handläggare, sjukskrivna och inte minst svenska domstolar – många domskäl saknar helt resonemang om vilka arbeten som skulle kunna sägas vara normalt förekommande.

Även Försäkringskassans jurister är osäkra. De skriver i ett yttrande i Ing-Britts mål att ”varken lagtext, förarbeten eller praxis ger någon tydlig vägledning om vilka arbeten som kan bedömas vara normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Ändå menar de att hon är frisk nog. LO-TCO Rättsskydd gör en annan tolkning.
– Vi menar att det framgår av lagens förarbeten att det ska göras en faktisk jämförelse mot en viss typ av arbete. Och man måste förstå vilken typ av arbete det är, annars kan man inte göra den här prövningen. Det skulle vara ett stort steg framåt om Försäkringskassan skulle behöva ange vad man kan jobba som, säger Robert Sjunnebo.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

”Mamma och pappa hade artros i lillfingret och båda mina systrar har det. Så fort någon av mina flickor får ont i ett finger säger de ’jävla mamma’ och blir oroliga”, säger Ing-Britt Vikström. Foto: David Lundmark.

För Ing-Britt Vikström har det varit en lång process. Men nu ska det avgöras. Efter 20 år av oenighet och missförstånd ska Högsta förvaltningsdomstolen under året återigen slå fast vad som kan sägas vara ett vanligt arbete i Sverige 2018.

– Jag tycker det är fel av Försäkringskassan. Att inte ens kunna precisera vad jag ska kunna göra – det är det första de ska klara av. De gömmer sig bakom luddiga lagtexter, säger Ing-Britt Vikström.

15 kommentarer till “Hon tar striden för din sjukpenning

  • Intressant att läsa om hur man från fk ser på saken om sjukförsäkringen. Om man gör som
    Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

    Men dessa domar från hd eller hfd som sjuka eller skadade människor vinner, dem följer inte försäkringskassan över huvud taget.
    Att lägga ut dimridåer har fk.s jurister blivit duktiga på.

  • Vikström ska veta att vi är många sjuka och skadade som inväntar utfallet av hennes kamp i HFD. Undertecknad delar helt och hållet hennes sätt att stå upp för sin rätt och för sin värdighet.

    Ni andra som är sjuka och skadade måste göra samma sak. Låt inte nuvarande perverterade tillämpning av socialförsäkringen knäcka er, fast ni redan är knäckta.

    Heder åt Sjunnebo med kollegor som talar klarspråk, och driver det här fallet och liknande.

    Sjukförsäkringen är sjukt sjuk. Sjukligen sjukt, ser nu även icke sjuklingar detta. En förändring måste till och förhoppningsvis kommer de nyktra och sunda herrarna och damerna i HFD inse detta och i kraften av sitt ämbete medverka till en förändring.

  • Hoppas någon vågar gå till val med denna fråga högt på agendan – de kommer jag rösta på. Skandal som det är idag. Lever med kronisk värk men är enligt läkare för frisk för sk ”sjukersättning” – den finns väl för övrigt knappt kvar idag. Kämpar och lider mej igenom arbetsdagen istället.

  • Man behöver bara ställa sig frågon när ordet försäkring ska tolkas som försäkring utifrån den tolkning allmäna domstolar använder. Förvaltningsrätt har aldrig varit vägledande vad en försäkring innebär, hur kan domstolar ha så olika uppfattning om vad en försäkring är, och varför är det olika lagar för ordet försäkring som inte är identiska?

  • Har fyra läkarintyg, varav tre från specialister. Trots det utförsäkrad sedan ett år tillbaka efter 2.5 års 50% sjukskrivning p.g.a. konstaterad sekundär artros i vänster knä och fotled och primär atros i höger knä. Har även början till värk i höger fotled (misstänker atros). Var så blåögd att jag trodde att en ny regering 2014 skulle göra susen, men ack vad jag bedrog mig. Valet 2018 skapar många frågetecken. Vem skall man rösta på för att kunna överleva i Sverige?

  • Stort tack till Ing-Britt ?som kämpar för oss alla sjuka. Själv klart har du rätt, hoppas att HFD förstår det.

  • Tack Ing-Britt för att du kämpar för din rätt och alla andras rätt.
    Hoppas det kommer att sluta väl. Det är skrämmande hur enskilda handläggare, utan medicinsk kunskap får sitta och enväldigt besluta om individen ska få vara sjukskriven eller inte oavsett vad läkare och speciallister säger. Hur kan det få gå till så i en rättsstat som Sverige

  • Tack Ing-Britt!
    Du visar oss andra att kämpa för sig själv och andra är av stor vikt.

    Vi ska ju vara lika inför lagen i ett demokratiskt samhälle. Vi har rätt till sjukskrivningar och rätt till att få hjälp!

  • Min mor är idag sjuk i ME och får sedan x år tillbaka inte någon sjukpenning, trots specialisterna på Sköndal som går emot FK och säger att hon inte kan jobba alls… När man läser i domen från FK så är ”försäkringskassans specialist” en ortoped och behandlar därmed ben och inte trötthetssyndrom och säger att hon är frisk nog att jobba 100%. Ska tilläggas att denna specialist inte ens har träffat min mor utan endast läst i sina papper. Står även att man inte kan göra några objektiva fynd, vilket man då kan tolka lagen till sin fördel och därmed är hon ju ”såklart” frisk… Har även fått veta att FK har startat en grupp som går ut på att granska fallen som har vunnit mot FK och därmed fått sin sjukpenning, det konstiga är att de väljer att inte granska dem som även fått avslag. Min mor jobbade som tidigare som polis och har även efter hon blev sjuk jobbat med de enklaste arbeten inom poliskåren, men slutade redan efter några dagar med ambulans till sjukhuset. Jag som nästan ser henne dagligen lider något fruktansvärt över att hon inte blir tagen på allvar och hoppas att hon självklart blir frisk någon dag, att det kommer någon form av medicin så hon åter kan jobba. Blir det inte så, så tycker jag inte att FK eller någon lag ska bestämma om hon är sjuk eller inte.

  • Normalt förekommande arbete?? Även fast domen är fastslagen använder F-Kassan fortfarande detta som argument. Jag har fibro, ptsd, minnes- och koncentrationssvårigheter mm. Har gjort en AFU hos en läkare som är psykspecialist men helt okunnig i värkrelaterade och har även träffat en högst förvirrad fd sjukgymnast som inte var uppdaterad i varken sjukdomar eller medicin. Arbetsterapeuten skrev i sitt utlåtande att jag har kraftiga svårigheter och att arbetet jag har är det enklaste jag kan få. Ändå har F-Kassan i sitt avslag skrivit ”vanligt förekommande arbete” 3 ggr…Så domen är ganska tandlös

  • Rösta vänstern om ni vill ha någon rätt kvar, alla andra partier kör över arbetarna utan dåligt samvete över hur de plågar de sjuka !

  • WOW! Ingegerd som svarat innan mig. Du menar inte allvar?! VARFÖR tror du regeringen är totalt handlingsförlamad?!! Det beror på vänstern och andra små ”com-ba-jah”- partier som gör att det låser sig. VÄNSTERN har varit en stor anledning till att det är så här!!! Socialdemokratin gjorde detta landet till vad det är. För 50 år sedan.

    Det handlar inte om att vara röd eller blå längre. Det handlar om att se längre än så. O då menar jag fasen inte att man ska göra som den andra skocken med människor o gå o rösta på SD. Älskar folks anledningar till att rösta på extremistpartierna. ”Det fanns inget annat alternativ”
    Ööööööh?! Jo. Ställ krav istället.På politikerna som sitter där idag.

    Så vi har en debatt angående FK och en del reagerar med ”nästa gång så ska jag rösta på vänstern”
    Jupp. Det gör ju skillnad. Lika bra att ge sossarna rösten med en gång. Ibland blir man faktiskt riktigt rädd över den rådande dumheten i det här landet. Både hos politiker och befolkningen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 3 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

13 mars, 2018

Skrivet av

Ing-Britt Vikström vägrades fortsatt sjukpenning, nu har hon drivit sitt fall till högsta instans.  Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Min bild är att ett fåtal sådana jobb finns. Men det är inga som vi rekryterar till utifrån. De tillsätter vi internt om någon – av en eller annan anledning – tillfälligt, eller permanent, behöver en anpassning. Det kan vara lite allt möjligt – men vår verksamhet bygger på fysiskt arbete, så är det.”
Maria Ronold, HR-ansvarig för produktion och logistik på Scania.

”Vi har många olika typer av tjänster. Och de flesta av dem innefattar inte några tunga lyft i grunden – även om det så klart ibland kan krävas av en. Att köra personer till och från rättegångar skulle, till exempel, kanske vara möjligt om personen klarar av att hålla i en ratt?”
Svante Karlsson, sektionschef på Kriminalvårdens HR-avdelning.

”De flesta av våra befattningar finns i produktionen och där krävs åtminstone lite handstyrka – vissa moment kräver mycket. Jag har funderat, och det skulle vara utmanande för oss att placera ut någon med begränsad handstyrka. Men om man skulle titta på hjälpmedel på kontorssidan tror jag att det är möjligt, de är ganska avancerade i dag.”
Mona Harila, HR-chef på Billerud Korsnäs Karlsborg.

”Svaret på frågan är att det i princip inte finns. För även om vi inte skriver i en annons att vi söker dig med god finmotorik och handstyrka, förutsätter vi att personen har det.”
Carl de Vries, HR-partner på Södra Cell Mönsterås.

”Spontant skulle jag säga nej, men om vi utvärderade frågan skulle vi kanske kunna hitta jobb som inte kräver så mycket finmotorik och handstyrka. Det finns förvisso övervakningsjobb, men också de kräver att du ska kunna trycka, flytta saker och rycka in om det händer något. Man får vända och vrida på det i varje enskilt fall – det är så komplext.”
Ulrika Järund, HR-chef Sverige på Moelven Industrier.

”Vi är ett litet hotell med tre olika yrkeskårer: reception, lokalvård och kök. Att städa eller jobba i köket är tungt – och en receptionist i dag plockar disk, städar golvet och hjälper till med lite av varje.”
Ronny Pettersson, vd för Hotell Aurum i Skellefteå.

”Tyvärr måste jag säga att det inte finns hos oss. Det är ofta fråga om kroppsarbete: det handlar om att lyfta, bära eller dela ut när det gäller distributionen. I tryckeriet och packsalen måste du dessutom kunna hantera maskiner. Du ska till exempel ställa in färg och sätta in plåtar i pressen – och det kräver både finmotorik och styrka. Det är delvis ganska tunga jobb.”
Per-Olof Borgström, personalchef på V-TAB.

”Oavsett vilket yrke det gäller så ställs olika krav i arbetsuppgifterna, men också olika arbetsgivare ställer olika krav. För oss på arbetsförmedlingen är det alltid viktigt att veta vilken erfarenhet, kompetens och funktionsnedsättning personen har – och hur funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan.”
Ingrid Ekhammer, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete.

”Utan handstyrka är du rökt. Det är inte möjligt. När du ska granska och hantera gjutna detaljer väger de i allmänhet ganska mycket, allt från 5 till 35 kilo. Det kräver full rörlighet och det är sådant som vi har fått förklara för Försäkringskassan. Vore det en av våra medarbetare skulle vi anstränga oss för att se om det finns hjälpmedel eller andra lösningar, men vägen dit är ganska lång.”
Henning Solli, personalchef på Ljunghäll.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 4 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

26 juni, 2018

Skrivet av

(UPPDATERAD) Efter en flera år lång kamp för sin sjukpenning får nu Ing-Britt Vikström rätt. I dag föll Högsta förvaltningsdomstolens dom: hon ska beviljas sjukpenning. Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättskydd, beskriver domen som principiellt viktig.

Dagens Arbete har tidigare skrivit om Ing-Britt Vikströms kamp för rätten till sjukpenning. En rättsprocess som hon har drivit hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Fallet har handlat om de prövningar som Försäkringskassan gör efter 180 dagars sjukskrivning, när personens arbetsförmåga ska bedömas mot hela arbetsmarknaden och det som kallas för ett ”normalt förekommande arbete”.

I dag kom domen, som gäller Ing-Britt Vikström ansökan om halv sjukpenning mellan den 26 juni och 9 september 2015. Hon har rätt till sjukpenning, menar domstolen, eftersom de allra flesta arbeten ställer krav på att händerna kan användas. Och på grund av hennes fingerledsartros anser man att det är svårt att föreställa sig ett arbete som hon skulle klara av.

– Det är ofattbart nästan. Det har tagit tre år. Men det känns bra. Jag har hållit på länge med detta, och Försäkringskassan ger sig aldrig. Jag trodde att de skulle ge sig när de förlorade i Förvaltningsrätten, men det gjorde de inte, säger Ing-Britt Vikström.

– Det har varit värt all tid. Som jag har sagt: man kan inte ge sig när man väl har börjat.

Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen bedömning är vägledande har fallet kommit att handla om mer än bara hennes överklagan, nämligen frågan: Vad är egentligen ett normalt förekommande arbete?

Kritikerna, bland dem LO-TCO Rättskydd, har sagt att Försäkringskassan måste hänvisa till konkreta arbeten vid prövningarna om en person klarar av ett normalt förekommande arbete. Försäkringskassan har å andra sidan hävdat att lagen inte ska tolkas så, utan att bedömningarna måste vara mer övergripande.

Måste Försäkringskassan, för att kunna avslå en ansökan om sjukpenning, peka på ett konkret arbete som personen klarar av? Högsta förvaltningsdomstolens svar är: Nej, det krävs inte av myndigheten.

Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättskydd och den som drivit Ing-Britt Vikströms fall, beskriver ändå domen som principiellt viktig:

– Den säger flera viktiga saker: det första är att det måste vara en verklighetsförankrad prövning av arbetsförmågan. Man måste helt enkelt ta hänsyn till arbetsmarknaden i stort och hur den förändras över tid. Det är ingen teoretisk arbetsmarknad, utan en faktiskt existerade arbetsmarknad.

Det innebär, bland annat, att Försäkringskassan måste ta hänsyn till vad Arbetsförmedlingen anser om personens förmåga att arbeta.

Robert Sjunnebo nämner också att domen säger att det är de personer som ”helt klart” lever upp till de krav som ställs på arbetsmarknaden som inte ska få sjukpenning.

– Det innebär att man ska kunna leva upp till alla de krav och förväntningar som arbetsgivare typiskt ställer på prestation och arbetstakt, säger han.

Vad betyder domen för framtida prövningar av sjukpenning?

I den bästa av världar: att Försäkringskassan måste lägga mer resurser på bedömningarna. Och att man måste vara uppdaterad, ha mer kunskap och ett bättre samarbete med Arbetsförmedlingen om vilka krav som ställs på arbetsmarknaden. På det sättet kommer man kanske kunna nå dithän att Försäkringskassans beslut faktiskt upplevs som rimliga och förståeliga.

Förutom Ing-Britt Vikströms fall kom i dag ytterligare en dom gällande normalt förekommande arbete. I den förs samma resonemang, men mannen nekas sjukpenning eftersom han anses klara av ett stillasittande arbete. Och ett sådant arbete anser Högsta förvaltningsdomstolen vara normalt förekommande.

Försäkringskassan anser att det principiella resonemanget i båda domarna ligger i linje med den tillämpning som myndigheten har haft hittills.

– Det som vi får svar på är att vi inte måste hänvisa till konkreta typer av arbeten, vilket var en central fråga. Men domarna har precis kommit och som alltid måste vi analysera dem för att se om vi kan få någon ytterligare vägledning för tillämpningen. Det handlar om väldigt viktiga beslut som har stor betydelse för enskilda människor, säger Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist.

Men än är det för tidigt att säga om, och i så fall hur, Försäkringskassans arbete kommer att påverkas av domarna, menar hon.

– Jag tycker alltid att det är bra när vi får vägledning från Högsta förvaltningsdomstolen. Och det principiella resonemang som finns i domarna är bra och tydligt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 5 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Få rätt pengar när du är sjuk

16 maj, 2018

Skrivet av

Koll på | ersättning Har din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

Dagar att
hålla koll på

Dag 1: Karensdag – ingen ersättning.
Dag 2–14: Arbetsgivaren betalar sjuklön, normalt 80 procent av lönen.
Dag 8: Du ska kunna visa sjukintyg från läkare.
Dag 15: Försäkringskassan betalar sjukpenning, strax under 80 procent av din inkomst upp till taket. Du kan få utfyllnad från AGS.
Dag 360: Sista dagen att få utfyllnad från AGS.
Dag 366: Sjukpenningen sänks vanligtvis till knappt 75 procent av din lön upp till taket.

Taket i sjukförsäkringen är 28 438 kronor i månaden. Den högsta summa du kan få från försäkringskassan är cirka 80 procent av det. Från 1 juli höjs taket till 30 333 kronor.

Läs mer

AGS finns även om du har rehabiliteringsersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Läs mer om det på www.afaforsakring.se.

