Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Foto: David Lundmark.

Hon tar striden för din sjukpenning

Hennes man har sagt att hon borde sätta in papperna från rättsprocessen i en pärm. Men de hamnade här i stället: i ett gammalt ölflak. Foto: David Lundmark.

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström tänker tvinga fram ett svar: vad är ett vanligt jobb?

Sjukpenning eller sjukersättning?

Sjukpenning betalas ut om din arbetsförmåga är tillfälligt nedsatt på grund av sjukdom.

Sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, får du när det är troligt att du aldrig mer kommer kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Så här fungerar det om du blir sjuk

Om du blir sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön de första 14 dagarna. Sedan måste du söka sjukpenning från Försäkringskassan.

Dag 1–90

Fram till dag 90 har du rätt till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att du varken kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda dig. Det kan också bli aktuellt att anpassa arbetsuppgifterna för att du trots allt ska kunna gå till jobbet.

Dag 91–180

Efter dag 90 ska Försäkringskassan ta reda på om du kan ta ett annat arbete hos arbetsgivaren. Finns inget sådant har du rätt till sjukpenning. Under dessa tre månader har du också rätt att vara ledig för att pröva om du klarar av ett annat jobb.

Efter 180 dagar

Nu ser Försäkringskassan till hela arbetsmarknaden och bedömer om det finns ett jobb någonstans i landet som du skulle klara av, ett så kallat ”normalt förekommande arbete”. Om det gör det har du inte längre rätt till sjukpenning.

Det gäller däremot inte om det är sannolikt att du kan gå tillbaka till ditt vanliga jobb inom kort eller om det kan sägas vara ”oskäligt” att göra en bedömning mot hela arbetsmarknaden.

Natten har varit svår i huset vid den frusna sjön Lidträsket tre mil norr om Skellefteå. Ing-Britt Vikström har inte kunnat sova och varit uppe under natten och eldat i kaminen. Nu har hon vilat hela morgonen för att orka med det sena arbetspasset på Coop. Händerna gör ont. Hon sköljer ner en värktablett med vatten.

Hon borde egentligen söka ett annat arbete, det säger i alla fall Försäkringskassan. Efter 180 dagars sjukskrivning ansåg man att hon var frisk nog att ta ett så kallat normalt förekommande arbete på heltid. Men det orkar hon inte. Hennes artros har blivit värre de senaste åren och numera arbetar hon bara halvtid i butiken. Att hon klarar ens det beror på att hon får mycket hjälp av arbetskamraterna. I slutet av februari sökte hon återigen sjukpenning. Men i väntan på besked har hon tjänstledigt och får a-kassa.

Det är märkligt, tycker hon. För det är ju inte som att det inte syns. Händerna är märkbart stela och fingertopparna krökta. Hon hämtar ett gammalt Pripps Blå-flak från sovrummet.

”Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.”

Häri finns historien om de senaste åren: läkarintyg och överklaganden, spåren av en rättsprocess mot Försäkringskassan som hon har drivit hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Fram tills nyligen visste hon varken hur sällsynt det är att få sitt fall prövat eller att detta blir avgörande för hur lagen ska tolkas i framtiden.

Klockan är två, om en timme ska hon sitta i kassan på Coop i Skellefteå. Därefter charken, sedan en del städning. Hon får se hur mycket hon orkar i dag. I hallen drar hon på sig tjocka vantar – värken i händerna förvärras av kylan – och går ut för att skrapa bilen. Medan hon borstar bort snön från bakrutan säger hon:

– Jag har då aldrig ens tänkt att jag skulle ge upp. Men jag känner mig nästan som en bluffmakare när jag hör om människor som har cancer men ändå får avslag.

I juni är det tre år sedan hon fick sjukpenningen indragen. Nu kvarstår bara det sista avgörandet. Hennes överklagande är ett av två fall som ska ge svar på en fråga som har lämnats obesvarad i över 20 år: Vad är egentligen ett vanligt jobb?

Sedan 90-talet har den politiska ambitionen varit att sänka kostnaderna för sjukförsäkringen. 1997 skrevs begreppet normalt förekommande arbete in i lagen av Göran Perssons socialdemokratiska regering. Men det slogs aldrig fast vilka arbeten som skulle inkluderas i begreppet eftersom arbetsmarknaden förändras över tid.

