Industriarbetarnas tidning

Hon tar striden för din sjukpenning

13 april, 2018

Skrivet av

Hennes man har sagt att hon borde sätta in papperna från rättsprocessen i en pärm. Men de hamnade här i stället: i ett gammalt ölflak. Foto: David Lundmark.

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström tänker tvinga fram ett svar: vad är ett vanligt jobb?

Sjukpenning eller sjukersättning?

Sjukpenning betalas ut om din arbetsförmåga är tillfälligt nedsatt på grund av sjukdom.

Sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, får du när det är troligt att du aldrig mer kommer kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Så här fungerar det om du blir sjuk

Om du blir sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön de första 14 dagarna. Sedan måste du söka sjukpenning från Försäkringskassan.

Dag 1–90

Fram till dag 90 har du rätt till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att du varken kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda dig. Det kan också bli aktuellt att anpassa arbetsuppgifterna för att du trots allt ska kunna gå till jobbet.

Dag 91–180

Efter dag 90 ska Försäkringskassan ta reda på om du kan ta ett annat arbete hos arbetsgivaren. Finns inget sådant har du rätt till sjukpenning. Under dessa tre månader har du också rätt att vara ledig för att pröva om du klarar av ett annat jobb.

Efter 180 dagar

Nu ser Försäkringskassan till hela arbetsmarknaden och bedömer om det finns ett jobb någonstans i landet som du skulle klara av, ett så kallat ”normalt förekommande arbete”. Om det gör det har du inte längre rätt till sjukpenning.

Det gäller däremot inte om det är sannolikt att du kan gå tillbaka till ditt vanliga jobb inom kort eller om det kan sägas vara ”oskäligt” att göra en bedömning mot hela arbetsmarknaden.

Natten har varit svår i huset vid den frusna sjön Lidträsket tre mil norr om Skellefteå. Ing-Britt Vikström har inte kunnat sova och varit uppe under natten och eldat i kaminen. Nu har hon vilat hela morgonen för att orka med det sena arbetspasset på Coop. Händerna gör ont. Hon sköljer ner en värktablett med vatten.

Hon borde egentligen söka ett annat arbete, det säger i alla fall Försäkringskassan. Efter 180 dagars sjukskrivning ansåg man att hon var frisk nog att ta ett så kallat normalt förekommande arbete på heltid. Men det orkar hon inte. Hennes artros har blivit värre de senaste åren och numera arbetar hon bara halvtid i butiken. Att hon klarar ens det beror på att hon får mycket hjälp av arbetskamraterna. I slutet av februari sökte hon återigen sjukpenning. Men i väntan på besked har hon tjänstledigt och får a-kassa.

Det är märkligt, tycker hon. För det är ju inte som att det inte syns. Händerna är märkbart stela och fingertopparna krökta. Hon hämtar ett gammalt Pripps Blå-flak från sovrummet.

”Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.”

Häri finns historien om de senaste åren: läkarintyg och överklaganden, spåren av en rättsprocess mot Försäkringskassan som hon har drivit hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Fram tills nyligen visste hon varken hur sällsynt det är att få sitt fall prövat eller att detta blir avgörande för hur lagen ska tolkas i framtiden.

Klockan är två, om en timme ska hon sitta i kassan på Coop i Skellefteå. Därefter charken, sedan en del städning. Hon får se hur mycket hon orkar i dag. I hallen drar hon på sig tjocka vantar – värken i händerna förvärras av kylan – och går ut för att skrapa bilen. Medan hon borstar bort snön från bakrutan säger hon:

– Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.

I juni är det tre år sedan hon fick sjukpenningen indragen. Nu kvarstår bara det sista avgörandet. Hennes överklagande är ett av två fall som ska ge svar på en fråga som har lämnats obesvarad i över 20 år: Vad är egentligen ett vanligt jobb?

Sedan 90-talet har den politiska ambitionen varit att sänka kostnaderna för sjukförsäkringen. 1997 skrevs begreppet normalt förekommande arbete in i lagen av Göran Perssons socialdemokratiska regering. Men det slogs aldrig fast vilka arbeten som skulle inkluderas i begreppet eftersom arbetsmarknaden förändras över tid.

Drygt tio år senare skulle sjukförsäkringen stramas upp ytterligare. Alliansregeringen införde 2008 den så kallade ”rehabiliteringskedjan”, bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen. Nu blev Försäkringskassan tvungen att pröva alla sjukskrivna – med ett fåtal undantag – mot alla normalt förekommande arbeten efter 180 dagars sjukskrivning. Möjligheten att ta hänsyn till ålder, utbildning, tidigare yrke och bostadsort ströks helt. Framöver skulle bara det rent medicinska gälla.

”Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.”