Läs också: Val 2018 | DA granskar sjukförsäkringen 

Arbetsgivaren betalar 14 dagar

De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön, men den första dagen är karensdag, då får du ingen ersättning. Är du sjuk längre än 14 dagar ansöker du om sjukpenning hos Försäkringskassan. Ersättningen blir då ungefär 80 procent av din lön, högst 725 kronor per dag.

Ger 90 procent av lönen

I kollektivavtalet finns en försäkring som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan. Den heter AGS, avtalsgruppsjukförsäkring. Med den får du totalt cirka 90 procent av din lön (om du ligger under taket).

Ansök på nätet

Du behöver ansöka själv om att få AGS, det sker inte automatiskt. Ansöker gör du på Afa Försäkringars hemsida www.afaforsakring.se. För att kunna få ersättningen ska du ha varit anställd i minst 90 dagar. Du kan få den högst i ungefär ett år.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 6 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

21 maj, 2018

Skrivet av

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

Dagens Arbetes granskning av sjukförsäkringen och Ing-Britt Vikströms kamp för att tvinga fram ett svar på vad ett normalt förekommande arbete egentligen är har väckt mycket reaktioner. Jan-Olov Johansson, försäkringshandläggare på IF Metall Östra Värmland, möter varje dag sjuka som har förlorat sin sjukpenning.

Hur tycker du att sjukförsäkringen fungerar i dag?

– Jag trodde att den skulle bli bättre när den bortre gränsen för sjukskrivning togs bort av socialdemokraterna. Men tyvärr flyttades gränsen i princip till 180 dagar istället. Det är då mina medlemmar ofta faller ur försäkringen och hamnar hos Arbetsförmedlingen. De hinner inte bli opererade eller rehabiliterade. Och ibland måste de söka ett nytt jobb trots att de redan har ett – ja, det är mycket elände. En gång hade jag en medlem med lymfcancer som Försäkringskassan jagade för att fråga när han skulle kunna börja jobba igen. Men det hann han aldrig – för han dog. Själv har jag lite halvpanik över att hinna med alla som behöver hjälp.

Kommer du orka att fortsätta som försäkringshandläggare?

– Ja, det tror jag. Är det något som retar mig så är det orättvisor. Ska vi få det här samhället att fungera måste också sjukförsäkringen göra det. Numera är jag som en socialassistent. Än i dag säger medlemmar till mig att de ska ta livet av sig. Eller att de ska skjuta handläggaren på Försäkringskassan och sedan sig själva. Det är inte lätt och jag försöker stötta dem så gott jag kan. Därför är jag förvånad att det har hänt så lite. Som tur är har ingen tagit livet av sig än, men jag vet inte hur jag kommer reagera den dagen det händer.

Hur länge har ni haft det så här?

– Sedan Alliansen införde rehabiliteringskedjan 2008 och Ulf Kristersson blev socialförsäkringsminister. Då började människor falla mellan stolarna. De blev utkastade från sjukförsäkringen eftersom de ansågs kunna söka ett vanligt, lättare arbete. Och då hamnade de i stället hos Arbetsförmedlingen – om de hade tur. Många kom inte ens dit eftersom de var för sjuka. Att jobba under den här tiden var svårt. Vi såg hur familjer och barn hamnade i kläm. Det var otäckt hur samhället lämnade medlemmarna vind för våg. I dag är det inte lika många som hamnar mellan stolarna. Men fortfarande stupar de flesta efter 180 dagar. Jag skulle vilja säga till socialminister Annika Strandhäll att de behöver se över det. För det är inte mänskligt att tvinga ut människor i arbete innan de är friska.

Påverkas du av vad människor berättar för dig?

– Ja. Det är inte roligt. Men både min kollega Ulf Rådesjö och jag har fått det att fungera och pratar mycket med varandra. Jag brukar alltid hämta medlemmarna innan mötet och skjutsa hem dem efteråt. Då får jag en pratstund i bilen med dem. Ofta berättar de hur dåligt de mår: ”Jag har så mycket värk. Jag klarar inte av det här längre. Jag har funderat på att ta livet av mig. Jag får ingen hjälp.”

Kan du sova på natten?

– Än så länge. Jag försöker göra det bästa av situationen, även om man inte når hela vägen alla gånger. Men än så länge sover jag bra. Det är tur att jag har min kollega Ulf, att vi åtminstone är två försäkringshandläggare på avdelningen, och kan ventilera saker med varandra. Men vi skulle egentligen behöva vara ännu fler.

Läs också: Ing-Britt Vikströms tar kamp för din sjukpeng

2 kommentarer till “Jag försöker stötta dem så gott jag kan

  • Så kontraproduktivt, facket ÄR socialdemokraterna. Förstår ni inte sambandet med regering och styrning av försäkringskassan och alla utförsäkringar? Förstår att det i dag är oerhört svårt att jobba fackligt och samtidigt försvara socialdemokraternas politik inför utförsäkrade medlemar.

  • det hjälper föga att tala eller berätta för våra politiker vad som behöver göras då dom har vetskap och kunskap av problemställningen i försäkringarna, som dom kallar, ännu idag, för bidrag, så när skall det bli verkstad och inte snack?

    Våra försäkringar leder oss till en tidig död istället för trygghet och säkerhet. Ingen får stöd eller hjälp från försäkringen trots att även LO-TCO rättshjälp har kännedom om detta. Varför är man kastad till vargarna?

    Med detta sagt, vill jag även säga till alla er som finns till för era medlemmar, tack för er insats. Men som du själv säger, Jan-Olov Johansson, så är ni för få för att hinna med allt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 7 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Det är så otroligt korkat”

14 mars, 2018

Skrivet av

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

Hon har länge forskat om den svenska sjukförsäkringens utformning. Hennes slutsats är att beskrivningarna av vilka arbeten som anses vara normalt förekommande ofta är för vaga.

Kammarrätten anser att Ing-Britt Vikström skulle klara av ett arbete som inte ”ställer krav på finmotorik eller god handstyrka”?

– Jag vet inte vilket arbete det skulle vara.

Är det förenligt med lagstiftningen att definiera normalt förekommande arbete så?

– Nej, det anser inte jag. Inte om man läser motiven till lagstiftningen från 1997. Där står att det inte ska vara ett hypotetiskt resonemang, utan ett konkret arbete med ett konkret arbetsinnehåll. Man måste definiera vilka krav som kan ställas. Det får inte vara något hittepå.

Ett arbete som finns någonstans i landet?
– Ja.

Försäkringskassan har också föreslagit att hon skulle kunna sitta i möten.

– Det är så otroligt korkat. Vad är det för jobb? Jag höll ett föredrag på Försäkringskassans analysavdelning och frågade dem: ”Kan ni berätta för mig vad det är för arbeten som avses? Kan ni som sitter här ge mig ett exempel?” Det var alldeles tyst. Till slut räckte en som satt längst bak upp handen och sade: ”Ja, det skulle väl vara ett jobb här på Försäkringskassan.”

Professorn konstaterar vidare:

– Jag skulle inte vilja vara sjuk i dag.

Varför inte?
– För trots att Försäkringskassan visar i sin statistik att väldigt många får ersättning, finns det en osäkerhet när man kommer till dag 180. Och en bidragande orsak till det är att ingen vet vad normalt förekommande arbete betyder.

3 kommentarer till “Det är så otroligt korkat

  • Det är lika tokigt som när de säger att en sjuksköterska med en bruten fot kan sitta på ett kontor med foten i högläge och därmed avslår sjukpenning.

  • Det var länge sedan som vissa statliga myndigheter och verk följde domar, lagar eller för den prejudikat/praxis inom försäkringar i socialförsäkringsärenden.
    Domar som sjuka eller arbetsskadade vinner i alla instanser viftas bort med följande lydelse: ”Är du inte nöjd kan du överklaga”. Automatiserade svar som inte har bäring inom lagens märke. Men statliga verk och myndigheter kör över alla som vågar protestera. Utan advokat eller jurist vid sin sida kan den sjuke eller arbetsskadade inte göra mycket. Eu direktiv är inte heller mycket till hjälp eller ens en möjlighet att gå vidare till. Man har ju inga medel att driva sitt ärende vidare.
    FK och domstolarna lägger ut dimridåer.

  • Det måste rimligtvis vara den behandlande läkaren som med hjälp av eventuell specialist som avgör arbetsförmåga hos den långtidssjukskrivne. Inte handläggare eller sk medicinsk rådgivare som ej undersökt patienten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 8 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

15 maj, 2018

Skrivet av

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

– Läkare har egentligen ingen aning om vad som är ett normalt förekommande arbete, säger projektledaren Tina Malmberg.

I rapporten varnar Riksrevisionen för att sjukskrivningen av personer med diagnoser som depression, utbrändhet eller stress har allvarliga brister. Svårigheterna för läkare inom primärvården är för många och regelverket för otydligt.

– Det finns en risk för rättsosäkerhet, vilket kan leda till att personer som faktiskt har rätt till ersättning inte får det eller att personer som inte uppfyller villkoren ändå får det, säger Tina Malmberg.

Särskilt svårt är det när patienten ska bedömas mot ett så kallat ”normalt förekommande arbete”, vilket Dagens Arbete tidigare har skrivit om. Riksrevisionens granskning visar att många läkare har svårt att förstå begreppet.

”Det är betydligt svårare att bedöma arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Det kräver lite fantasi. Vad som räknas som ett normalt förekommande arbete har jag ingen direkt uppfattning om”, säger en intervjuad läkare i rapporten.

Tina Malmberg konstaterar:

– Läkarna har egentligen ingen uppfattning om vad de ska bedöma emot.

Läs också: Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

Psykiska diagnoser är överlag inte lika lätta att bedöma som kroppsliga problem. I läkarintyget som ligger till grund för Försäkringskassans beslut om ersättning ska läkarna beskriva både sjukdomen och hur den begränsar patientens arbetsförmåga. Resultatet blir att många läkarintyg underkänns av Försäkringskassan och därför måste kompletteras.

Anledningen är att det är svårare för läkarna att iaktta den här typen av sjukdomar vid läkarbesöket. Kroppsliga åkommor kan på olika sätt dokumenteras, medan psykisk ohälsa inte är lika lätt att belägga.

– Sjukdomen sitter i hjärnan, men hur ska man belägga det? Och därför finns risk att olika läkare gör olika bedömningar. Att en patient gråter under ett läkarbesök, eller att man är apatisk – vad räknas? Vad ska man skriva i läkarintyget? undrar Tina Malmberg.

3 kommentarer till “Det finns en risk för rättsosäkerhet

  • Det hårda kravet på objektiva fynd kom 2015, när Magdalens Andersson bestämde att det skulle sparas på sjukförsäkringen och ta pengarna till annat. Det finns inget i lagtexten i försäkringsbalken som säger att objektiva fynd krävs för sjukpenning. Våran sittande regering ägnar sig åt lag brott för att ta våra försäkrings premier vi har betalat till sjukförsäkringen.

  • Förvaltningsrätt har aldrig varit vägledande vad en försäkring innebär, hur kan domstolar ha så olika uppfattning om vad en försäkring är, och varför är det olika lagar för ordet försäkring som inte är identiska?

    Man behöver bara ställa sig frågan när ordet försäkring ska tolkas som försäkring utifrån den tolkning allmänna domstolar använder. När kommer en domstol att se till att lagar, prejudikat, praxis och villkoren i en försäkring gäller.
    Som det är nu, gäller godtycke och utförsäkring som ger högre lön och bonus till den handläggare på fk som ger flest avslag till allvarligt sjuka och skadade människor!

  • Min särbo gick in i väggen rejält (egen företagare) och blev så ångestfylld och deprimerade att han knappt klarade av att stiga upp ur sängen, än mindre sköta sin firma, leta kunder eller producera något (han bygger arkitekturmodeller). Han har precis varit sjukskriven i 180 dagar och nu får han ingen sjukpenning längre. Visst, min särbo har blivit lite bättre och om han hade fått hjälp med typ arbetsträning skulle han nog kunna komma tillbaka (det bör tilläggas att han aldrig kommer kunna arbeta med sitt gamla jobb mer då han skulle braka ihop igen på direkten). Men trots läkarintyg där läkaren påtalar vikten av arbetsträning för att han inte ska bli sämre igen, blev det avslag. Försäkringskassan menar att min särbo ska kunna klara av arbeten förekommande på arbetsmarknaden. Han tvingas alltså anmäla sig hos Arbetsförmedlingen och söka en mängd jobb som han dels inte har kompetens för (han har arbetat som modellbyggare i 30 år). Min särbo klarar fortfarande inte av (efter sitt sammanbrott) att ringa upp folk, prata i telefon, läsa sina mejl, använda dator, klara av stress eller press, hålla deadlines, utan han bara låser sig. Han sover inte om nätterna utan somnar först på morgonen och kommer därför inte upp ur sängen förrän vid lunchtid (på grund av ångest). Men nu ska han alltså tvingas bli aktiv arbetssökande, istället för att få hjälp med arbetsträning och på så sätt hinna läka. Jag och hans familj vet att han kommer krascha igen och frågan är om han klarar av det en gång till.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 9 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

IF Metall: Sjuk­försäkringen måste bli bättre

27 april, 2018

Skrivet av

Sjuka människor ska inte tvingas i arbete. Nu kräver IF Metall att sjukförsäkringen blir bättre.
– Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Sex av tio av IF Metalls medlemmar är oroliga för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom, visar en undersökning som förbundet låtit opinionsföretaget Novus göra. 21 procent uppger att de är ”mycket oroliga” 37 procent är ”ganska oroliga”. Kvinnor är oroligare än män.

– Vi ska ha en sjukförsäkring vi ska ha förtroende för, säger Marie Nilsson, som ofta får höra förtroendevalda ta upp frågan.

I samband med att regeringen satt målet att antal sjukdagar per person i snitt ska ned till nio, har Försäkringskassans bedömningar blivit hårdare. Marie Nilsson är främst kritisk till hur begreppet ”normalt förekommande arbete” används.

– Det känns inte riktigt rättssäkert, det blir väldigt subjektivt.

Efter 180 dagar ska en sjukskriven prövas mot hela arbetsmarknaden. Det kan leda till att en sjukskriven hamnar hos Arbetsförmedlingen, som i sin tur kan säga att det inte går att hitta ett arbete åt personen. Ett moment 22, säger Marie Nilsson.

– Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan. Det är det enda parti vi kan lita på.

Läs DA:s granskning: Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

Marie Nilsson tyckter att det var bra när den så kallade bortre parentesen i sjukförsäkringen togs bort, och är kritisk till att vissa partier nu vill återinföra den.

Hur tycker du att regeringen har lyckats i den här frågan?

– Jag tycker man har lyssnat på vad vi har sagt men det har tagit tid innan det verkligen hänt någonting.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över bedömningarna i sjukförsäkringen, vilket Marie Nilsson tycker är bra.

Du sitter själv i Socialdemokraternas partistyrelse, hur driver du frågan om sjukförsäkring där?

– Det är en fråga som jag tror jag lyft på varenda partistyrelsemöte. När man har den allmänna politiska diskussionen lyfts frågan väldigt, väldigt ofta. Det är ju inte så att partiet inte förstår. Men sen är det ju skillnad på partiet och regeringen.

Tycker du att det är svårt att driva en fråga där man kan säga att du går emot Socialdemokraterna?

– Nej, det är det inte. Är det nånting som är fel spelar det ingen roll vilken regering vi har, då påpekar vi det.

Läs också: Moderaterna vill återinföra bortre gräns

Marie Nilsson säger att förändringarna som Alliansregeringen genomförde av sjukförsäkringen 2007 var omfattande, och att försäkringen är komplex.

– Då är det inte bara att vrida klockan tillbaka.

Samtidigt tycker hon att vissa av förändringarna som gjordes var bra, att det behövdes en tydligare plan för rehabilitering och återgång i arbetet.

– Det vi var kritiska mot var tidsgränsen som inte tog hänsyn till individen.

Niodagarsmålet i sig tycker hon inte måste bort, det är mer hur Försäkringskassans handläggare tolkar det.

– Jag har svårt att tro att det har varit avsikten att sjuka människor ska tvingas i arbete.

IF Metalls och Novus undersökning visar också att fyra av tio det senaste året varit oroliga för att skada sig på jobbet. Där vill IF Metall se satsningar på de regionala skyddsombuden och resurser till rättsväsendet för att utreda arbetsmiljöbrott.

Drygt hälften av de svarande tror att de skulle få det svårt att hitta ett likvärdigt arbete om de blev av med jobbet. Nio procent har nån gång tackat nej till ett jobberbjudande för att det inte fungerat med välfärdstjänster som barn- eller äldreomsorg.

Undersökningen genomförs med en webbpanel  och bygger på drygt 5 000 svar. Svarsfrekvensen har varit 50,4 procent.