Drygt tio år senare skulle sjukförsäkringen stramas upp ytterligare. Alliansregeringen införde 2008 den så kallade ”rehabiliteringskedjan”, bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen. Nu blev Försäkringskassan tvungen att pröva alla sjukskrivna – med ett fåtal undantag – mot alla normalt förekommande arbeten efter 180 dagars sjukskrivning. Möjligheten att ta hänsyn till ålder, utbildning, tidigare yrke och bostadsort ströks helt. Framöver skulle bara det rent medicinska gälla.

”Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.”

Fortfarande visste ingen vilka jobb som kunde sägas vara vanliga på den svenska arbetsmarknaden. Så vad skulle Försäkringskassan pröva emot? Politikerna var rådvilla. I ett försök att slippa osäkerheten ersattes normalt förekommande arbete av en ny, men snarlik formulering, i lagen. I fortsättningen skulle prövningarna göras mot ”arbete på den reguljära arbetsmarknaden”.

Inget av uttrycken har fungerat som det var tänkt. ”Båda begreppen lider av problemet att de är svåra att tillämpa och att gränsen för ersättning kan vara svår att förstå”, konstaterade alliansregeringen i en proposition. Och efter omfattande politisk diskussion återinfördes den äldre formuleringen 2012.

Sex år senare är det alltså uttrycket normalt förekommande arbete som läkare, handläggare och jurister måste brottas med. Så också Ing-Britt Vikström.

Efter 180 dagars sjukskrivning fick hon, trots sin artros, ett brev där det stod att hon kunde söka ett annat jobb på heltid. En handläggare på Försäkringskassan föreslog att hon kunde sitta i möten. Andra idéer: någon typ av övervakande arbete eller ett som i huvudsak kan utföras över telefon. Hennes läkare har flera gånger konstaterat att hon har svårt med finmotoriken, till exempel med att plocka sedlar och mynt eller skala potatis – och att hon därför bara kan arbeta halvtid oavsett arbete. Att byta jobb kändes aldrig realistiskt. Hon bestämde sig för att vägra.

– Första gången hjälpte mitt fackombud mig att överklaga. Hon skrev att ”Jag överklagar härmed det här beslutet.” Då tänkte jag att det kan jag skriva själv, och därefter har jag också gjort det. Jag har skrivit precis vad jag tycker och sedan skickat in överklagan.

Timmarna före eftermiddagspasset på Coop behöver Ing-Britt Vikström vila för att orka. ”Jag har tittat på tv och ätit lunch – jag försöker undvika att göra för mycket. Annars klarar jag inte jobbet.” Foto: David Lundmark.

I förvaltningsrätten vann hon. Enligt dess bedömning ”ställer ett arbete där händerna knappt kan användas krav på anpassning både avseende arbetstempo och arbetsuppgifter”. Därför kunde det inte sägas vara normalt förekommande. Kammarrätten tyckte å andra sidan att den typen av jobb visst är vanliga på arbetsmarknaden. Hon ansågs kunna utföra arbeten som inte ”ställer krav på finmotorik eller god handstyrka”. Ing-Britt Vikström förlorade.

– Men jag kan ju inte bara lägga mig ner platt. Jag brukar säga att jag har ett drag av mamma, att jag är lite tjurig. Försäkringskassan kan inte få köra över alla. De tror inte att man ska våga eller orka överklaga.

Att hon nu får sitt mål prövat av Högsta förvaltningsdomstolen är anmärkningsvärt eftersom det sedan tidigare finns en dom från samma domstol. I den slogs det fast att ett normalt förekommande arbete ska vara ett vanligt heltidsarbete som inte kräver någon särskild anpassning. Det var den domen förvaltningsrätten hade i åtanke när man dömde till hennes fördel.

– Att man släpper upp två mål så här kort efter det tidigare avgörandet 2008 väljer vi att tolka som att man inte tycker att det har blivit som domstolen tänkte sig. Annars hade det inte funnits någon anledning att ta upp dem, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd som numera företräder Ing-Britt Vikström.

*Exempel på övriga fall: skador på hjärtat, nerver, lungor, hörsel och i samband med graviditet. Grafik: Josef Molin.

Att du är sjuk innebär inte nödvändigtvis att du måste vara sjukskriven. Vad Försäkringskassan bedömer är om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdomen – och i så fall i vilken omfattning. Om den är nedsatt med minst en fjärdedel har du rätt till sjukpenning.

Arbetsförmågan är alltid relativ – det ställs andra krav på en svetsare än på en pilot – och för att den ska kunna fastställas måste det framgå vilka krav som finns i ett visst arbete. Ju tydligare krav, desto lättare bedömning.