Fortfarande visste ingen vilka jobb som kunde sägas vara vanliga på den svenska arbetsmarknaden. Så vad skulle Försäkringskassan pröva emot? Politikerna var rådvilla. I ett försök att slippa osäkerheten ersattes normalt förekommande arbete av en ny, men snarlik formulering, i lagen. I fortsättningen skulle prövningarna göras mot ”arbete på den reguljära arbetsmarknaden”.

Inget av uttrycken har fungerat som det var tänkt. ”Båda begreppen lider av problemet att de är svåra att tillämpa och att gränsen för ersättning kan vara svår att förstå”, konstaterade alliansregeringen i en proposition. Och efter omfattande politisk diskussion återinfördes den äldre formuleringen 2012.

Sex år senare är det alltså uttrycket normalt förekommande arbete som läkare, handläggare och jurister måste brottas med. Så också Ing-Britt Vikström.

Efter 180 dagars sjukskrivning fick hon, trots sin artros, ett brev där det stod att hon kunde söka ett annat jobb på heltid. En handläggare på Försäkringskassan föreslog att hon kunde sitta i möten. Andra idéer: någon typ av övervakande arbete eller ett som i huvudsak kan utföras över telefon. Hennes läkare har flera gånger konstaterat att hon har svårt med finmotoriken, till exempel med att plocka sedlar och mynt eller skala potatis – och att hon därför bara kan arbeta halvtid oavsett arbete. Att byta jobb kändes aldrig realistiskt. Hon bestämde sig för att vägra.

– Första gången hjälpte mitt fackombud mig att överklaga. Hon skrev att ”Jag överklagar härmed det här beslutet.” Då tänkte jag att det kan jag skriva själv, och därefter har jag också gjort det. Jag har skrivit precis vad jag tycker och sedan skickat in överklagan.

Timmarna före eftermiddagspasset på Coop behöver Ing-Britt Vikström vila för att orka. ”Jag har tittat på tv och ätit lunch – jag försöker undvika att göra för mycket. Annars klarar jag inte jobbet.” Foto: David Lundmark.

I förvaltningsrätten vann hon. Enligt dess bedömning ”ställer ett arbete där händerna knappt kan användas krav på anpassning både avseende arbetstempo och arbetsuppgifter”. Därför kunde det inte sägas vara normalt förekommande. Kammarrätten tyckte å andra sidan att den typen av jobb visst är vanliga på arbetsmarknaden. Hon ansågs kunna utföra arbeten som inte ”ställer krav på finmotorik eller god handstyrka”. Ing-Britt Vikström förlorade.

– Men jag kan ju inte bara lägga mig ner platt. Jag brukar säga att jag har ett drag av mamma, att jag är lite tjurig. Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.

Att hon nu får sitt mål prövat av Högsta förvaltningsdomstolen är anmärkningsvärt eftersom det sedan tidigare finns en dom från samma domstol. I den slogs det fast att ett normalt förekommande arbete ska vara ett vanligt heltidsarbete som inte kräver någon särskild anpassning. Det var den domen förvaltningsrätten hade i åtanke när man dömde till hennes fördel.

– Att man släpper upp två mål så här kort efter det tidigare avgörandet 2008 väljer vi att tolka som att man inte tycker att det har blivit som domstolen tänkte sig. Annars hade det inte funnits någon anledning att ta upp dem, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd som numera företräder Ing-Britt Vikström.

*Exempel på övriga fall: skador på hjärtat, nerver, lungor, hörsel och i samband med graviditet. Grafik: Josef Molin.

Att du är sjuk innebär inte nödvändigtvis att du måste vara sjukskriven. Vad Försäkringskassan bedömer är om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdomen – och i så fall i vilken omfattning. Om den är nedsatt med minst en fjärdedel har du rätt till sjukpenning.

Arbetsförmågan är alltid relativ – det ställs andra krav på en svetsare än på en pilot – och för att den ska kunna fastställas måste det framgå vilka krav som finns i ett visst arbete. Ju tydligare krav, desto lättare bedömning.

Men när det ska prövas om en sjukskriven kan utföra ett normalt förekommande arbete är det inte ett konkret arbete, som svetsare eller pilot, utan ett hypotetiskt eller tänkbart sådant. Det är åtminstone så Försäkringskassan tolkar lagen. Ansvaret ligger dessutom på den sjukskrivna. Det är du som måste bevisa att du inte klarar av ett vanligt arbete. Så här kan det låta i ett utlåtande:

”Utifrån de uppgifter som framkommer i de medicinska underlagen bedömer Försäkringskassan att din arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden som är fysiskt lätta och där du inte behöver lyfta eller belasta armarna.”