4 kommentarer till “IF Metall: Sjuk­försäkringen måste bli bättre

  • Vi fick ju svar på det i dag. Annika Strändhäll var tydlig, 9 dagars målet kommer inte att tas bort och regeringen kommer att fortsätta på samma linje med hårdare bedömingar. Bra att veta inför valet.

  • Så vad händer om man får influensan och blir borta 14 dagar? Då har man ju förbrukat sin andel av 9-dagarsregeln. Resten av året får man ju avslag på sin sjukpenning.
    Stupstock fast en nytt namn=ingen förändring för skadade eller sjuka.

    Facket (LO-TCO) måste börja försvara medlemmarnas försäkringar mycket hårdare och inte vara så undflyende.
    Villkoren är ju horribla när försäkringen skall uppfyllas. Ingen som blir skadad eller allvarligt sjuk kan lita på sin försäkring.

  • Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är ett arbetarparti längre. De för en mer destruktiv politik än borgarna.

  • Ja sjukförsäkringen måste återställas som den var innan 1997 om regeringen vill ha friska arbetstagare
    En annan vilktig sak är att taleförbudet för arbetsskadade måste stoppas. Parterna som är arbetsgivarna och fackföreningarna har avtalat att arbetsskadade inte kan kräva skadestånd direkt av arbetsgivarna om de skadats på arbetet. Arbetsgivarna har tagit försäkring i AFA och Försäkringskassan är satt att utreda. Problemet är att FK vägra utreda utifrån faktiska omständigheter. De avslår uppenbara arbetsskador genom att gömma bevisning eller pröva påhittade saker. Så håller de på år ut och år in tills de skadade är pensionärer.Då säger de att skakan är preskriberad.

    De stjäl de arbetsskades försäkring trots att det finns massor av pengar, varför vet ingen.

    De förnekar också att arbetsskadeföräkringen bygger på skadeståndslagen och att det därför är preskription 10 år som gäller efter att man sökt inom de lagliga sexårsgränsen.
    Arbetsskadade måste få en rejäl chans att få ut sitt skadestånd varför taleförbudet måste upphöra så de skadade själva kan stämma arbetsgivaren vid domstol.

    FK har gjort föräkringen till en illusion i vart fall för kvinnor. Det hjälper inte hur mycket bevis som finns. FK ignorerar allt.

    Så kan vi inte ha det.
    De skadade får ingen chans till upprättelse. I stället utsätts de för terror som förvärrar skadorna. Om man talar om arbetslinjen så motarbetas den å det grövsta av okunninga tjänstemän. Skall det finnas en försäkring skall den vara reell.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 10 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

21 mars, 2018

Skrivet av

Illustration: EMMA HANQUIST
Illustration: EMMA HANQUIST

Tjänstledigt Har du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

Krav att du inte klarar jobbet

Sedan den 1 januari 2009 finns ett undantag som gör att du kan behålla jobbet och samtidigt få a-kassa. Kraven är att du av hälsoskäl varken klarar av ditt tidigare eller ett annat arbete hos arbetsgivaren och att Försäkringskassan har bedömt att du kan söka ett annat arbete.

Du behöver läkarintyg

Du kan då be om tjänstledigt och få a-kassa medan du tillfrisknar eller överklagar Försäkringskassans beslut. Men du måste skriva in dig på Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb – dessutom behöver du ett läkarintyg som styrker dina besvär. Det krävs också att arbetsgivaren har tagit ansvar för din rehabilitering. Facket kan hjälpa dig att reda ut det.

Uttryck dig på rätt sätt

Tänk på att det enligt Försäkringskassans bedömning finns ett jobb som du ska klara av, även om du inte tror det själv, påpekar Tomas Lundmark, försäkringshandläggare på IF Metall Södra Västerbotten.
– Och då måste du ha den inställningen när du går till Arbetsförmedlingen: ”Jag har ingen aning vad jag kan göra, men jag är beredd att ta ett jobb.” Det är viktigt att du uttrycker dig rätt.

Viktigt att skydda SGI

Om du har överklagat Försäkringskassans beslut och det visar sig att du trots allt har rätt till sjukpenning, måste du betala tillbaka pengarna från a-kassan. Sköt kontakten med Arbetsförmedlingen för att skydda din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den påverkar nämligen storleken på din framtida sjukpenning.

Större chans till ersättning

Efter tre månader utan sjukpenning prövas du åter från dag ett hos Försäkringskassan. Det innebär att du bedöms mot ditt vanliga arbete igen och därmed har större chans att få ersättning.

22 kommentarer till “Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

  • Detta är inte okej att utförsäkra sjuka med läkarintyg, som får stå utan både pengar och trygghet. Jag blev utförsäkrad fast jag har läkarintyg, har varit utan pengar sen 5 dec 2017. Får leva på min sambo. Har läkarintyg för bland annat diskbråck. Har djup ångest varje dag och blir inte friskare av detta. Jag vill ha min trygghet tillbaka nu. Sedan dec 2017 är mitt liv kaos.

  • Svar till Carina.

    Tyvärr kommer inte regeringen åt varken 180-dagarsregeln som infördes 2008 eller att handläggaren har sista ordet vid sjukskrivning, inte läkaren, en regel som infördes 2011.

    För ändring av reglerna krävs riksdagsbeslut vilket inte går pga Alliansen och SD inte vill ändra, och de har majoriteten i riksdagen.

  • Ingen upplyste mig om detta! Fick bara veta från min A-kassa att jag måste säga upp mig/bli uppsagt för att kunna stämpla. I och med det så gick jag misste om mycket pengar. Ingen att leva på heller.

  • Det nya sjukförsäkringssystemet är helt absurt. Jag har nyligen den 18 februari 2019 fått veta att jag har blivit utförsäkrad fast jag har läkarintyg. Min sjukdom är atros i ländryggen och kalkpålagringar i höjdled i hela ryggpelaren i ländryggen. Måste använda smärtstillande varje dag för att kunna gå. Undrar om regeringen har rent mjöl i påsen. Ska tillägga att jag har arbetat som lokalvårdare sedan 1987 ca 6 timmar om dagen.

  • Jag är 39år och fick för 15år sedan diagnosen MS, multipel skleros. För snart 2år sedan födde jag mitt 4:e barn och under graviditeten fick jag svåra problem med ländrygg och höfter. För 1år sedan fick jag även diagnosen ”inflammatorisk ryggsjukdom”. Jag har sedan augusti 2018 arbetat 75% och känner att det är max vad jag orkar och klarar av. Jag blir mentalt uttröttad och utmattad av för mycket ansträngning och smärta gör att jag blir ännu snabbare trött. Jag har dessutom ”restskov” från tidigare ms-skov som jag känner av hela dagarna och dessa blir värre när jag blir trött. Försäkringskassan menar att jag nu kan arbeta 100%, nu har mina 180 dagar passerat och de har tänker avslå min ansökan om fortsatt sjukpenning och sjukskrivning. Tilläggas ska att både reumatolog och neurolog försöker göra allt för att hjälpa mig. Men mitt läkarintyg duger tydligen inte.
    Arbetar som förskollärare och det är tungt. De tycker att jag ska söka annat arbete. Jag vill inte det och tänker kämpa mot fk.
    Funderade ett tag på om jag skulle gå ner i tid självmant istället men då antar jag att jag förlorar min sgi. Blir så frustrerad och arg och ledsen.

  • Vi måste kämpa tillsammans mot Försäkringskassan! Jag är hemma på mitt 7:e år som heltidssjukskriven. Har velat komma tillbaka till arbete sedan dag ett. Har inte någon gång under denna tid haft en riktig rehabiliteringsplan. Det tog FK tre år innan de ens sa pip, för att det stod still i min utredning. Landstinget här hemma har inte gjort mycket för att hjälpa mig, de ignorerar, nonchalerar, kör gissningslekar och bryr sig helt enkelt inte. Efter 5 1/2 år skickades jag på en försäkringsmedicinsk utredning. Ingen på landstinget brydde sig om resultatet, inte ens FK som skickat mig. Genom denna utredning träffade jag den enda läkaren som sa att han visste vad som var fel med mig och hur han skulle hjälpa. Så nu har jag rehabilitering utomlands. Men det gillar de inte. Vet inte vad problemet är, att de inte kom på vad det var för fel på mig själva eller att de måste pinka in sina revir? Det är ju människors liv som de förstör. Så det enda jag har just nu är kämparglöd. Jag ska kämpa mot FK och sjukvården tills jag lägger näsan i vädret. Nu måste vi gå samman och kräva en förändring.
    Snälla, kämpa med mig, agera.Få dem att lyssna!

  • FK sa till mig att jag måste jobba 100 procent under de 90 dagarna för att det ska räknas som en ny period. Det låter märkligt i mina öron eftersom jag då ger FK argumentet att jag är fullt arbetsför. Kanske var det bara för SGI:ns skull. Men om jag är inskriven hos AF (väntar på utredning av arb.förmåga) skyddas ju min SGI. Jag tycker att det borde vara helt irrelevant för hur de bedömer mitt fall om jag tagit tjänstledigt eller ej under de 90 dagarna. Jag kan i nödfall lösa det genom att gå upp i tid över sommarsemestern men det blir ett stort ekonomiskt avbräck plus att det ju inte kan vara meningen att det ska fungera så här. Vet någon med säkerhet hur det ligger till?

  • Jag insjuknade i cancer och har levt på 0 kr i månaden sedan slutet på 2015. Jag har inga pengar till mediciner. Jag bor hos min mor och hon förser mig nätt och jämt med livsmedel.

  • Tankar runt att man ska kunna ha rätt till a-kassa om man får tjänstledigt från ordinarie arbete och i stället ställer sig till atbrtsförmedlingens förfogande.. Ska skriva under på att: Jag vill och kan arbeta 100%. Om jag då redan talat om att jag har begränad förmåga och måste ha ett ”enklare” jobb var hamnar jag då i ersättningsnivå i a-kassa? Eller denna del är inget som ska med..

  • Jag har gjort precis det och jag har rådfrågat FK i varje steg men min sgi är numera på en halvtid eftersom FK gav mig rådet att söka arbete på halvtid. Inte första gången jag får fel information och nu när jag pratar med handläggare så är det i princip mitt eget fel eftersom jag ska kunna alla regler. När det var aktuellt så rådfrågade jag flera personer för att det skulle bli rätt.. Suck..

  • Man är väl naiv 🙂

    Trodde sjukpenning var baserad på min inkomst, men i samband med att jag blev sjukskriven för knä operation så ville jobbet friställa personal pga arbetsbrist. Körde mycket långa pass pass fem nätter i veckan och hade gjort det i två år så jag såg inga problem i att sluta.

    Dvs innan försäkringskassan krävde mig på 2500 i återbetalning med anledning av att jag inte hade jobb veckan efter min sjukskrivning började.

    Vet inte vad jag tycker om det, men jag vet vad jag tycker om dom personer som jag har haft att göra med från försäkringskassan. Hade jag bara vetat att man skilde arbetslösa från arbetande utan hänsyn till inbetald skatt så hade jag knappast gått med på jobbets förslag. Brukar undvika sjukskrivning, så får väl skylla på de.

  • Jag har Myelom sen 2013 och äter cellgifter o kortison. Har jobbat 75%, jobbat i snitt 4 dagar i veckan. Nu skal jag bli utförsäkrad, trots giltigt läkarintyg.

  • Ja, jag kan fylla på med en historia till. Jag har nyligen opererat in en ny höftled och rehabiliteras för det nu. Men nu har en ny handläggare dykt upp för att tala om för mig att dom inte tycker att jag har rätt till sjukpenning från den: 28/11 fast jag inte är färdigrehabiliterad och har sjukskrivningstid till den 1/1 2020. Försäkringskassan stödjer sig på en norm som socialstyrelsen har. Alltså, ingen hänsyn till hur jag mår eller hur jag medicinskt är i fas eller att jag har rehabiliteringstid kvar en månad till. Det hör också till saken att dom senast ska ha in komplettering den: 3/12. Alltså kan dom tvinga mig att börja stämpla igen och sen korrigera om jag får en godkänd överklagan till FK med komplettering till mitt läkarintyg. Försäkringskassan får agera djävligt fult emot vi som betalar FK för att dom ska kunna sitta på sina stolar över huvud taget. Jag har inte behövt ha med FK att göra på 19 år och jag hoppas att efter detta, att jag slipper att ha med dem att göra någonsin igen! Jag ska också tillägga att jag fick reda på i dag att om man är arbetssökande så har man ett sämre regelverk hos FK än en person som är anställd. Det innebär ju att dom skiljer på folk och folk. Jag tror faktiskt inte att dom får göra så juridiskt sett. Dom måste enligt lag behandla alla lika!

  • Alliansen och SD? Vilken kass bedömning, Regeringen har tyvärr ingen talan, i det slutna rummet. 8% får sossarna av mig.

  • Det är skrämmande att läsa hur många med svåra sjukdomar som råkar ut för det här. Det gör mig vansinnig om jag ska vara ärlig. Vi jobbar och betalar skatt, bland de högre om inte högsta skattesatserna i världen. Det gör vi för vi blir lovade att de kommer ta hand om oss när vi blir gamla, att våra barn ska få den bästa skolgången och att vi har ett skydd när vi blir sjuka. Well, jag har sett hur de gamla blir behandlade och vilken misär det är på nära håll. Min styvdotter har fruktansvärd ångest varje gång hon har uppgifter i skolan för lärarna har ett utrymme att bedöma att hon inte utvecklar sina svar tillräckligt (typ förklara varför 1+1 är lika med 2) och sjuka blir behandlade som lögnare från FK. Jag har också varit utförsäkrad i några månader nu och lever på min sambo. Jag har en sjukdom som heter ”ehler danlos syndrom” som är en bindvävssjukdom. Det gör att jag är överrörlig och mina leder går ur led. När jag blev sjukskriven så tog det två månader innan de var nöjda att få bekräftat från tidigare arbetsgivare, nuvarande arbetsgivare, tidigare sjukskrivningar, få prata med min läkare (det räckte inte med att skickade in papper elektroniskt) Min läkare sa till mig i den vevan att FK arbetar numera med att de ska hitta anledningar till att inte betala ut pengar snarare än att stötta och hjälpa de som behöver. Hur sjukt är inte det?! Dessutom, med all värk och medicin som jag har så ska jag också orka tjafsa med de här människorna. O snälla. Ta detta på rätt sätt. Jag är inte rasist. Jag vet att det inte har specifikt med FK att göra. Jag har en underbar granne. Vi brukar träffas och prata ibland när jag är ute med min hund. Jag bor i ett område i centrala Göteborg. Alltså i centrala Göteborg. Hon brukar vilja att jag hjälper henne att lära sig prata svenska. Hon och hennes familj kom till Sverige från Syrien för ett år sedan.

    De bor i huset bredvid oss där det är höga hyror, har andra vänner som bor där. Det är ett fastighetsbolag som är kommunalt som har huset och ett antal familjer från Syrien har fått lägenheter där. Det är ett hus som många skulle hugga av en hand för att få en lägenhet i. Så min fråga är så här. Hur kan familjer från Syrien (hon säger själv att hon är chockad över att de fått lägenhet där o att de nöjt sig med att bo varsom) få lägenheter i centrala Göteborg där jag inte har någon aning hur de betalar för de har ingen inkomst? De går förbi hela bostadskön som är massiv där de kommunala bolagen är strikta med att ingen får lägenhet om de inte står i kön. Studenter är utom sig för de inte har någonstans att bo i den här stan. När blev vårt samhälle så här? Hon är så gullig och hon har förmedlat själv att det inte är bra för det skapar hat. De vill inte ha någon räkmacka. De vill ha ett liv där de är tacksamma för att vara här. Så var gick det fel? Jag fattar inte det. O jag fattar inte heller att folk inte ställer sig som fransmän och börjar ställa krav. Här läser jag om människor som har MS, Cancer, diskbråck…. WTF?! ursäkta uttrycket men WTF. Då ska vi orka med. Orka kämpa med läkare, orka kämpa med familjen. Mitt förhållande med min sambo blir mer och mer ansträngt för vi inte har pengar. O är man inte sjuk själv så är det svårt att förstå tror jag hur jobbigt det är. Jag äter värktabletter o plötsligt bestämmer sig läkaren för att jag inte ska ha det för det är narkotikaklassade preparat. Så då måste jag kämpa mot honom för jag fixar ingenting om jag inte äter dem. Läkarna drar öronen åt sig mer o mer för de är livrädda om sin förskrivningsrätt. Läkemedelsverket ställer nya riktlinjer o sätter press på läkarna för det finns så mycket droger på gatan som ursprungligen är sånt som är skrivet på recept. Så. Vad. Det är väl därför de är där. För att vi ska få hjälp? O de mediciner de erbjuder istället som alvedon eller diklofenak. Det kan jag gå in och köpa på apoteket när fasen jag vill. Det handlar alltså inte bara om försäkringskassan här. Det handlar om helheten. Som sjuk och då inte få pengar längre för de tycker jag kan gå ut i arbetslivet. Det gör mig mest sjuk För mina skuldkänslor över att inte vara som alla andra och vara så värdelös för att jag inte klarar av något det gör att jag inte går ur sängen alls tillslut.