Men när det ska prövas om en sjukskriven kan utföra ett normalt förekommande arbete är det inte ett konkret arbete, som svetsare eller pilot, utan ett hypotetiskt eller tänkbart sådant. Det är åtminstone så Försäkringskassan tolkar lagen. Ansvaret ligger dessutom på den sjukskrivna. Det är du som måste bevisa att du inte klarar av ett vanligt arbete. Så här kan det låta i ett utlåtande:

”Utifrån de uppgifter som framkommer i de medicinska underlagen bedömer Försäkringskassan att din arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden som är fysiskt lätta och där du inte behöver lyfta eller belasta armarna.”

Forskningen på området visar att i princip alla inblandade har svårt att förstå formuleringen. Försäkringskassans handläggare, sjukskrivna och inte minst svenska domstolar – många domskäl saknar helt resonemang om vilka arbeten som skulle kunna sägas vara normalt förekommande.

Även Försäkringskassans jurister är osäkra. De skriver i ett yttrande i Ing-Britts mål att ”varken lagtext, förarbeten eller praxis ger någon tydlig vägledning om vilka arbeten som kan bedömas vara normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Ändå menar de att hon är frisk nog. LO-TCO Rättsskydd gör en annan tolkning.
– Vi menar att det framgår av lagens förarbeten att det ska göras en faktisk jämförelse mot en viss typ av arbete. Och man måste förstå vilken typ av arbete det är, annars kan man inte göra den här prövningen. Det skulle vara ett stort steg framåt om Försäkringskassan skulle behöva ange vad man kan jobba som, säger Robert Sjunnebo.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

”Mamma och pappa hade artros i lillfingret och båda mina systrar har det. Så fort någon av mina flickor får ont i ett finger säger de ’jävla mamma’ och blir oroliga”, säger Ing-Britt Vikström. Foto: David Lundmark.

För Ing-Britt Vikström har det varit en lång process. Men nu ska det avgöras. Efter 20 år av oenighet och missförstånd ska Högsta förvaltningsdomstolen under året återigen slå fast vad som kan sägas vara ett vanligt arbete i Sverige 2018.

– Jag tycker det är fel av Försäkringskassan. Att inte ens kunna precisera vad jag ska kunna göra – det är det första de ska klara av. De gömmer sig bakom luddiga lagtexter, säger Ing-Britt Vikström.

Läs mer: DA granskar | Val 2018


rl@da.se

14Kommentarer

Tobias:

Intressant att läsa om hur man från fk ser på saken om sjukförsäkringen. Om man gör som
Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svarar via mejl: ”Att det kan bli tydligare hur begreppet ska tillämpas är inte detsamma som att vi inte har något att gå efter i dag. Vår tillämpning följer lagtexten, förarbetsuttalanden och Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2008.”

Men dessa domar från hd eller hfd som sjuka eller skadade människor vinner, dem följer inte försäkringskassan över huvud taget.
Att lägga ut dimridåer har fk.s jurister blivit duktiga på.

Arbetsskadad, nu även system och försäkringsskadad:

Vikström ska veta att vi är många sjuka och skadade som inväntar utfallet av hennes kamp i HFD. Undertecknad delar helt och hållet hennes sätt att stå upp för sin rätt och för sin värdighet.

Ni andra som är sjuka och skadade måste göra samma sak. Låt inte nuvarande perverterade tillämpning av socialförsäkringen knäcka er, fast ni redan är knäckta.

Heder åt Sjunnebo med kollegor som talar klarspråk, och driver det här fallet och liknande.

Sjukförsäkringen är sjukt sjuk. Sjukligen sjukt, ser nu även icke sjuklingar detta. En förändring måste till och förhoppningsvis kommer de nyktra och sunda herrarna och damerna i HFD inse detta och i kraften av sitt ämbete medverka till en förändring.

Kronisk värk:

Hoppas någon vågar gå till val med denna fråga högt på agendan – de kommer jag rösta på. Skandal som det är idag. Lever med kronisk värk men är enligt läkare för frisk för sk ”sjukersättning” – den finns väl för övrigt knappt kvar idag. Kämpar och lider mej igenom arbetsdagen istället.

