Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste redan i dag anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag”, skriver flera tunga företrädare för fack, industri och forskning.

Om skribenterna:

Tomas With är vice förbundsordförande för IF Metall.

Amelie von Zweigbergk är avdelningschef för ndustriell utveckling på Teknikföretagen.

Anders Skoogh är docent på Chalmers tekniska Högskola.

Johan Stahre är professor och vice programchef på Produktion2030.

Ewa Ekman är vd på Göteborgs Tekniska College.

Mats Lundin är vd på Swerea IVF

Svensk industri går för högtryck, men den skriker efter kvalificerad arbetskraft. Tre av fyra teknikindustriföretag måste redan i dag anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens enligt Teknikföretagens färska rapport ”Vinna eller försvinna”. Risken är stor att situationen kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar och att arbetsuppgifterna inom industrin förändras och kräver ny sorts kompetens.

Nu måste hela branschen kraftsamla för att ändra bilden av svensk industri, locka unga till tekniska yrken och göra det lättare för äldre att kompetensutveckla sig inom eftertraktade industriyrken.

Den 13 mars startar Underhållsmässan i Göteborg. En stor del av programmet kommer att handla om industrins stora utmaning – att hitta rätt kompetens. Yrken och arbetsuppgifter förändras och idag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer. Arbetsuppgifterna handlar mer om underhållsteknik, automation, robotteknik och IT än om montering och mekanik. Att underhålla mjukvara, hantera automatiserade processer och ha en analytisk förmåga har blivit viktiga kompetenser i den moderna industrin.

Men trots spännande och utmanande arbetsuppgifter, är det svårt att rekrytera. Bilden av industrin som den en gång var lever kvar hos många. Frågar man unga har de ingen bild alls av vad ett arbete inom industrin innebär. Utbildningsplatser står tomma till yrkesutbildningen på det Industritekniska gymnasieprogrammet dit bara 1400 ungdomar sökte sig i år. Det är hälften så många som för 10 år sedan. Dessutom saknas det såväl civilingenjörer som högskoleutbildade IT-ingenjörer och ingenjörer inom underhåll och processteknik. Och bristen på kompetent arbetskraft kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar, samtidigt som Sveriges demografiska utveckling pekar på färre ungdomar i framför allt storstadsregionerna.

För att täcka behovet inom industrin, måste vi dels lyckas locka fler unga att söka tekniska utbildningar. Samtidigt måste vi kompetensutveckla den arbetskraft som redan finns för att hantera de nya automatiserade arbetsuppgifter som präglar en stor del av industrin idag. För att lyckas med det behöver Sverige:

  • Göra det lättare för redan anställda inom industrin att kompetensutveckla sig, bland annat genom att företagen ökar möjligheterna att kombinera arbete och studier.
    Skapa fler utbildningsplatser för vuxna som vill omskola sig till ett industriyrke och styra så att statsbidragen för vuxenutbildning används mer till utbildningar som gynnar industrin än vad som görs idag.
  • Skapa attraktiva yrkescentra där strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar permanentas och läggs tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram i orter där industrin är stark.
  • Öka den lokala samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och företag för att skapa attraktiva utbildningar med kunskap som efterfrågas av industrin. Lyckade sådana samarbeten sker redan på flera orter i Sverige genom Teknikcollege.
    Utveckla samarbetet mellan industri, universitet, institut och departement på nationell nivå, för att framtidssäkra kompetensväxlingen i svenskt näringsliv. Ett bra exempel på detta är det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030.

Utöver detta måste företagen bli bättre på att förmedla bilden av vad en modern industri faktiskt är – nämligen en framtidsbransch med stora möjligheter att jobba med något som gör skillnad i en miljö fylld av spännande teknik, automation, artificiell intelligens och analytiskt underhållsarbete.

Här måste vi lyckas om svensk industri ska fortsätta behålla sin starka konkurrenskraft!

Tomas With, vice förbundsordförande, IF Metall
Amelie von Zweigbergk, avdelningschef industriell utveckling, Teknikföretagen
Anders Skoogh, docent, Chalmers tekniska Högskola
Johan Stahre, professor och vice programchef Produktion2030
Ewa Ekman, vd Göteborgs Tekniska College
Mats Lundin, vd Swerea IVF

Läs mer: Debatt | Opinion

2Kommentarer

Jonnie Svensson:

Kan inte annat än instämma med innehållet i artikeln.
Ett ytterligare önskemål är att AF genom upphandling av kurser ger arbetssökande möjlighet att vara uppdaterat
inom sitt yrkesområde. Att inte få den möjligheten ställer till det både för arbetsgivare och arbetssökande. När arbetsgivare upphandlar dessa utbildningar är det för att personalen och företaget/bransch ska var uppdaterad och stärka sin ställning. Då det ofta handlar om korta utbildningar har jag svårt att förstå varför inte även AF upphandlar dessa utbildningar i större skala. Behovet finns hos arbetssökande med yrkesutbildning och arbetsgivare. Det här skulle innebära en win win situation för alla inblandade till en låg kostnad. Vi får inte glömma att inom en del yrken är det lättare att hålla sig ajour vad som är nytt och ta del av det än andra yrkesområden. Inom IT är det betydligt lättare som arbetssökande ta del av ny programvara, språk och annat än arbetssökande inom industri och vårdyrken t.ex.

Ann-Sofie:

… eller så kan man sluta åldersdiskriminera. Många äldre arbetslösa har den kompetens som behövs. Bara för att man är äldre betyder inte att man inte är uppdaterad.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

1

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

2

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Bara varannan elev nöjd med industriutbildningen

Inte ens hälften av de som deltar i en industriteknisk arbetsmarknadsutbildning tycker att den motsvarar förväntningarna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: "Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör"

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.