  • Så sjukt , Det är ju fel på regeringen, det är ok att ta in skit till Sverige och skattebetalarna skall punga ut ca 40.000-80,000 tus kr per/månad medans Svensson får inga sjukpengar!!! Bättre då att göra något olagligt och få bo i fängelse!!!

  • Vem e det som tror att Regeringen styr ??? Regeringen Ska bara se till och Införa det som Riksdagen beslutar(Samtliga Partier) Så tillvida Regeringen INTE har egen Majoritet +51 % av Riksdags ledamöterna o det har inte hänt i Sverge sen 1968-1970 då S satt Med en Majoritetsregering o kunde styra o ställa som dom ville utan att Övriga partier kunde göra ett dugg… Nuvarande Regering (S) är en Minoritetsregering som bara ska genomföra vad Majoriteten i Riksdagen beslutar Oavsett det tvärt emot deras egen politik….
    Sverige har haft minoritetsregeringar ända sedan enkammarriksdagens införande 1971, förutom de borgerliga trepartiregeringarna under Thorbjörn Fälldin 1976–1978 och 1979–1981 samt den borgerliga fyrpartiregeringen under Fredrik Reinfeldt 2006–2010 den sk Alliansen De är de som är ansvariga för reformeringen av Sjukförsäkrings systemet. Övriga regeringar, såväl socialdemokratiska som borgerliga, har de facto haft riksdagsminoritet.

  • Hur kan folkhälsomyndigheten ha mage att stå och säga att vi ska vara rädda om äldre och riskgrupper?
    De som får pengar sist om än alls är arbetande riskgrupper, som en del av dessa 200 000–300 000 pers borde kunna arbeta hemifrån.
    Sjukfrånvaron kostade betydligt mer förr och vi har en god ekonomi. Så vad går pengarna till?
    De hade varit bättre att sätta riskgrupperna och de äldre i karantän och låtit resten av landet vara öppet under ansvar. Det finns 7 stora sjukhus och ca 70 länssjukhus, vilka borde ha möjlighet till intensivvård. Innebär i dagsläget 6.5 personer per sjukhus.
    Dubbelmoral av politikerna och total avsaknad av respekt för liv och hälsa.

  • Jag blir hel förskräckt över alla dessa inlägg jag nyss läst. Trodde aldrig i hela mitt liv att det gick så illa till, tills jag själv hamnat där.
    I januari bröt jag fotleden och blev opererad med skruvar och en plåt och blev sjukskriven för rehabilitering. I mars började jag jobba på 25% och skulle snart trappa upp i mitt arbete när jag plötsligt en dag blev mycket sämre. Efter kontakt med kirurgen och nya röntgenbilder visade det sig att en av skruvarna gick av och jag måste opereras på nytt. Jag blev sjukskriven till den 19/7 i väntan på ny operation. Idag ringde de från FK och sa att jag blir utförsäkrad den 29 juni och att de förstår att jag inte kan utföra mitt närvarande arbete men att jag kan söka ett annat kontorsjobb. Det innebär att jag måste skriva in mig på AF och vara aktiv sökande. Jag fattar ingenting. Jag har ju ett jobb som jag älskar och tror och hoppas på att efter operationen kan jag återgå till mitt arbete. Men nu kräver de att jag ska söka ett annat jobb??? Men som situationen är nu så är jag ju begränsad i vilka jobb jag kan söka eftersom jag inte kan gå ( går med smärta med kryckor) och då är jag inte berättigat att få A-kassa, för att mitt arbetsförmåga är begränsad. Så jag förstår ingenting. Det enda jag vill är att bli opererad, bli bra och återgå till mitt jobb. Enligt läkarens bedömning ska jag kunna återgå till mitt nuvarande arbete senast inom 3 månade. Så varför all den krångel ???

  • Tidigare sjukskriven till o från sedan hösten 2017. Sen började jag komma tillbaka 100% i början på 2019. Strax efter ont i handled, visar sig vara artros. Blir en kamp med fkassan som jag tillslut vinner. Steloperation av handen oktober 2019, fkassan betalar ut. Går nu under våren i rehab, starka smärtor och försöker ändå. Företaget tar fram ett fåtal andra moment, det ena värre än det andra. Ny röntgen i maj månad visar misslyckad op, sjukskriven sedan dess och utföraäkrad förra veckan trots att jag ska opereras om nu i slutet på juni ?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 11 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Här har du sjuktalen i siffror

22 mars, 2018

Skrivet av

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

4 kommentarer till “Här har du sjuktalen i siffror

  • Sjuktal är de som får sjukpenning från försäkringskassan, men antal sjuka människor har inte minskat. Människor har inte blivit friskare, sjuka som är utförsäkrade är inte med i statistiken. Många är fortfarande svårt sjuka men fattiga och utan inkomst. Så regeringen kan inte påstå att alla lärare, vårdpersonal mm helt plötsligt blivit mycket friskare, all statistik visar tyvärr på att stresssjukdomar ökar.

  • Så missvisande! Det är så många sjuka som blivit utförsäkrade från FK o blir utan inkomst eller hänvisade till af istället, så nu visar nog statistiken att arbetslösheten har ökat istället!

  • Hej Stina! Du har verkligen en poäng, sjuktalen är inte något mått på hur sjuka vi är. Läs mer om det i artiklarna som du ser nedan – det handlar bland annat om just det du säger, att sjuka hänvisas till arbetsförmedlingen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 12 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

20 mars, 2018

Foto: Privat.

Debatt För att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark, ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

Om skribenten

Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

En stelbent lagstiftning, en orubblig och känslolös bedömning från Försäkringskassan samt en fantasibeskrivning av svensk arbetsmarknad. Där är huvudingredienserna i det hopkok som kännetecknar sjukförsäkringen. De som tydligast får en släng av sleven är de som av ohälsa inte klarar av ett arbete hos sin arbetsgivare.

Det senaste året har de indragna sjukpenningarna eskalerat i en oacceptabel takt. Vi träffar flera medlemmar i IF Metall som vittnar om hur Försäkringskassan oresonligt och omotiverat drar in sjukpenningen. Man anser att de sjukskrivna helt plötsligt är arbetsföra och då har de inte rätt till sjukpenning. De som får utstå denna hantering förvisas till Arbetsförmedlingen eller tillbaka till sin arbetsgivare. Vi kan tydligt se desperationen hos de drabbade. Den ångest som de ofta får av Försäkringskassans handläggning bidrar inte till att öka arbetsförmågan. Tvärtom så försämras den sjukdomsbild som redan finns.

Regeringen har satt som mål att till utgången av 2020 ska det så kallade sjukpenningtalet vara nere på 9 dagar i snitt per försäkrad och år. Från 2017 har det stadigt minskat och i januari 2018 låg det på 10 dagar. Med den minskningstakten som varit det senaste året kommer målet att uppnås två år tidigare, redan vid årsskiftet 2018/2019, enligt Försäkringskassan.

Men då borde ju alla jubla över att sjukvården och arbetsgivarna varit så framgångsrika i sitt rehabiliteringsarbete och så många återfått sin arbetsförmåga. Fast riktigt så är det inte. Försäkringskassan konstruerar fiktiva arbeten på arbetsmarknaden och hävdar sedan att de sjukskrivna kan jobba i dessa låtsasjobb.

Nu är det inte själva faktumet att en person är sjuk som styr rätten till sjukpenning. Utan ifall det finns en arbetsförmåga trots besvären. Om jag har en arbetsförmåga ”i ett normalt förekommande arbete”, så har jag inte rätt till sjukpenning efter 180 dagar.

För att kunna bedöma min arbetsförmågan måste man känna till två saker. Dels den medicinska statusen, men också vilka arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

På IF Metall har vi otaliga fall där Arbetsförmedlingen – som borde känna arbetsmarknaden bäst – hävdar att det inte finns existerande arbeten för en sjukskriven, men då säger Försäkringskassan att det gör det visst. Så länge som frågan inte avgörs i domstol så har Försäkringskassan monopol på att bedöma arbetsförmågan. Då spelar det ingen roll vad jag själv, min läkare, min arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen har för uppfattning.

Att förklara den så kallade rehabkedjan som infördes 2008, måste vara den mest hopplösa pedagogiska utmaningen i svensk lagstiftning. Den föreskriver att rätten till sjukpenning avgörs av hur länge du har varit sjukskriven, inte om du har blivit friskare.

Inför valet 2014 hävdade Socialdemokraterna att ”den som är sjuk ska kunna koncentrera sig på att bli frisk och inte behöva oroa sig för att bli utförsäkrad. Alla ska ha rätt till rehabilitering”

Hur går det med rätten till rehabilitering? Den enda rätt den sjuke har idag är rätten att bli ifrågasatt och misstänkliggjord.

Trots att samma lagstiftning gällt i tio år så ser vi en dramatisk förändring i Försäkringskassans hantering och bedömning sedan målet om sjukpenningtalet sattes hösten 2015. De indragna sjukpenningarna fördubblades året efter. I november året efter började man till och med dra in sjukpenningarna retroaktivt. Under 2017 tredubblades antal sjukärenden hos LO TCO Rättsskydd.

Vi har otaliga vittnesmål om hur målmedvetet, kompromisslöst och obevekligt Försäkringskassan agerar. Är det bara slumpen som gör att denna hantering råkar sammanfalla med målet om sjuktalet?

För att få ner sjukpenningtalet måste man först vidta åtgärder för att förebygga att människor drabbas av ohälsa. Sen måste man också tillsätta resurser för att rehabiliteringsarbetet ska bli effektivare. Vidare måste också insatser göras för att Landstingen ska kunna korta ner väntetider och öka tillgängligheten hos mottagningarna. Nu har man i stället börjat i fel ända genom att friskförklara de som inte kan jobba. En hantering som både är ovärdig och kränkande mot de som drabbas av ohälsa.

Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

5 kommentarer till “Hanteringen av sjuka är ovärdig

  • Stort tack Tomas, du beskriver mycket bra hur det ser ut i verkligeheten, och att avslagen ökade enormt 2015. Efter att man läst artikeln framgår det tydligt att det är regeringens styrning av försäkringskassan som resulterat i alla avslag.

  • Tack för dom sanna orden. Sjukförsäkringen går på pluss, hittils ca 90 miljarder och ändå får inte dom sjuka vara sjuka – nej otryggheten ska bota alla slags sjukdomar. Så ruttet är samhället, fyf__…

  • Så sant, sjuka ska kunna känna trygghet och inte som det är nu, stå både utan inkomst o trygghet. Det finns ingen välfärd nu, ändring snarast. Vi vill ha vår rätt tillbaka NU.

  • Vart är Sverige på väg? Det är trots allt 40-talisterna och 50-talisterna som har byggt upp Sveriges välfärd och se hur vi som blir för sjuka och inte kan klara av att arbeta mer mister sin sjukpenning efter 180 dagar trots läkarintyg. Det är skandal. Undrar om det är lönt för våra ungdomar att arbeta inom de tyngre arbetena. Utan vi som utför de tyngre arbetena såsom lokalvård på dagis mm kommer Sverige att stanna.

  • Jag är 64 år , industriarbetare ,opererat ryggen ,operation gick inte so bra , nu efter 180 dagar utförsäkrat ! FK vill att jag går till arbetsförmedlingen !!! Hur ska jag överleva ?!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 13 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

22 mars, 2018

Skrivet av

ANALYsDen stora debatten efter DA:s granskning av sjukförsäkringen lär pågå ända fram till valdagen. Men vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar.

Rasmus Lygner, reporter.

Att sjukförsäkringen återigen ser ut att bli en valfråga är inte överraskande. Vem som har rätt till ersättning är en fråga om välfärdens omfattning och begränsningar. Därför utmålas den i val efter val som en stridsfråga och politisk skiljelinje mellan den sittande regeringen och oppositionen. Detta trots att försäkringens nuvarande utformning, och brister, är ett resultat av såväl socialdemokratisk som borgerlig politik.

Hösten 2014 gick Socialdemokraterna till val med ett löfte om en mer human sjukförsäkring. Alliansregeringens bortre tidsgräns skulle slopas och utförsäkringarna av svårt sjuka upphöra. Gränsen försvann, men inte berättelserna om orättvisa avslag.

Nu riktas samma kritik i stället mot Socialdemokraterna. Även vissa inom partiet, likt riksdagsledamoten Hans Hoff (S), menar att Försäkringskassan i och med tillämpningen av begreppet ”normalt förekommande arbete” infört en ny bortre gräns redan efter 180 dagar med sjukpenning.

DA:s granskning av sjukförsäkringen tog avstamp i den omdiskuterade formuleringen. Frågan var enkel: Vad är ett vanligt jobb? Men svaret var allt annat än lättbegripligt. Vad vi fann var en luddig lagtext och 20 år av politisk förvirring och okunskap.

När Göran Perssons socialdemokratiska regering 1997 beslutade att börja pröva sjukskrivna mot arbeten som var normalt förekommande hölls lagstiftningen medvetet vag. Problemet är att ingen än i dag säkert vet hur den ska tolkas och tillämpas. Socialminister Annika Strandhäll (S) inväntar en utredning.

Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd, skriver i en debattartikel efter vår granskning att ansvariga politiker saknar förståelse för hur försäkringen fungerar i praktiken och att Försäkringskassan prövar sjukskrivna mot fiktiva jobb, i motsats till vad lagen säger. Försäkringskassan hävdar, å andra sidan, att man visst tillämpar lagen som det var tänkt.

Nu ska utförsäkrade Ing-Britt Vikström tvinga fram ett avgörande. Hon har överklagat Försäkringskassans avslag hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Hennes fall är ett av två som ska ge ett definitivt svar på frågan vad ett normalt förekommande arbete är. Oavsett utgången kommer domstolens beslutat att ha stor inverkan på allas framtida rätt till sjukpenning.

Efter att reportaget publicerades, kommenterade en läsare på da.se: ”Valet 2018 skapar många frågetecken. Vem skall man rösta på för att kunna överleva i Sverige?” Inte heller den frågan har ett enkelt svar.

Kärnan i sjukförsäkringen är inte sjukdomen, utan förmågan att arbeta. Och arbetsförmågan är inte, som det uttrycks i en SOU-utredning från 2008, ”så mycket en medicinsk fråga om vad människor objektivt kan eller inte utan en högst politisk fråga om vilka som ska avkrävas att försörja sig själva eller inte”.

Därmed pågår en ständig konflikt mellan människors upplevelse av sin sjukdom och Försäkringskassans bedömning av deras arbetsförmåga. I bästa fall finns samstämmighet mellan sjukdom och arbetsförmåga, i värsta fall leder skillnaden till att svårt sjuka skrivs in hos Arbetsförmedlingen. Ett läkarintyg är aldrig en garanti för att slippa bli utförsäkrad.

I debatten vittnar Thomas Lundmark, ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten, om att fejden mellan myndigheterna fortgår. När Arbetsförmedlingen säger att det inte finns arbete för en sjukskriven, hävdar Försäkringskassan ofta att det visst gör det. Frågan måste därför avgöras i domstol, anser han.

Men även efter att Högsta förvaltningsdomstolen har sagt sitt, lär sjukförsäkringen fortsätta att debatteras. Frågan handlar om vad samhället kan kräva av individen och vad individen kan kräva av samhället, inte bara om vem som är sjuk eller inte. Gränsen för vem som är frisk nog att arbeta är inte given, den är ett politiskt ställningstagande. När det glöms bort kan sjukförsäkringen lätt reduceras till ett slagträ i en politisk debatt där alla egentligen är medskyldiga.

8 kommentarer till “Politikerna avgör vem som kan arbeta

  • Vilken tur då att detta inte är ”ministerstyre”. Undrar om det vore annorlunda om försäkringarna var försäkringar och inte ett slagträ?

  • Frågan om sjukpenning/sjukskrivning och livränta/arbetsskadeärenden har blivit så pass infekterad att det krävs tydligen folkomröstning om dessa. Det går inte längre att myndigheter skyller på varandra eller hänvisar till domar som är feltolkade. Man struntar total i att individer får förutom sina sjukdomar/skador sin ekonomi havererad. Att påstå att politiska ambitioner inte ligger bakom besluten låter illa. Att få sin ekonomi halverad i många fall påverkar ex. din kommande pension om man överlever eller orkar leva tills den dagen. Det är dags för LO att agera, ni är våran politiska kanal. Ställ frågan till LO:s och TCO:s medlemmar. Hur vi ska ha det i framtiden? Det finns nog ingen som inte kommer att bli sjuk någon gång, eller drabbas av arbetssjukdom, arbetsolycka eller blir arbetslös. Vi är trötta på att i åratal kämpa mot myndigheter. Tänk på att dessa är avlönade genom skattemedel och använder desamma mot dig. Har någon räknat ut vad en process (till ex 4 veckors sjukskrivning) kostar, från Förvaltningsrätten och vidare, med jurister, läkarutlåtanden etc? Jämför detta med 4 veckors sjukpenning. Vi svenskar är för ”ädla” att plocka fram tiggarskålen men snart har vi inget annat val.