Georg Carlde sakförare:

Man behöver bara ställa sig frågon när ordet försäkring ska tolkas som försäkring utifrån den tolkning allmäna domstolar använder. Förvaltningsrätt har aldrig varit vägledande vad en försäkring innebär, hur kan domstolar ha så olika uppfattning om vad en försäkring är, och varför är det olika lagar för ordet försäkring som inte är identiska?

Förtvivlad:

Har fyra läkarintyg, varav tre från specialister. Trots det utförsäkrad sedan ett år tillbaka efter 2.5 års 50% sjukskrivning p.g.a. konstaterad sekundär artros i vänster knä och fotled och primär atros i höger knä. Har även början till värk i höger fotled (misstänker atros). Var så blåögd att jag trodde att en ny regering 2014 skulle göra susen, men ack vad jag bedrog mig. Valet 2018 skapar många frågetecken. Vem skall man rösta på för att kunna överleva i Sverige?

Marie:

Stort tack till Ing-Britt 💚som kämpar för oss alla sjuka. Själv klart har du rätt, hoppas att HFD förstår det.

Kicki:

Tack Ing-Britt för att du kämpar för din rätt och alla andras rätt.
Hoppas det kommer att sluta väl. Det är skrämmande hur enskilda handläggare, utan medicinsk kunskap får sitta och enväldigt besluta om individen ska få vara sjukskriven eller inte oavsett vad läkare och speciallister säger. Hur kan det få gå till så i en rättsstat som Sverige

Jennie Österberg:

Tack Ing-Britt!
Du visar oss andra att kämpa för sig själv och andra är av stor vikt.

Vi ska ju vara lika inför lagen i ett demokratiskt samhälle. Vi har rätt till sjukskrivningar och rätt till att få hjälp!

Johan Persson:

Min mor är idag sjuk i ME och får sedan x år tillbaka inte någon sjukpenning, trots specialisterna på Sköndal som går emot FK och säger att hon inte kan jobba alls… När man läser i domen från FK så är ”försäkringskassans specialist” en ortoped och behandlar därmed ben och inte trötthetssyndrom och säger att hon är frisk nog att jobba 100%. Ska tilläggas att denna specialist inte ens har träffat min mor utan endast läst i sina papper. Står även att man inte kan göra några objektiva fynd, vilket man då kan tolka lagen till sin fördel och därmed är hon ju ”såklart” frisk… Har även fått veta att FK har startat en grupp som går ut på att granska fallen som har vunnit mot FK och därmed fått sin sjukpenning, det konstiga är att de väljer att inte granska dem som även fått avslag. Min mor jobbade som tidigare som polis och har även efter hon blev sjuk jobbat med de enklaste arbeten inom poliskåren, men slutade redan efter några dagar med ambulans till sjukhuset. Jag som nästan ser henne dagligen lider något fruktansvärt över att hon inte blir tagen på allvar och hoppas att hon självklart blir frisk någon dag, att det kommer någon form av medicin så hon åter kan jobba. Blir det inte så, så tycker jag inte att FK eller någon lag ska bestämma om hon är sjuk eller inte.

Helen:

Normalt förekommande arbete?? Även fast domen är fastslagen använder F-Kassan fortfarande detta som argument. Jag har fibro, ptsd, minnes- och koncentrationssvårigheter mm. Har gjort en AFU hos en läkare som är psykspecialist men helt okunnig i värkrelaterade och har även träffat en högst förvirrad fd sjukgymnast som inte var uppdaterad i varken sjukdomar eller medicin. Arbetsterapeuten skrev i sitt utlåtande att jag har kraftiga svårigheter och att arbetet jag har är det enklaste jag kan få. Ändå har F-Kassan i sitt avslag skrivit ”vanligt förekommande arbete” 3 ggr…Så domen är ganska tandlös

Helmer:

Rösta vänstern om ni vill ha någon rätt kvar, alla andra partier kör över arbetarna utan dåligt samvete över hur de plågar de sjuka !

Jonatan:

Exakt som Helmer säger. Rösta vänster.

Tord:

Försäkringskassan är en skam för välfärden och trygghet för alla svenskar

Ingegerd:

Nästa val ska jag rösta vänstern

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

3

IF Metall: Sjukförsäkringen måste bli bättre

Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

4

”Försäkringskassan följer inte domen”

DEBATT”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

11

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

4

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

4

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

8

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

KOLL PÅHar du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

16

”Försäkringskassan utgår från lagen”

DEBATT”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

6

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

DEBATT ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

11

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

10

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

3

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

Ett helt sjukt system

LEDARESjukpenning. Regeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

6

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.