Forskningen på området visar att i princip alla inblandade har svårt att förstå formuleringen. Försäkringskassans handläggare, sjukskrivna och inte minst svenska domstolar – många domskäl saknar helt resonemang om vilka arbeten som skulle kunna sägas vara normalt förekommande.

Även Försäkringskassans jurister är osäkra. De skriver i ett yttrande i Ing-Britts mål att ”varken lagtext, förarbeten eller praxis ger någon tydlig vägledning om vilka arbeten som kan bedömas vara normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Ändå menar de att hon är frisk nog. LO-TCO Rättsskydd gör en annan tolkning.
– Vi menar att det framgår av lagens förarbeten att det ska göras en faktisk jämförelse mot en viss typ av arbete. Och man måste förstå vilken typ av arbete det är, annars kan man inte göra den här prövningen. Det skulle vara ett stort steg framåt om Försäkringskassan skulle behöva ange vad man kan jobba som, säger Robert Sjunnebo.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

”Mamma och pappa hade artros i lillfingret och båda mina systrar har det. Så fort någon av mina flickor får ont i ett finger säger de ’jävla mamma’ och blir oroliga”, säger Ing-Britt Vikström. Foto: David Lundmark.

För Ing-Britt Vikström har det varit en lång process. Men nu ska det avgöras. Efter 20 år av oenighet och missförstånd ska Högsta förvaltningsdomstolen under året återigen slå fast vad som kan sägas vara ett vanligt arbete i Sverige 2018.

– Jag tycker det är fel av Försäkringskassan. Att inte ens kunna precisera vad jag ska kunna göra – det är det första de ska klara av. De gömmer sig bakom luddiga lagtexter, säger Ing-Britt Vikström.

16 kommentarer till “Hon tar striden för din sjukpenning

  • Intressant att läsa om hur man från fk ser på saken om sjukförsäkringen. Om man gör som
    Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

    Men dessa domar från hd eller hfd som sjuka eller skadade människor vinner, dem följer inte försäkringskassan över huvud taget.
    Att lägga ut dimridåer har fk.s jurister blivit duktiga på.

  • Vikström ska veta att vi är många sjuka och skadade som inväntar utfallet av hennes kamp i HFD. Undertecknad delar helt och hållet hennes sätt att stå upp för sin rätt och för sin värdighet.

    Ni andra som är sjuka och skadade måste göra samma sak. Låt inte nuvarande perverterade tillämpning av socialförsäkringen knäcka er, fast ni redan är knäckta.

    Heder åt Sjunnebo med kollegor som talar klarspråk, och driver det här fallet och liknande.

    Sjukförsäkringen är sjukt sjuk. Sjukligen sjukt, ser nu även icke sjuklingar detta. En förändring måste till och förhoppningsvis kommer de nyktra och sunda herrarna och damerna i HFD inse detta och i kraften av sitt ämbete medverka till en förändring.

  • Hoppas någon vågar gå till val med denna fråga högt på agendan – de kommer jag rösta på. Skandal som det är idag. Lever med kronisk värk men är enligt läkare för frisk för sk ”sjukersättning” – den finns väl för övrigt knappt kvar idag. Kämpar och lider mej igenom arbetsdagen istället.

  • Man behöver bara ställa sig frågon när ordet försäkring ska tolkas som försäkring utifrån den tolkning allmäna domstolar använder. Förvaltningsrätt har aldrig varit vägledande vad en försäkring innebär, hur kan domstolar ha så olika uppfattning om vad en försäkring är, och varför är det olika lagar för ordet försäkring som inte är identiska?

  • Har fyra läkarintyg, varav tre från specialister. Trots det utförsäkrad sedan ett år tillbaka efter 2.5 års 50% sjukskrivning p.g.a. konstaterad sekundär artros i vänster knä och fotled och primär atros i höger knä. Har även början till värk i höger fotled (misstänker atros). Var så blåögd att jag trodde att en ny regering 2014 skulle göra susen, men ack vad jag bedrog mig. Valet 2018 skapar många frågetecken. Vem skall man rösta på för att kunna överleva i Sverige?

  • Stort tack till Ing-Britt ?som kämpar för oss alla sjuka. Själv klart har du rätt, hoppas att HFD förstår det.

  • Tack Ing-Britt för att du kämpar för din rätt och alla andras rätt.
    Hoppas det kommer att sluta väl. Det är skrämmande hur enskilda handläggare, utan medicinsk kunskap får sitta och enväldigt besluta om individen ska få vara sjukskriven eller inte oavsett vad läkare och speciallister säger. Hur kan det få gå till så i en rättsstat som Sverige

  • Tack Ing-Britt!
    Du visar oss andra att kämpa för sig själv och andra är av stor vikt.