  • När över 300 personer ansluter sig på mindre än 2 dagar i nystartade FB-gruppen ”så vann vi mot försäkringskassan” säger det en hel del om hur klimatet är. Det är förtvivlade människor som söker hjälp och med den här sidan ska vi slåss på försäkringskassans sätt!
    Vi måste ta hjälp av varandra för att få rätsida på det här!
    Det är inte längre upp till varje individ att själv försöka få rätt!
    Vi måste slåss på deras villkor! Och få det många har rätt till!
    Ett värdigt och stolt liv, oavsett om du är frisk eller sjuk!

  • Vill vi ha ett samhälle där sjuka arbeter?
    Vilka arbeten kan man sköta fullt ut om man är sjuk. Det behövs inte mycket värk eller feber innan man känner att alla sinnen inte fungerar. Vem vill åka med en chaufför som inte har full kontroll? Vem vill att man tillverkar utan att ha full koll på maskinen? Vem vill ha mat lagad av någon som är trött och glömmer maten på spisen?
    Vem tar konsekvenserna av de skador och fel som uppstår på fabriker, i trafiken, på rastauranter, inom vården när de som inte har alla sinnen med tvingas arbeta? Skall de göra det själva eller har staten ett försäkringsbolag som täcker skadorna?

  • En tämligen bra artikel men du gör ett fel när du skriver, ”Därmed pågår en ständig konflikt mellan människors upplevelse av sin sjukdom och Fkassans bedömning av deras arbetsförmåga”.
    Även om jag naturligtvis förstår vad du menar, och att det inte är din mening att omyndigförklara de sjuka, så är det fel att i sammanhanget använda ett uttryck som ”upplevelse av sin sjukdom”.

    Hade det handlat om lite lätt influensasjukas, eller ont i en tå sjukas ”upplevelse” av sin sjukdom, kontra FKs bedömning av deras arbetsförmåga, så hade jag, hemska tanke, nästan förstått Fkassan.

    Men nu handlar det inte om någons subjektiva upplevelse av deras sjukdom. Utan det handlar om specialistläkares bedömningar, utredningar och intyg om kroniska svåra medicinska tillstånd, vilka gör det omöjligt för de drabbade att arbeta. Det är dessa som är i ständig konflikt med Fkassans egen påhittade bedömning om arbetsförmåga.
    Inte någons upplevelse.

    • Du har givetvis rätt i att kroniska medicinska tillstånd aldrig kan reduceras till upplevelser. Att göra det var inte heller min mening med texten. Snarare ville jag peka på att bedömningen av själva sjukdomen och bedömningen av i vilken utsträckning den sätter ned arbetsförmågan kan skilja sig åt. Och att läkare inom primärvården och handläggare på Försäkringskassan inte alltid är överens om i vilken utsträckning personen kan arbeta.

      Sjukdomen är en sak. Arbetsförmågan en annan. Den första påverkar den andra, absolut – men hur är inte alltid självklart. Vad som gör bedömningarna så svåra, och i vissa fall rent av felaktiga, är att arbetsförmågan alltid står i relation till något. Hur mycket måste en människa orka för att kunna arbeta? På den frågan finns inte ett svar.

      Därför min något slarviga formulering. Jag ville belysa det ofta svårtolkade glappet mellan sjukdom och sjukskrivning: Vem är frisk nog att kunna arbeta? Och vem är inte det?

      /Rasmus Lygner, reporter på Dagens Arbete

  • Skrota hela Försäkringskassan, låt politikerna betala till alla sjukskrivna från deras skyhöga löner, då ändrar dom nog sina åsikter. Annars röstar vi på vänster.

  • Varför finns det en myndighet som kallas för Försäkringskassan ? De vill inte betala för de som är sjuka och behöver en inkomst från försäkringen. Lägg ner myndigheten. Varför ska försäkringskassans anställda få löner från skattebetalarnas pengar? De ska ändå bara neka sjukpenning för sjuka.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 14 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Försäkringskassan utgår från lagen”

19 mars, 2018

Eva Nordqvist,

DEBATt Försäkringskassan utgår från lagen och den säger att den sjukskrivne ska prövas mot alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden efter 180 dagar. ”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

Om skribenten:

Eva Nordqvist är chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

Läs också LO-TCO rättsskydds inlägg:

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

Den sjukskrivne ska prövas mot alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden efter dag 180 i sjukperioden. Det framgår av socialförsäkringsbalken, som är den lagstiftning som Försäkringskassan tillämpar.

Det är en självklarhet att sjukförsäkringen ska ge bra stöd vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Det är en grundbult i våra trygghetssystem och drygt 97 procent av de som ansöker om sjukpenning, får också det.

Lagstiftaren ställer högre krav ju längre tid du varit sjukskriven. Efter 180 dagar prövas den sjukskrivne mot alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden, inte bara det jobb som personen är sjukskriven ifrån. Utgångspunkten för lagstiftaren är att alla ska ta ansvar för sin egen försörjning.

Låg och stabil sjukfrånvaro

Regeringens nuvarande ambition är att sjukfrånvaron ska ligga på en långsiktigt låg och stabil nivå. Ett mål som fastställdes 2015 när sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år.

För att bryta den tidigare uppgången i sjukfrånvaron samt minska skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män beslutade regeringen i september 2015 att anta ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Försäkringskassan, arbetsgivare samt hälso- och sjukvården identifierades som de viktigaste aktörerna för att åstadkomma detta. Vi fick även möjlighet att nyrekrytera handläggare för att hantera fler ansökningar.

Minskad sjukfrånvaro

Vi kan se en positiv utveckling av rättssäkerheten i våra kvalitetsuppföljningar under 2017. Detta påverkar bland annat utvecklingen av sjukpenningtalet som för första gången sedan 2010 nu går ner. Det innebär att fler nu är tillbaka i arbete, vilket är positivt ur många aspekter, inte minst för den enskilde. Nedgången förklaras främst av att fler sjukskrivna kommer tillbaka i arbete snabbare jämfört med tidigare och av att färre personer påbörjar en sjukskrivning.

Samtidigt har detta inneburit att antalet initiala avslag har ökat något till 2,6 procent och att fler har begärt omprövning eller överklagat sina beslut. Men en lägre andel beslut än tidigare ändras efter en ny prövning, vilket också är ett kvitto på att rättssäkerheten förbättras.

Begreppet normalt förekommande arbete prövas

Regeringen lanserade ett nytt program i slutet av januari i år som bland annat innebär att tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete och särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmåga ska utredas. Regelverket för att få sjukersättning (tidigare förtidspension) ska på Försäkringskassans initiativ också ses över.

Även Högsta Förvaltningsdomstolen prövar två kammarrättsdomar som berör tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete.

Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent.

Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen, Försäkringskassan

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

6 kommentarer till “Försäkringskassan utgår från lagen

  • Vilken lag säger att försäkringskassans tjänstemän skall stoppa sjukpenningen när man hindrar sjuka från denna. När försäkringskassans tjänstemän får högre lön för att stoppa sjuka från att ta del av sin försäkring?

    Vilken lag går detta under?

  • Ser i många lokala tidningar att försäkringskassans kontorschefer ofta går ut och tar ställning till regleringsbrevet, men hur skulle det vara om dessa chefer tog parti för lagarna istället?

    Men icke, man upprepar sin egen interna lag om att arbetslinjen gäller. Då undrar man ju, var den opartiska delen finns i fk.s myndighetsmaktbruk?
    Cheferna skryter hur opartiska och oberoende man är? Stämmer detta verkligen med verkligheten?

  • 97 procent får sjukpeng som ansöker om det, tycker jag nog ni skall kolla upp en gång till. Dom som ev får sjukpeng har ju då varit utan vare sig sjukpeng, A-kassa, lön m.m i flera månader/år då en UTREDNING skall göras som då tar ett par år minst. Under denna tiden har personerna som kanske haft en eller ett par sjukdomar/diagnoser dragit på sig ett antal diagnoser till då dom blivit så illa behandlade o levt UTAN NÅGON INKOMST alls, vilket då har lett till att man inte kunnat köpa mat, betala hyra, betala andra räkningar, köpa mediciner m.m. JAG TYCKER NI SKALL KOLLA UPP DENNA UPPGIFT EN GÅNG TILL. Om det skall göras en utredning om HUR sjuk eller HUR arbetsför en person är p.g.a sjukdom, så skall man ha SJUKPENG under den tiden

  • Vanligt förekommande arbete på arbetsmarknaden utan krav på fysisk eller psykisk förmåga borde väl vara ett jobb på försäkringskassan. Det enda som krävs är att ifrågasätta sjukdom och sedan begära komplettering till en läkare som knappt pratar svenska som gått på semester eller är sjukskriven för överbelastning.

  • Det sägs att för att rättsdogmatiken i uttalanden över rätten skall kunna vara auktoritativa måste de grundas på auktoritativa rättskällor. Rangordningen är strikt. Enligt rättkälleläran. Först kommer lagen därefter förarbeten och prejudikat.
    FK : s rättschef verkar tolka detta baklänges då hon använder prejudikat före lagen och förarbetena. Allt för att försätta människor i vanmakt.

  • Japp, helt rätt Fröken Friman. Förutom din analys så har Försäkringskassan även blivit en stat i staten med hybris som utmanar hela det svenska sjukvårdssystemet – ja, hela den medicinska vetenskapen och marknadsför sina egna teser i media.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 15 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Ljunghäll ska bli friskare

15 mars, 2018

Skrivet av

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Så jobbar Ljunghäll med sjukskrivningar

Den som har sex frånvarotillfällen under ett år får träffa personalavdelningen och närmaste chef. Om personen vill är facket med, men de flesta har tackat nej till det.

Man utreder orsakerna till problemet, sedan kan personen slussas vidare till företagshälsan, eller kanske en sjukgymnast.  Har man till exempel en kronisk sjukdom kan man få hjälp att slippa karensdagen genom Försäkringskassans högriskskydd.

Inhyrda kallas inte till samtal, men Ljunghäll säger till deras arbetsgivare.

Några andra hälsoinsatser:

Gratis träning på en lång rad gym och simhallar i Vimmerbytrakten.

Ergonomiska riskbedömningar av nya och ombyggda maskiner.

Föreläsningar om hälsa och motivation.

Heléne Eklund Ståhl tar upp en kolv till en dumper och tittar på den, vrider, kollar noga att det inte smugit sig in porer i aluminiumet.

Hon och Susanne Nestor jobbar i packen med att avsyna de färdiga produkterna. Som på många andra håll i gjuteriet är arbetet tungt, värken kommer krypande i armar och axlar.

– Det är jätteviktigt med arbetsställningen, säger hon.

Hon visar en höj- och sänkbar eltruck där kolvarna ligger, som de fått efter att ha tjatat om att det behövdes.

– Nu slipper vi hålla på och veva.

Regeringen har som mål att få ner sjuktalen. Prövningarna blir striktare, men det räcker inte. Nu måste arbetsgivarna göra sitt för att förbättra de anställdas hälsa, säger både regeringen och Försäkringskassan.

På Ljunghäll ler vd:n Hans Linnér lite.

– Det behöver inte regeringen tala om. Det räcker att titta i plånboken.

Den som är sjuk måste ersättas. Varje frånvarotimme kostar. Det är en anledning till att företaget för ett drygt år sedan började titta på sjukfrånvaron.

– Och så är det ju bra att man är frisk, säger Hans Linnér.

Några dörrar bort sitter HR-konsulten Therése Olsson och funderar på hur man kan få de anställda att må bättre.

– Många är äldre och slitna av att ha jobbat länge. Deras kroppar ska hålla.

För ett och ett halvt år sedan kom hon till Ljunghäll. Från förra arbetsplatsen tog hon med ett system för uppföljning av upprepad sjukfrånvaro.

Nu blir alla som har sex sjukfrånvarotillfällen under ett år kallade till samtal med henne, företagshälsovården, närmaste chef och, om de vill, facket. Där diskuteras orsakerna till frånvaron och om de behöver hjälp.

– De första två dagarna hade jag 28 samtal. Efteråt var jag rätt trött, men samtidigt, det ger så mycket.

Ibland visar det sig ligga djupare orsaker bakom frånvaron: problem med alkohol, psykiska besvär eller helt enkelt förlorad arbetslust. Om problemen upptäcks tidigt ökar chansen att göra något.

”Det är bra att det inte bara är närmaste chefen utan även HR”, säger Evert Larsson, robottekniker på Ljunghäll.

En av dem som blev kallad på samtal är robotteknikern Evert Larsson, som nyligen har kommit tillbaka efter en utbrändhet. Nu lider han av återkommande migrän. Fabriken går för fullt och jobbet är stressigt.

– Jag pratade med min chef och sa att det här kan inte fortsätta. Vi är samma antal personer och samma verkstad som under lågkonjunktur.
På samtalet fick han frågor om läkarkontakt, medicin och vad han trodde var orsaken till frånvaron.
– Jag säger alltid vad jag tycker. När vi lämnade mötet var vi inte osams för det. De är ju medvetna om situationen.

Sveriges vackraste gjuteri, kallar personalchefen Henning Solli det. Nedanför en slänt ligger en sjö, runt omkring småländska skogar, intäckta i gnistrande snö. Det är långt till närmaste större stad.

Här finns en annan anledning till Ljunghälls satsning. På en liten ort är ryktet viktigt, inte minst för att locka folk.

– Vi är beroende av relationer med de anställda, då är det viktigt att jobba humanistiskt, säger Henning Solli.

Därför händer det också att anställda kan få hjälp hos företagshälsan för problem som inte beror direkt på jobbet.

Bitte Larsson tycker att det är bra att arbetsgivaren följer upp sjukfrånvaro och kollar på orsaker. ”Det behöver inte vara arbetet i sig, men det kan ju vara det.” Foto: David Lundmark.

Bitte Larsson och Pia Lingfelt hälsar glatt på alla som går förbi efterbearbetningen. De vet vad som krävs för att må bra på jobbet:

– Man ska ha trevligt. Det är nummer ett, säger Bitte.

Maskinerna de kör monterar oljefilter till lastbilar. Båda tycker att uppföljningen av frånvaron är väldigt bra. Men visst kan det vara känsligt att bli kallad.

– Man kan känna sig utsatt, undra vad de vill mig, säger Pia.

Hon berättar om en jobbarkompis med ryggproblem som var nervös innan, men efteråt kändes det bättre.

Det brukar vara så, säger huvudskyddsombudet Anita Westerback. När uppföljningarna infördes befarade facket att folk skulle känna sig övervakade. Så har det inte blivit, Anita säger att de flesta är nöjda.

HR-konsulten Therése Olsson säger att det handlar mycket om hur man lägger upp samtalen. Det är viktigt att klargöra att mötet är för den anställdas skull, för att se om frånvaron är arbetsrelaterad. Det är inte ett förhör.

– Jag försöker se till att det blir ett trevligt samtal, gärna med lite humor.

Ledningen vill förstås se resultat i kronor. Har frånvaron gått ner? Sådana siffror kan Therése inte presentera, det är tidigt, och det är svårt att veta vad som är orsak och verkan.

Evert Larsson hoppas i alla fall att hans samtal leder till förändring, när han fått framföra sina synpunkter.

– Jag tycker det är väldigt bra, och det är bra att det inte bara är närmaste chefen utan även HR. I längden kan det påverka arbetssituationen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 16 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

15 mars, 2018

Skrivet av

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Det har gått så bra att Försäkringskassan använder företaget som förebild i sin information.

Lindab, som bland annat tillverkar fläktsystem, har fokuserat på hälsa sedan 2001. Då var sjukfrånvaron cirka 9 procent. Nu ligger den på 5,5 procent. Sedan 2008 har man arbetat med ständiga uppföljningar av sjukfrånvaron.

Systemet går ut på:

  • Efter fyra frånvarotillfällen på ett år kallas den anställde på samtal med närmaste chef.
  • Vid sex frånvarotillfällen blir det samtal där även rehabansvarig på företaget deltar. Om den anställde vill är facket med. Syftet är att upptäcka problem tidigt och sätta in insatser.

Andra delar i Lindabs satsning mot sjukskrivningar:

  • Följa frånvarostatistiken noga.
  • Ständiga uppföljningar, oavsett om det går bra eller dåligt.
  • Hälsoinspiratör och livsstilsutbildningar.
  • Planera återgång i arbete ordentligt.
  • Ha kontakt med den sjuka under frånvaron.
  • Jobba för att hitta anpassade arbetsuppgifter.
  • Mycket kontakter mellan chef och medarbetare.

Anders Lundberg är IF Metall-klubbens ordförande på Lindab. Han sitter i flera rehabiliteringssamtal varje vecka.

– Vi ska se till att arbetsgivaren gör rätt och tar sitt rehabiliteringsansvar. Många uppfattar det lite kränkande att bli kallad på samtal, då kan vi vara ett stöd och avdramatisera.

Här är några tips från honom till andra som har hand om rehabilitering.

  • Dokumentera hela tiden. Vad som gjorts, datum, överklagande, kort beskrivning av fallet.
  • Var lyhörd, ha koll på du att inte har missat något.
  • Det är A och O med sekretess. Det låter självklart men det är lätt att saker kommer ut.
  • Var proffsig och korrekt. Det handlar om människor, de ska känna att de inte är utlämnade.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 17 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

19 mars, 2018

Foto: PE-FOTO.

Debatt ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna över de långtidssjukskrivna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

Om skribenten:

Lisbeth Forsberg är styrelseledamot i föreningen Solrosuppropet, som granskar och debatterar frågor runt sjukförsäkringen.

I en intervju i Dagens Arbete den 13 mars svarar Moderaternas Johan Forsell på frågor om sjukförsäkringen. Han får frågor om begreppet ”normalt förekommande arbetet” som är det en sjuk får sin arbetsförmåga bedömd och prövad emot. Det är ett brett begrepp men det görs alltid individuella bedömningar, anser Forsell. Men kritiken har varit skarp mot konsekvenserna av de bedömningar som görs utifrån den formuleringen, både från sjuka, läkare, fack och organisationer.

Regeringen har beställt en utredning för att se över begreppet och det förväntas komma två domar i sommar som säkert kommer att vara vägledande och ha betydelse för hur det kommer att användas. Precis som rehabiliteringskedjan har begreppet ”normalt förekommande arbete” fått allvarlig kritik ända sedan det infördes.

Forsell anser att regeringen inte gjort tillräckligt för att få folk tillbaka i arbete och vill därför se ett återinförande av den bortre tidsgränsen, den så kallade stupstocken. Forsell anser att beviset för att det behövs en stupstock är att de långa sjukskrivningarna ökar.

Men att just de sjukskrivningarna minskade med stupstocken beror bland annat på att när man blev utförsäkrad och sedan eventuellt kom tillbaka till sjukförsäkringen räknades man som ett nytt sjukfall.  Ett sätt att frisera siffrorna, men folk var fortfarande lika sjuka, eller sjukare och dessutom ofta fattigare.  Det var ingen bedömning av arbetsförmågan vid den bortre tidsgränsen, utan en rent administrativ tidsgräns.

Att påstå att en stupstock är det enda som skulle innebära att man provar arbetsförmågan är ett påstående tvärt emot vad man sett. På Alliansens tid gjordes knappt några bedömningar alls, utan man väntade ut den bortre tidsgränsen och kunde då få ut sjuka ur försäkringen utan någon bedömning, stöd eller insatser överhuvudtaget.

Man lämpade över allt ansvar för det på Arbetsförmedlingen och resultatet var inget att yvas över. De flesta kom tillbaka till sjukförsäkringen igen, några ”försvann” det vill säga fick inte komma tillbaka till försäkringen, fick inget jobb och inget försörjningsstöd. Några kom faktiskt i arbete, två procent kom till riktiga arbeten utan lönebidrag.

Man kan ju tycka att två procent är bättre än inget. Men då ska man tänka på att det inte finns någon uppgift att jämföra med om hur många procent som återgick till arbete innan stupstocken.

Nu görs i stället en övernitisk prövning i sjukskrivningarna vid dag 90 och framförallt vid dag 180 då många får sin sjukpenning indragen.

Forsell nämner att sjukersättning (förtidspension) är en lösning som överutnyttjats tidigare och som använts som en enkel lösning. Vi kan se att där har pendeln svängt och alldeles för många sjuka som borde fått sjukersättning nu finns kvar i sjukförsäkringen, och de återfinns då naturligtvis som långtidssjukskrivna.

Regeringen hade gjort en prognos för 2017 att ca 18 000 sjuka förväntades få sjukersättning beviljad men resultatet blev inte ens hälften av det. Försäkringskassan har själva i ett brev till regeringen skrivit att man önskar se en mera generös tillämpning av de regler som finns för beviljande av sjukersättning eftersom man ser att många långa sjukfall är sådana där arbetsförmåga aldrig förväntas hittas.

Forsell säger också i slutet av intervjun att ”med rätt stöd och förutsättningar finns det många människor som kan hitta en plats på arbetsmarknaden”. Där är jag helt enig med honom. Men rehabiliteringskedjan har aldrig innehållit det stödet. Sjuka borde bedömas och få stöd som individer och inte masshanteras med trubbiga tidsgränser där huvudsyftet är att kasta ut dem ur försäkringen.

Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna över de långtidssjukskrivna.

Lisbeth Forsberg, styrelseledamot i föreningen Solrosuppropet, som granskar och debatterar frågor runt sjukförsäkringen.

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

11 kommentarer till “Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna

  • Regeringen har haft 3,5 år på sig att laga sjukförsäkringen om man velat. I stället har den havererat totalt, med en stupstock vid 180 dagar och dom hårdaste bedömningarna i hela EU. Svårt sjuka som hänvisas till Arbetsförmedlingen har ökat med 450% sedan 2014 enligt Arbetsförmedlingen själva. Nä, regeringen har inga avsikter att förbättra sjukförsäkringen eller LSS, det är mycket tydligt.

  • Tycker regeringen kör över sjuka människor, där stupstocken införs vid dag 180. Många sjuka lever i dag utanför systemet med inga inkomster, och dessa människor syns inte i statistiken. Är det att lyckas att få ner sjuktalen på människor som är sjuka? Riktigt skam av regeringen… De är lika stora kålsupare som Alliansen.

  • Regeringen ger FK direktiv att sänka sjuktalen. Inte genom att hjälpa, stötta och råda drabbade, inte genom att följa lagen eller FK:s egen rådgivning. Nej, man nekar och drar in den ersättning som sjuka trodde var deras livlina och försäkring vid sjukdom och olycka. Man drar rätten till deras sjukpenninggrundande inkomst eftersom personen inte kan jobba p g a medicinska hinder, man struntar i vad läkarintyg, utlåtanden och utredningar visar. FK försöker tvinga fram hälsa med svältmetoden. Handläggaren bedömer och leker helbrägdagörare: Res dig upp, tag din säng och gå, för du är fullt arbetsför!

  • Ser inget problem med en stupstock och att man ska prövas mot arbetsmarknaden eller arbetsträna.
    Där jag däremot ser problem är när man kommer till stupstocken och du ska till arbetsförmedlingen. Om då arbetsförmedlingen konstaterar att du är för sjuk och dom kan inte göra något, då hamnar man i någon konstig limbo. Man får inte vara sjukskriver och man är för sjuk för arbetsförmedlingen, varför ska man inte då få komma tillbaka till sjukförsäkringen?

  • Ja det har gått för långt jag själv utförsäkrad 2017 dec. Jag har hamnat mellan stolarna utan nån inkomst. Har läkarintyg nu har jag fått diskbråck jag mår sämre och sämre jag har inget skydd. Står utan såhär får det inte vara. FK gör människor sjukare.

  • Jag håller med alla som skrivit här före mig! Och tycker det verkar som om att de tre senaste regeringensperioderna har det varit känslokyla och idiotism i dessa frågor.

  • Det är trist att läsa kommentarerna här ovan. Ingen verkar komma ihåg vem som har ”ställt till det” med försämrade regler i sjukförsäkringen – alliansen. Glöm inte det och tro inte heller att det, i det nuvarande parlamentariska läget, är enkelt att införa ”återställare” för regeringen. Stupstocken har dock regeringen lyckats med …

  • Sossarna gick till val 2014 på att stupstocken vid 2,5 år togs bort. De kommer förlora valet 2018 för att de flyttade den till dag 180 istället. Typisk sosse-svek politik, allt för makten. Fy!

  • Lars-Ove Persson, vad anser du om Alliansens åtta år vid makten då de krossade alla försäkringar inom arbetsskadeförsäkringen och socialförsäkringen där man utförsäkrade alla med synen att dom flesta ändå är simulanter.

    Jag vill inte ha tillbaka dessa despoter för att åter igen förstöra människors liv. Åtta år räcker för vanstyre från Alliansen.

  • Är det någon som tror att sossar/moderater tänker regera tillsammans efter nästa val ?
    Det tror jag !
    Det spelar ingen roll vad du röstar på.
    Ända lösning jag kan komma på är att göra ett ”folkutbyte” i riksdagen, sjuka/arbetsskadade får inta dom flesta stolarna om någon förrändring ska ske. Många sjuka behöver upprättelse, något en hel del sjuka ev skulle orka är att sitta i riksdagen och rösta rätt så sjukförsäkringen återställs.
    Sjukförsäkringen går med ÖVERSKOTT, återställ våra rättigheter bara. Hur svårt kan det vara ?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 18 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

16 mars, 2018

Debatt Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs för att kunna utnyttja sin arbetsförmåga. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Om skribenten:

Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Att det finns stora problem med dagens sjukförsäkring kan knappast ha undgått någon. Problemet med dagens debatt kring sjukförsäkringen är att våra ansvariga politiker, oavsett partitillhörighet, inte har någon större kunskap om hur försäkringen fungerar i praktiken.

När den nu vägledande domen kom 2008 hade den dåvarande alliansregeringen hunnit med att införa ett nytt arbetsmarknadsbegrepp. Domen fick därmed inte någon större praktisk betydelse förrän riksdagen tvingade den dåvarande alliansregeringen att återinföra prövningen gentemot ”ett normalt förekommande arbete”. När väl det gjordes hade mycket hänt på Försäkringskassan.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är den huvudsakliga orsaken till att det aldrig görs en prövning i enlighet med de tydliga förarbetsuttalanden som finns, att Försäkringskassan på eget bevåg börjat tillämpa den lagstiftning som föreslogs i SOU 2009:89.

I den utredningen föreslogs en arbetsmetod som Försäkringskassan så smått tidigare hade börjat arbeta med. Begreppet medicinska förutsättningar för arbete såg dagens ljus.

Enligt Försäkringskassan är detta en beskrivning av en uppsättning teoretiska krav på förmågor av medicinsk karaktär. Som Försäkringskassan själv beskriver det hela: ”Där Försäkringskassan ser ett spektrum av krav på förmågor, ser Arbetsförmedlingen, en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen”.

Det kan egentligen inte bli så mycket tydligare än så. Försäkringskassan gör inte någon prövning gentemot en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen.

Detta har även medfört en kraftig inskränkning av principen om fri bevisvärdering då Försäkringskassan i mycket strikt formalistisk ordning ställer krav på en beskrivning av diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintygen. Kraven överstiger vida vad som är möjligt för en läkare att observera under den korta tid som står till förfogande.

Varken läkare eller den sjukskrivne har en aning om vilken form av aktivitetsbegränsning som är tillräcklig i Försäkringskassans teoretiska föreställningsvärld. Inte heller Försäkringskassan förmår i våra tvister specificera vilken typ av arbete som gömmer sig bakom deras teoretiska beskrivning av medicinska förmågor.

En rimlig ordning skulle vara att både den försäkrade och läkaren får klart för sig vilken typ av arbete som Försäkringskassan anser att den försäkrade kan utföra. Läkaren har då en reell möjlighet att komplettera sjukintyget.

En sådan ordning skulle även avsevärt underlätta Arbetsförmedlingens verksamhet, då vi i våra ärenden ofta kan konstatera att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommer till helt olika resultat. Om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vid sin bedömning båda utgår ifrån en faktisk arbetsmarknad finns det förhoppningsvis mycket bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att ge den försäkrade de verktyg som krävs för att kunna utnyttja sin arbetsförmåga.

Från politiskt håll är det förvånansvärt tyst. Visserligen har regeringen aviserat en kommande utredning, men ansvarig minister är mycket försiktig i sina uttalanden om hur försäkringen bör se ut.

Enligt LO-TCO Rättsskydd behövs en ordentlig översyn av sjukförsäkringen som bland annat säkerställer en rättssäker prövning och där kraven på läkarintygen anpassas till hur ett läkarbesök i praktiken går till.

Är det för mycket begärt att en försäkrad som får sin sjukskrivning ifrågasatt ska få veta i vilken typ av arbete/arbeten som Försäkringskassan anser att arbetsförmåga finns? Hur ska annars en försäkrad kunna föra relevant motbevisning?

I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig samt tjänsteman och arbetare. Det är nu hög tid att reparera en sjukförsäkring som gått sönder. Risken är annars stor att förtroendet för den allmänna sjukförsäkringen undergrävs och att det för många framstår som rationellt att istället hitta en privat försäkringslösning.

Robert Sjunnebo
Enhetschef, LO-TCO Rättsskydd

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

10 kommentarer till “Försäkringskassan måste utgå från verkligheten

  • Minns ni den förra valrörelsen och begreppet den bortre parentesen? Efter 360 dagar skulle cancersjuka utan hopp om ett fortsatt liv få sina sista dagar fyllda med ekonomiska bekymmer eftersom de blev utkastade ur sjukförsäkringssystemet. Under den senaste mandatperioden har i praktiken den bortre parentesen inte avskaffats utan istället flyttats fram så att nu hamnar sjuka i ekonomisk misär efter 180 dagar. Några exempel ur min vardag som fackföreningsordförande.
    Medlem X blir sjukskriven för “utbrändhet” på 100%. Efter ett intensivt arbete från fack, företag och företagshälsovård med att hitta en arbetsplats som skulle kunna fungera, så kan medlemmen börja sin resa tillbaks till arbetslivet och livet överhuvudtaget. I början så kan X jobba 25% men kan så småningom öka arbetstiden, men under tiden tickar försäkringskassans klocka på så när medlemmen har börjat arbeta 75% och alla inblandade parter ser en lyckad rehabilitering framför sig, då kommer knivhugget i ryggen. Försäkringskassans regler om att man efter 180 dagar skall prövas mot arbetsmarknaden, ställer en människa som nyss sov 18 timmar per dygn för att kunna jobba 2, utan försörjning på en ¼ del av sin tid. Och trots att jag inte är medicinskt utbildad vet jag att diagnosen “stressrelaterad depression” inte blir bättre av att man utsätts för oro över sin ekonomiska situation eller oro om man kommer att få behålla tryggheten i den anställning man har.
    Ett annat exempel, medlem Y drabbas av stroke i hjärnan, och efter att den “medicinska” rehabiliteringen är klar skall Y slussas tillbaka till arbetslivet men efter en liten tid så har försäkringskassan 180 dagar passerat och Y får veta att det inte kommer att komma några mer pengar från sjukförsäkringen. I det “finstilta” på beskedet står det att om man inte är nöjd med beslutet kan man överklaga. Hur har dom tänkt, en människa som inte får köra bil pga av koncentrationssvårigheter, skall på ett övertygande juridiskt sätt bestrida Försäkringskassans regelverk, annars väntar 0 inkomst och ekonomisk misär. Är det så vi skall bota sjuka i Sverige idag.
    Andra exempel är när vårdköerna gör att, i väntan på operation, tvingas folk att arbeta fullt ut och försämra chanserna till ett lyckat resultat. 180 dagar är inte särskilt lång tid och behöver man operera en utsliten axel så får man först vänta i vårdkön och sedan när man opererats så är det inte många dagar kvar med ersättning när operationsärren skall läka ihop och muskler skall tränas upp.
    Frågan man ställer sig är sjukförsäkringssystemet till för att hjälpa under tiden man är sjuk eller är det till för att stjälpa? Att det här skulle ha ekonomiska orsaker och att vi inte har råd med en sjukförsäkring som på ett humant sätt skulle hjälpa människor tillbaka till ett friskt liv
    är en lögn. Det finns inte en påse pengar av en viss storlek som skall räcka till sjukförsäkringen, utan det hänger på hur politikerna vill fördela pengarna.
    Det är mina medlemmar som inte får sjukpenning, för att villaägare i Danderyd och Täby skall få bidrag till altanbyggen och städhjälp.
    I höst är det val och jag vill uppmana dig som skall avgöra Sveriges framtid vid valurnan.
    Ta reda på om det parti som du tänker stödja, vill att människor skall ha en rimlig chans att ekonomiskt klara av en sjukdomsperiod eller om bidrag till de rikaste är viktigare.

    Thomas Nilsson
    Ordförande Pappers avd 111 Grycksbo

  • Är det ingen som förstått att detta är ett sofistikerat sätt att rensa ut de sjuka och svaga i samhället och gömma sig bakom olika formuleringar som beskrivs ovan.
    Vi har sett detta historiskt men då har det varit mera direkt och man har kunnat identifierat detta.
    Det är en mycket farlig väg man är inne på och konstigt att det inte uppmärksammas mera.

  • Jag mår ännu sämre har ingen inkomst sen den 5 dec 2017. Har skickat läkarintyg m.m. Nu har jag fått diskbråck och min mor gått bort, så jag känner ingen trygghet i min situation. Såhär får det inte gå till, vad ska jag leva av? Har betalat skatt jämt, till vad?