    Vi ska ju vara lika inför lagen i ett demokratiskt samhälle. Vi har rätt till sjukskrivningar och rätt till att få hjälp!

  • Min mor är idag sjuk i ME och får sedan x år tillbaka inte någon sjukpenning, trots specialisterna på Sköndal som går emot FK och säger att hon inte kan jobba alls… När man läser i domen från FK så är ”försäkringskassans specialist” en ortoped och behandlar därmed ben och inte trötthetssyndrom och säger att hon är frisk nog att jobba 100%. Ska tilläggas att denna specialist inte ens har träffat min mor utan endast läst i sina papper. Står även att man inte kan göra några objektiva fynd, vilket man då kan tolka lagen till sin fördel och därmed är hon ju ”såklart” frisk… Har även fått veta att FK har startat en grupp som går ut på att granska fallen som har vunnit mot FK och därmed fått sin sjukpenning, det konstiga är att de väljer att inte granska dem som även fått avslag. Min mor jobbade som tidigare som polis och har även efter hon blev sjuk jobbat med de enklaste arbeten inom poliskåren, men slutade redan efter några dagar med ambulans till sjukhuset. Jag som nästan ser henne dagligen lider något fruktansvärt över att hon inte blir tagen på allvar och hoppas att hon självklart blir frisk någon dag, att det kommer någon form av medicin så hon åter kan jobba. Blir det inte så, så tycker jag inte att FK eller någon lag ska bestämma om hon är sjuk eller inte.

  • Normalt förekommande arbete?? Även fast domen är fastslagen använder F-Kassan fortfarande detta som argument. Jag har fibro, ptsd, minnes- och koncentrationssvårigheter mm. Har gjort en AFU hos en läkare som är psykspecialist men helt okunnig i värkrelaterade och har även träffat en högst förvirrad fd sjukgymnast som inte var uppdaterad i varken sjukdomar eller medicin. Arbetsterapeuten skrev i sitt utlåtande att jag har kraftiga svårigheter och att arbetet jag har är det enklaste jag kan få. Ändå har F-Kassan i sitt avslag skrivit ”vanligt förekommande arbete” 3 ggr…Så domen är ganska tandlös

  • Rösta vänstern om ni vill ha någon rätt kvar, alla andra partier kör över arbetarna utan dåligt samvete över hur de plågar de sjuka !

  • WOW! Ingegerd som svarat innan mig. Du menar inte allvar?! VARFÖR tror du regeringen är totalt handlingsförlamad?!! Det beror på vänstern och andra små ”com-ba-jah”- partier som gör att det låser sig. VÄNSTERN har varit en stor anledning till att det är så här!!! Socialdemokratin gjorde detta landet till vad det är. För 50 år sedan.

    Det handlar inte om att vara röd eller blå längre. Det handlar om att se längre än så. O då menar jag fasen inte att man ska göra som den andra skocken med människor o gå o rösta på SD. Älskar folks anledningar till att rösta på extremistpartierna. ”Det fanns inget annat alternativ”
    Ööööööh?! Jo. Ställ krav istället.På politikerna som sitter där idag.

    Så vi har en debatt angående FK och en del reagerar med ”nästa gång så ska jag rösta på vänstern”
    Jupp. Det gör ju skillnad. Lika bra att ge sossarna rösten med en gång. Ibland blir man faktiskt riktigt rädd över den rådande dumheten i det här landet. Både hos politiker och befolkningen.

  • Jag har fått hel sjukpenning sen 2016. För mina neuropsykiatriska diagnoser. Har försökt hitta passande yrken på egen hand innan (22st yrken under 20 års tid) och jag blev sängliggande i veckor efter varje försök. Jag har under dom åren dragit på mig andra diagnoser såsom PTSD, GAD, spinal stenos, 4 st diskbråck och artros. Stressrelaterade fysiska sjukdomar, OCD och oro över att FK närsomhelst kan neka mina läkarintyg. Alla inblandade läkare och instanser har rekommderat sjukersättning sen 2011. Men som det ser ut nu så TÖRS jag faktiskt inte skicka in ansökan om sjukersättning, då risken finns att dom nekar både DEN ansökan OCH min sjukpenning 😔 att vi väcker en björn… Alla mina 3 barn är autistiska med ADHD och ADD. Och under ett uppföljningsmöte för flera år sedan så sa min handläggare att ”klarar jag av att ta hand om mina barn, så skulle jag klara av att heltidsarbeta..” dom kunde inte ta någon hänsyn till att hela ens familj blir lidande av utgående penning eller ersättning..

    Ni är verkligen MODIGA som vågar och orkar driva orättvisan vidare och kämpar för våra mänskliga rättigheter! Vi är många som hejar på er och fortsätter ta fighterna! 💕

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.