  • Håller helt med Åke, socialdemokraternas dolda agenda att rensa ut sjuka och funktionsnedsatta. Socialdemokraterna börjar nu lyckas man har tagit bort LSS och 700 personer står utan assistans och 116 personer per dag blir utförsäkrade. Tror inte att man kan lura väljarna en gång till.

  • Ja det låter ju bra allt som skrivs men vad spelar det för roll när försäkringskasse läkaren ändå anser att man inte är tillräckligt sjuk fast man har läkar intyg på läkarintyg från specialiserade på området tex reumatologi? Jag är drabbad. FK drog in min sjukpenning eftersom att läkaren sjukskrev mig längre än ett år och då spräckte jag planen som FK upprättat, utan min vetskap. Så nu jobbar jag så länge kroppen håller. Detta är ett ohållbart ekorrhjul. Hur mycket ska man orka med när man ska motbevisa en självklarhet, att man är sjuk och inte kan jobba mer än 50 procent? Och jag har den mest vanliga yrket på arbetsmarknaden, inom vården.

  • Håller med dig. Ännu värre är När F-kassan bidrar till sämre hälsa o flera sjukdomar. Lyssnar inte på läkaren och deras intyg. Man vet inte hur och vad man ska göra…

  • Jag var med om en arbetsolycka som narkossköterska och skadade ryggen 1997. Jag fick bara gå till FHV som inte skickade på röntgen. 6 år senare gjordes det äntligen, visade diskbråck som måste opereras. Det gick åt helvete fel. Lever med svår kronisk nervsmärta sedan 2004 p g a detta. Har fått invaliditetsintyg på 50% av smärtläkare 2006 men det gäller inte längre säger FK. Efter bröstcancer och flera andra ”sjukdomar” genomgick försäkringsmedicinsk utredning på FK:s begäran. ”Ej rehab.bar” skriver läkaren men kan jobba 100% anser FK nu. Kastar skattepengar i sjön! Och hart när omöjligt få sjukersättning. Oroar mig för min omyndiga dotter, ska jag kastas ut i kylan och med mig dottern som går i gymnasiet? Regeringen hycklar om att alla barn ska klara gymnasiet. Hur då för alla de som är hemlösa, 15.000 barn/unga.

  • I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

    Så säger LO-TCO, men jag kan berätta att jag hellre är rik och sjuk, än fattig och sjuk.
    Det är nog alla andra också som har skador eller allvarlig sjukdom som man har. Pengar gör dig inte friskare, men du kan köpa mediciner utan att känna att du behöver avstå från något annat.
    Därför får den fattigare ett sämre liv ur alla aspekter.

  • Du är rolig du Thomas Nilsson, vilket parti ska vi rösta på ?
    Magdalena Andersson sade efter förra valet att ”man kan ju inte uppfylla alla vallöften”.
    Ska vi chansa och rösta på sossarna ? Eller har du något bättre förslag ?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 19 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

14 mars, 2018

Skrivet av

Eva Nordqvist, rättschef  på Försäkringskassan.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist håller inte med om kritiken mot myndigheten: man följer den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot faktiska arbeten.

Eva Nordqvist svarar på DA:s frågor via mejl. Hon tycker att det är bra att frågan om hur normalt förekommande arbete ska tolkas nu prövas.

– Begreppet kan anses som något diffust och svårt att förstå, därför välkomnar vi att Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp två ärenden som handlar om normalt förekommande arbete för att få ett klargörande.

I ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen skriver Försäkringskassans jurister att ”varken lagtext, förarbeten eller praxis ger någon tydlig vägledning om vilka arbeten som kan bedömas vara normalt förekommande på arbetsmarknaden.” Hur vet ni i så fall hur begreppet ska tillämpas?

Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetesuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.

En återkommande kritik är att sjukskrivna hänvisas till fiktiva arbeten när de fått sjukpenningen indragen efter dag 180?

– Det stämmer inte, vi bedömer i förhållande till faktiska arbeten som finns på den nationella arbetsmarknaden men vi pekar inte ut något specifikt tillgängligt arbete. Det ska vi inte heller göra enligt lagstiftningen eller förarbetena. Tvärtom uttalas i förarbetena att bestämmelsen innebär att den försäkrades bibehållna arbetsförmåga inte enbart bör bedömas i förhållande till de arbeten som finns direkt tillgängliga. Vidare att det i begreppet normalt förekommande arbete ligger att arbetsförmågan bör bedömas i förhållande till den nationella arbetsmarknaden.

Har Försäkringskassans tillämpning av begreppet normalt förekommande arbete förändrats över tid?

– Vi har givetvis följt den rättspraxis som finns, det vill säga Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008. I övrigt är det lagen och förarbetsuttalanden som styr vår tillämpning.

4 kommentarer till “Försäkringskassan: Vår tillämpning följer lagtexten

  • Var finns det juridiska stödet och hjälpen från en advokat?

    Man kan inte läggafram sin sak när man försämrar den redan befintliga sjukförsäkringen och sedan får sjuka och skadade människor ta smällen, utan juridiskt bistånd eller anna rättslig hjälp. Att sedan hänvisa till hemförsäkringen är ett hån, då denna försäkring inte gäller när man frågar advokater eller annan juridiskt insatt person. Nä, man hånar alla sjuka och arbetsskadade människor.
    Den ultimata kränkningen!

  • Vore bra om de skulle kunna ge exempel på arbeten som kan passa svårt sjuka människor. När människor anses för friska av FK och för sjuka för Arbetsförmedligen borde FK kunna förklara hur personen ska kunna arbeta med vanligt förekommande arbeten då arbetsförmedlingen som torde vara experter på detta anser att det är omöjligt att hitta ett normalt förekommande arbete. Personen blir då utförsäkrad.
    Så Försäkringskassan, vad krävs för ett normalt förekommande arbete?
    När folk är för sjuka för att ens klara av att sköta sin egen hygien och/ eller kunna gå ech ex laga mat vad är ett normalt förekommande arbete i de fallen ??

  • Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist, bara miserabla vantolkningar som ni på FK har satt upp och förstört en väl fungerande försäkring. Både socialförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Ibland uttrycker jag,”varför skall jag betala skatt”? Min sjukförsäkring är uppskjuten lön. Men när jag skall använda mina försäkringar som jag betalat in, så gäller plötsligt inte villkoren/avtalet i försäkringen, trots att dessa är uppfyllda. Folk har protesterat mot dessa vantolkningar sedan 1990-talet då sjuka och arbetsskadade tog livet av sig i ren desperation. Det har inte hänt ett dugg sedan dess. Man har från politiskt håll skruvat upp tonläget och gjort försäkringen till en nackdel.
    Man fortsätter ännu idag att göra det svårt för folk att få det man har rätt till. Om nu FK och Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist hänvisar till lagarna så borde hon känna till följande: Inte om man läser motiven till lagstiftningen från 1997. Där står att det inte ska vara ett hypotetiskt resonemang, utan ett konkret arbete med ett konkret arbetsinnehåll. Man måste definiera vilka krav som kan ställas. Det får inte vara något hittepå.
    Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

  • Undrar hur Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist tycker om att hennes kollegor utförsäkrar och nekar sjukpenning för att få högre lön? Hur kan detta vara rättssäkert eller ens rättstryggt?

    I dagarna har detta kommit upp till ytan. Så svara på detta Eva.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 20 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Ett helt sjukt system

13 mars, 2018

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

LedareRegeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

Sjukförsäkringen har debatterats länge. Både borgerliga och S-regeringar har ändrat förutsättningarna för försäkringen. I stället för att ha fokus på varför människor blir sjuka har fokus alltför länge varit på hur kostnaderna för sjukskrivningarna ska minska.

Den borgerliga alliansregeringen såg dessutom försäkringen som ett bidrag. De sjuka och arbetsoförmögna betraktades som utnyttjare av ett alltför generöst bidragssystem. Pressen på den enskilda ökade. Sjukförsäkringen stramades åt och tidsgränser infördes, bland annat den omtalade stupstocken.

Kritiken mot att Försäkringskassan jagar ut svårt sjuka människor i ett arbetsliv som de inte orkar med har varit stark. Den rödgröna regeringen har tack och lov börjat återupprätta socialförsäkringssystemen till det de en gång var tänkta, som skyddsnät, inte strypsnara.

Det återstår dock en del att lösa. Efter 180 dagar ska den sjukskrivna prövas mot ”normalt förekommande arbete”. Det vaga och svårtolkade begreppet leder till att uppenbart sjuka människor blir av med sjukpenningen och tvingas arbeta med något de inte klarar att arbeta med.

Dagens Arbete kan berätta om Ing-Britt Vikström som har svår artros. Finmotoriken fungerar inte. Ändå tvingas hon arbeta halvtid i butik. Vikströms fall ska nu prövas i Högsta förvaltningsdomstolen. Det visar hur absurd lagtexten är. Ingen vet, inte ens Försäkringskassans egna jurister, vad ”normalt förekommande arbete” innebär. I stället sker prövningarna gentemot en fiktiv arbetsmarknad. Det leder till omänskliga beslut.

Socialminister Annika Strandhäll tycks inse problemet och har tillsatt en utredning. Det är bra men det behövs en reell förändring av regelverket.

LO:s utredare Kjell Rautio betonar att prövningen måste ske mot ett faktiskt existerande arbete. Försäkringskassan måste rimligen kunna ange vad för sorts konkret arbete de anser att den sjukskrivna kan jobba med.

Dessutom vill LO att Försäkringskassan ska bli en mer aktiv part och kalla Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren, den försäkrade, behandlande läkare och facket till ett överlämningsmöte innan man beslutar att dra in sjukpenningen vid 180-dagarsgränsen.

Gränsen är nådd för det systemskifte som alliansregeringen införde på välfärdsområdet. Regeringen måste ändra reglerna. Tilliten till socialförsäkringarna är avgörande för medborgarnas förtroende för samhället. Sjukförsäkringen ska hjälpa, inte stjälpa, den sjuka.

6 kommentarer till “Ett helt sjukt system

  • Det stämmer helt och hållet, men det är underligt att detta får kallas rehebiliteringskedja, skulle vården göra samma sak så blir de anmälda bums. En acceptans att det finns människor som inte kan eller kommer att kunna arbeta alls. En tillit till vården och att den sjuke faktiskt gör allt i sin makt för att bli frisk/arbetsför, för ingen vill vara i den sitsen att inte klara sin egen försörjning och i Försäkringskassans hantering som den ser ut idag. Människosyn med helhetsperspektiv, Tack!

  • Håller med, det går ej detta system, tryggheten är borta för många som står utan inkomst och de mår ännu sämre. Nu får det vara nog, ge oss vår rättighet tillbaka och tryggheten. Många står utan pengar flera månader, fyfan.

  • Regeringen är ansvaiga för situvatonen med en totalt havererad sjukförsäkringen, de har gett order om nio sjukdagar. Det är anledningen till att avslagen på sjukpenning tredubblats med helt bisarra motiveringar. Regeringen har haft 3,5 år på sig att ändra detta med avslagen på sjukpenning och LSS ökar för varje dag. Annika Standhäll är fullt medveten om denna statistik finns.

  • Min sambo är svårt sjuk i en diagnostiserad neurologisk sjukdom, sängbunden. FK har klippt av henne från sjukförsäkringen och hänvisar till arbetsförmedlingen som i sin tur skriftligen säger att hon är för sjuk för deras insatser. Vi har överklagat till förvaltningsrätten. Samhällskontraktet är för alltid brutet.

  • Sjukförsäkringen skulle finansieras med arbetsgivaravgifterna vilka inte var skatter utan öronmärkta avgifter. Parterna kom överens att sjukförsäkringen skulle finansieras med lägre löneförhöjningar. Procentsatserna har för det mesta höjts under åren och idag är 1/3 del av finansieringen omvandlad till skatt som överförs till statskassan och inte kan användas som sjukförsäkring.
    Stupstocken i sjukförsäkringen finns kvar och 9 sjukdagar/år och person är ett orimligt fantasifoster som skapar utrymme till att neka ersättningar från sjukförsäkringen och används flitigt i Försäkringskassans handläggning till att neka individer ersättningar från sjukförsäkringen.
    Summa summarum: 1/3 del hamnar i fel kassa och stupstocken är fortfarande kvar.

  • Grundproblemet är att prövningen i såväl förvaltningsrätt samt kammarrätt många gånger utgår ifrån att Försäkringskassans bedömning är den rätta. Vår bestämda uppfattning är att de problem som Inspektionen för socialförsäkringen såg 2014 har förvärrats ytterligare.

    Har vi idag en rättssäker prövning av rätten till sjukersättning/sjukpenning?

    Är det rimligt att utgå från att sjuka människor ska kunna föra sin talan utan ombud?

    Finns det anledning att förändra ordningen med prövningstillstånd?

    Förvaltningsrättens domskäl är i regel mycket kortfattade och det är mot bakgrund av utformningen svårt att förstå hur domstolen kommit fram till sin slutsats.

    Problemet förstärks ytterligare av att kammarrätterna i mycket liten omfattning beviljar prövningstillstånd i mål avseende sjukpenning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 21 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

13 mars, 2018

Skrivet av

Johan Forsell (M) Foto: Fredrik Wennerlund
Johan Forsell (M) Foto: Fredrik Wennerlund

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell tycker att en bortre gräns i sjukförsäkringen är ett stöd för sjukskrivna.

Vad är ett normalt förekommande arbete?

– Det är inte politikens uppgift att detaljbeskriva det, ytterst är det en domstolstolkning. Men det är tydligt vad som åsyftas med begreppet: det är ett brett, generellt begrepp som riktar sig till den stora massan arbetstagare. Med det sagt är det alltid individuella bedömningar som görs.

Formuleringen har fått kritik för att vara svår att förstå, ändå har den gällt i omkring 20 år.

– Man måste komma ihåg syftet med den och rehabiliteringskedjan, att stödja människor tillbaka till arbetsmarknaden – även om det innebär att man inte jobbar 100 procent, byter arbetsuppgifter eller arbetsgivare. Det är klart att det enklaste svaret ofta är förtidspension. Men den politiken har vi prövat och den fick förödande resultat, inte minst för den enskilde.

Hur ser ni på regeringens mål på 9,0 sjukpenningdagar senast 2020?

– Vi har inget emot att man sätter upp mål. Men vi har också sagt att det viktiga inte är själva målen utan att man har verktygen för att nå dem. Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt.

Moderaterna vill införa den så kallade bortre gränsen i sjukförsäkringen igen. Varför?

– Eftersom den långa sjukfrånvaron har ökat väldigt mycket och fortsätter att öka. Vi tror att en sådan här tidsgräns är en viktig åtgärd för att undvika sjukskrivningar som pågår år ut och år in utan att man prövar arbetsförmågan. Vi vill inte lämna någon utan stöd.

Hur är en bortre gräns ett stöd?

– Vi tror att det kan vara bra att någon tittar med nya ögon och på nytt prövar arbetsförmågan. För hur hjälper det människor att vara i sjukskrivningen utan att deras arbetsförmåga prövas? Med rätt stöd och förutsättningar finns det många människor som kan hitta en plats på arbetsmarknaden.

6 kommentarer till “Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt

  • Kränkningarna fortsätter från moderaternas sida och man inför något som inte stödjer eller hjälper sjuka eller arbetsskadade människor tillbaka till arbetet.

    Man blir inte friskare av att det finns bäst före datum på sjukdomar eller skador.

    Hur inskränkt får man vara som politiker? Ta av er skygglapparna och kom ner från era höga hästar och se verkligheten och sluta teoretisera bort socialförsäkringen/arbetsskadeförsäkringen.

    Stödet som du, Johan Forssell, anser vara ett stöd, är i själva verket en dödsdom!

  • Hur det hjälper folk att vara sjukskrivna? Sjukskrivning är inget självändamål. Det har ett syfte. Ibland behövs helt enkelt vila och rehabilitering för att en människa ska tillfriskna. John missar det. Han missar även att det existerar vårdköer och alla får inte den rehabilitering de ska ha. Sen är det så att om en sjukskriven person bara behöver tid på sig att bli frisk, men måste säga säga upp sig, så kan det vara svårt att ersätta den personens kompetens.

  • ”Hur är en bortre gräns ett stöd?

    – Vi tror att det kan vara bra att någon tittar med nya ögon och på nytt prövar arbetsförmågan. För hur hjälper det människor att vara i sjukskrivningen utan att deras arbetsförmåga prövas? Med rätt stöd och förutsättningar finns det många människor som kan hitta en plats på arbetsmarknaden.”

    Sicket snömos. En bortre gräns är en bortre gräns. Att titta på arbetsförmåga går utmärkt oaktatmanhar enbortre gräns eller inte. Om det är kontrollen som är viktig, så kan han ju glädjas åt 180-dagarskontrollen som försiggår i mängd och parti idag. När vi inte har en bortre gräns.
    Hur en bortre gräns plötsligt betyder att något kontrolleras har jag svårt att förstå.

    En bortre gräns = dagar räknas och vid visst antal dagar händer nåt (utförsäkring) varesig någon gör nåt eller inte. Det enda som kontrolleras är datum, vilket inte har något alls att göra med information om eventuell arbetsförmåga.

    För att veta hur det står till med arbetsförmågan måste ju den kontrolleras (förmågan alltså. Då räcker det intemed att kontrollera datum.

    Komigen Ulf K. Du får medge att det där var ett tramsigt svar på just den frågan.
    /Marie

  • Så länge som sjukvården inte kan hålla vårdtiderna inom rimliga gränser, så är det fullständigt orimligt att ens föra införandet av en bortre gräns på tal. Kontraktet med oss medborgare är redan brutet och införandet av en bortre tidsgräns skulle därmed allvarligt skada det lilla förtroendet vi medborgare har kvar för statsmakten. Det är så illa att man måste fundera över om inte detta faktiskt är moderaternas mål, d.v.s. att vi medborgare till slut vägrar att betala skatt och följa lagar då vi får allt mindre för pengarna och redan idag ser att lagar inte gäller för våra förvaltningar längre. Moderaterna hoppas väl att de efter detta ska kunna privatisera precis allting i samhället. Det finns regler som även de mest inbitna kapitalisterna (som t.ex. jag själv) inser gäller för ett fungerande samhälle. Staten/det allmänna skall sköta de verksamheter inom de områden där det inte råder eller ens kan råda en fungerande fri marknad (t.ex. naturliga monopolsituationer, lag och ordning och verksamheter där ”konsumenten” är i en för stark beroendeställning). Undantag från den regeln kan göras om det finns ett strategiskt behov som t.ex. energiförsörjning och kommunikationer (för att säkra sitt eget behov samt undvika utpressningssituationer). Om debatten angående privatiseringen inom vård, skola och omsorg utgick ifrån dessa principer, så skulle vi slippa allt ideologiskt och partipolitiskt revirpinkeri som nu bara gör pannkaka av det hela hur man än vrider och vänder på det hela. En sund debatt skulle förhoppningsvis medföra sunda regleringar respektive avregleringar istället.

  • Vi lever i olika världar.
    Han har mer i lön per månad än jag får ut på ett halvår.
    Han har sjukavtal med privat vård, jag får ingen hjälp av Landstinget.
    Han har marginaler, pengar på banken, kan köpa städhjälp, barnvakt, äta på restaurang, mm.
    Jag har brutit nacken, måste klara vardagsbestyren själv.
    Hemtjänsten får inte städa eller hjälpa till med barnen.
    Mitt immunförsvar är förstört. Jag kan inte åka kommunalt eller färdtjänst med förkylda medpassagerare.
    Han tar taxi.

    Det är lätt att ha åsikter när man inte lever den sjukes vardag.

    Jag var inte vållande till olyckan som gjorde att jag inte längre kan klara mitt jobb som ingenjör.
    Jag har inte valt att bli skadad och sjuk.
    Jag har betalat skatt i 30 år.
    En del av den går till sjukförsäkring.

    Jag fick anlita advokat o driva mitt ärende mot Försäkringskassan i Länsrätten för att få ut den ersättning jag har laglig rätt till!

    Jag har fått mediciner som gjort mig sjukare, läkare har förringat min skada o vägrat utredning, rehaben blir då felaktig.
    Jag tvingades åka till Tyskland för operation på egen bekostnad trots att vi enligt EUs regler har rätt till ersättning från vårt land.
    Vi är många som drivit rättsliga processer mot staten ang ersättning för vård utomlands men vi får avslag.
    Vi vill bli friskare. Vi vill jobba.
    Men det förutsätter att svensk sjulvård fungerar.
    Det gör den inte.
    Svenska läkare hinner inte med o många har inte uppdaterat sin utbildning på många år. Vissa läkemedel o behandlingsmetoder är inte godkända.
    Vi som är sjuka får inte rätt hjälp.

    Ska vi ha det så här?!

  • Helena
    Du skriver olyckan och vållande var ej från din sida, det var något som orsakade olyckan.
    Är det fritidsskada eller arbetsskada?
    En kort förklaring behövs.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 22 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Det ska vara ett arbete som finns”

13 mars, 2018

Skrivet av

Annika Strandhäll. Foto:

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

Vad är ett normalt förekommande arbete?

– Det ska vara ett arbete som finns på arbetsmarknaden. Inte ett fiktivt arbete, utan ett som är reellt och begripligt för människor. Jag hör om människor som upplever att det inte fungerar så och att det stöd som de behöver inte har funnits. Därför har vi lagt fram ett paket med åtgärder och tillsatt en utredning av hur normalt förekommande arbete och särskilda skäl tillämpas.

Ska utredningen ses som ett tecken på att tillämpningen inte är korrekt?

– Det är inte upp till mig att bedöma. Men vad man som politiker kan konstatera är att sjukförsäkringen – som lagstiftningen ser ut i dag – inte riktigt fungerar som vi skulle önska att den gjorde. Både för dem som upplever att de bedöms mot arbeten som inte finns eller inte är möjliga och för dem som hamnar mellan myndigheter.

En kvinna jag träffade anses kunna utföra ett arbete som varken ställer krav på finmotorik eller god handstyrka. Vad skulle det kunna vara?

– Det kan inte jag svara på, ärligt talat. Men det är jättebra att vi får ett utfall som myndigheterna kan implementera i sin handläggning.

Sedan målet om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar infördes 2015 har andelen som får indragen sjukpenning ökat, i synnerhet efter dag 180.

– Jag vet att det är så. Men vi sköt till nästan en kvarts miljard per år för att förstärka Försäkringskassans handläggning. Det är klart att det påverkar prövningarna, och därmed också avslagen. Jag har försökt att vara tydlig i dialogen med Försäkringskassan och påpekat att det inte handlar om att de själva ska försöka uppnå ett visst sjuktal. Det ska inte ske genom att man trixar med statistiken, utan genom att människor får rätt stöd – är man sjuk ska man omfattas av sjukförsäkringen.

Så vad ska utredningen av normalt förekommande arbete leda till?

– Jag hoppas att vi kan få en klar bild av de eventuella brister som finns i dag och att vi i så fall kan förändra lagstiftningen.

I dag tar människor tjänstledigt när de fått sjukpenningen indragen och får i stället a-kassa medan de väntar på att återigen få söka sjukpenning.

– Det är inte bra – och är väl ett ganska tydligt bevis på att sjukförsäkringen inte fungerar som den var avsedd.

7 kommentarer till “Det ska vara ett arbete som finns

  • Nej, som FK hanterar sjuka som står utan inkomst är inte okej. Såhär får det inte gå till, har man läkarintyg så ska det gälla, nu blir sjuka sjukare.

  • Var finns rättstryggheten eller rättssäkerhet?
    Var finns det juridiska stödet och hjälpen från en advokat?

    Man kan inte lägga fram sin sak när man försämrar den redan befintliga sjukförsäkringen och sedan får sjuka och skadade människor ta smällen, utan juridiskt bistånd eller annan rättslig hjälp. Att sedan hänvisa till hemförsäkringen är ett hån, då denna försäkring inte gäller när man frågar advokater eller annan juridiskt insatt person. Nä, man hånar alla sjuka och arbetsskadade människor.
    Den ultimata kränkningen!

  • Försäkringskassan ska inte ifrågasätta läkarintygen. Är man sjuk så måste man få lugn och ro för att vila upp sig och återhämtas. Inte som det är nu när man känner en stor oro hela tiden. Dom borde istället ägna sig åt att hjälp till med rehabilitering etc.

  • Försäkringskassan har förstört mitt och mina barns liv.
    Utförsäkrad, förlorade min sgi, blev av med min bostad, var nära på att ta livet av mig. Mina barn mår också fruktansvärt dåligt av allt detta.

  • Hur ska jag kunna ta ett normalt förekommande arbete när jag lider av kemisk intolerans, överkänslighet, mögelallergi och reagerar när jag besöker vistas i offentliga lokaler där man utsätts för en massa olika luftburna ämnen och även lider av utmattningssyndrom, depression? Är sjuk men får ingen sjukpenningen fast min läkare skriver bra läkarintyg. Helt sjukt att FK avslår sjukpenningen. Vill även nämna att sjukvården brister i Sverige, för det finns ingen specialist som kan hjälpa mig med min överkänslighet. Blir så arg, besviken på er politiker. Ni tar inte ansvar för oss som är sjuka.

  • VEM ska utreda då? *nyfiken
    Och varför duger inte arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag till IFAU som redan 2016 blev klara med en rapport om saken?
    Rapporten heter ”Arbete och arbetsmarknad i sjukförsäkringen” Rapport 2016:6
    Den har alltså Strandhäll haft tillgång till i snart två år redan :c

  • Vågar vi hoppas på att låtsasjobbens tid är förbi?
    En offentlig ursäkt till alla som blivit utförsäkrade på falska grunder är det minsta man kan begära.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 23 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

13 mars, 2018

Skrivet av

Emma Carlsson, riksdagsledamot (L)

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

Vad är ett normalt förekommande arbete?

– Ja, vad är det egentligen? Vi har tittat på hur man tolkar – och har fått signaler om att man hänvisar till arbeten som i stort sett inte finns. De kanske är förekommande, men är de normalt förekommande? Det är skillnad.

Det är en svårförståelig formulering, ändå har den gällt i omkring 20 år.

– Jag känner så här: människor har blivit alltmer hänvisade till arbeten som inte är normalt förekommande. Begreppet har funnits i lagstiftningen länge, men man har börjat tolka det på ett annat sätt i dag. Då är frågan om lagen behöver skrivas om.

Ni satt i regeringen under åtta år. Vad är ert ansvar?

– Jag tycker att misstolkningen av normalt förekommande arbete är något som har skett de senaste åren – jag såg inte den problematiken tidigare. Ibland har lagar ett bäst före-datum och man behöver därför se över dem.

Vad baserar du det på?

– På att det är fler som slår larm nu. Personer som har blivit hänvisade till arbeten som inte är normalt förekommande. Kanske var jag döv tidigare? Men jag tycker att de hörs mer i dag.

Vad ska man göra om man befinner sig i Ing-Britt Vikströms situation?

– Det hon har gjort: överklaga. Tyvärr hamnar ofta den enskilde i kläm. Om man till slut får ett nej har det gått lång tid och då är man i en väldigt skör ekonomisk situation.

En kommentar till “Ibland har lagar ett bäst före-datum

  • Emma Carlsson Löfdahl, lagarna har inte ett bäst före datum, bara miserabla vantolkningar som ni politiker har satt upp och förstört en väl fungerande försäkring. Både socialförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Ibland uttrycker jag mig som Leif Östling sa,”varför skall jag betala skatt”? För när jag skall använda mina försäkringar som jag betalat in, så gäller plötsligt inte avtalet i försäkringen, trots att jag uppfyllt villkoren. Folk har protesterat mot dessa vantolkningar sedan 1990-talet då sjuka och arbetsskadade tog livet av sig i ren desperation. Det har inte hänt ett dugg sedan dess. Man har från politiskt håll skruvat upp tonläget och gjort försäkringen till en nackdel.
    Man fortsätter ännu idag att göra det svårt för folk.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 24 av 24 på temat Vad är ett vanligt jobb?

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

15 mars, 2018

Skrivet av

Om bara rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen. Det menar Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

Det kan man göra på jobbet mot psykisk ohälsa

För att förebygga:

  • Se till att det finns tydliga policydokument och riktlinjer om fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
  • Kartlägg den psykosociala arbetsmiljön regelbundet, med vetenskapligt kvalitetssäkrade frågeformulär.
  • Se till att chefer och medarbetare känner till riskfaktorer och symtom på att något är fel i den psykosociala arbetsmiljön.

Om någon drabbas:

  • Det är viktigt att arbetsgivaren agerar snabbt. Tidiga åtgärder som förändring av arbetstider och arbetsuppgifter har ofta bra effekt.
  • Se till att en arbetsmedicinsk utredning genomförs där funktion och arbetsförmåga utreds. Den anställda och den närmsta chefen bör i samverkan identifiera problem och lösningar
  • Se till att första linjens chefer har kunskap och resurser för anpassningar och förändringar av arbetssituationen.

Källa: Företagshälsans riktlinjegrupp

Två stora grupper av besvär dominerar sjukskrivningarna helt: Belastningsskador och psykiska besvär. De är också ofta är relaterade till jobbet. Skulle de minska skulle sjukskrivningarna gå ned totalt.

Exakt hur man förebygger psykiska besvär finns det lite forskning om – även om man känner till riskfaktorerna, som till exempel att inte ha balans mellan krav och kontroll.

Däremot vet man en hel del om vägen tillbaka från en sjukskrivning, både när det gäller psykiska besvär och belastningsskador.

En viktig sak under rehabiliteringen är att inte tappa kontakten med jobbet, utan snart börja jobba på kanske 25 procent med enkla uppgifter. Irene Jensens forskning visar att för varje sjukdag som går, minskar chansen att komma tillbaka till jobbet.

– Är du borta länge är det nästan som du får en fobi för arbetsplatsen.

Återgången till arbetet bör ske med ett tätt samarbete mellan arbetstagare och närmaste chef. Det är de som känner arbetssituationen bäst. Gärna i samarbete med någon extern, till exempel från företagshälsan.

Arbetstagaren ska själv vara involverad, på ett strukturerat sätt. Görs det bra motverkar det återfall och långvarig sjukskrivning.

Irene Jensen tycker att det i grunden är bra att sjukskrivna ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar – men bara förutsatt att kedjan innan fungerar som den ska.

– Om hela kedjan funkar är det knappt att du behöver hamna på 180 dagar. Har sjukskrivningen varat så länge och insatserna varit misslyckade, kan du utveckla en sådan aversion mot jobbet, arbetskamraterna eller chefen att det blir svårt att ens vilja komma tillbaka. Då är det ändå läge att byta jobb.

Detta gäller alltså arbetsrelaterade besvär – det finns förstås sjukdomar där detta inte gäller, som cancer eller kroniska besvär. Men det är inte de som står för de stora kostnaderna för sjukfrånvaron.

Sjuktalen ligger nu still, efter att ha ökat under några år. Det som är tydligt under senare år är att de psykiska diagnoserna har ökat kraftigt. Varför är svårt att svara på, det beror på många olika saker. Om man ser på Arbetsmiljöverkets undersökningar så upplever folk inte att de fått mer att göra på jobbet – andelen som säger att de har för mycket att göra ligger konstant runt 50 procent sedan 1980-talet. Däremot kanske jobbet och livet ser annorlunda ut på andra sätt.

– Vi har många fler krav i privatlivet, vi har andra krav i arbetslivet, inte bara arbetsmängden. Det kan vara att det är så många saker att göra, du gör tio olika saker i stället för en stor. Även om det inte är mer att göra så är det plottrigare.

– Det finns så många olika skäl, men ingen har the golden answer.

Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, forskar om olika aspekter av sjukfrånvaro. Hon delar inte den allmänna bilden av att ”sjukskrivningarna ökar mycket”, det som är anmärkningsvärt är snarare att de sjunkit så kraftigt sedan början av 2000-talet.

Regelförändringar och Försäkringskassans praxis påverkar sjuktalen. Men exakt hur är det väldigt lite forskat om.

– Det är mycket tyckande och mycket lite vetande när det gäller sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro är extremt komplext, och handlar om individen, arbetsplatsen, hälsovården, Försäkringskassan kommunen. En sak är Kristina Alexanderson säker på:

– Sjukfrånvaro är inget bra mått på sjuklighet i befolkningen.

De flesta som har en sjukdom eller skada behöver inte vara sjukskrivna, deras arbetsförmåga påverkas inte. Sitter man på ett kontor kan man kanske jobba fastän man brutit benet. Jobbar man i en verkstad blir det svårare. Det spelar också roll hur anpassningsbart jobbet är. Finns det arbetsuppgifter dit det går att omplacera en person som blivit sjuk eller skadad och inte kan göra sitt vanliga arbete?

Att sjukskrivning i psykiska diagnoser nu ökat kan ha många orsaker. När det gäller stressrelaterade diagnoser funderar Kristina Alexanderson på om vi låter våra hjärnor återhämta sig tillräckligt.

– Det är som att många inte kan gå en promenad utan att lyssna på en bok i örat, eller sitta på bussen och bara titta ut genom fönstret. Då stimulerar vi hjärnan hela tiden.

En kommentar till “Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

  • Om man blivit mobbad och kränkt under tid utan att chefen gör något så går det inte att komma tillbaka till jobbet, inget alternativ. Vuxna kvinnor som mobbar och chefen vet men ”förstår inte” utan hakar på mobbningen.. Bort med den som är utsatt!
    Många kvinnor blir utsatt men får man ingen hjälp och stöd av chef trots fin Policy och AML så blir man sjuk och sjukskriven.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *