Bekämpa segregationen inte flyktingarna
5 maj, 2018
Skrivet av Helle Klein
Valrörelsen börjar lika kallt som våren. De invandringspolitiska utspelen haglar från politikerna. Tävlan i hårdare tag pågår. Socialdemokraternas nya migrationsförslag var föga förvånande utan följer logiken alltsedan migrationspolitiken svängde 180 grader 2015. Det som skulle vara en tillfällig åtstramning ser tyvärr ut att permanentas. Vi är många med hjärtat till vänster som vantrivs i nuet.
Allt är förstås inte fel. Utgångspunkten att det måste vara ordning och reda i både flyktingpolitiken och arbetskraftsinvandringen kan de flesta av oss ställa upp på. Det måste också gå att föra ett sansat samtal om de målkonflikter som uppstår mellan öppenhet och jämlikhet, mellan generositet och generell välfärd. Men tyvärr hör de migrationspolitiska utspelen mer till signalpolitikens domäner än till de praktiska reformernas.
Om socialdemokratin kunde sluta att använda den auktoritära retoriken och istället ta sin utgångspunkt i humanismen skulle den mycket väl kunna diskutera det ohållbara i totalt öppna gränser. De allra flesta väljare vill värna asylrätten men också undvika att skapa a- och b-lag på arbetsmarknaden eller att skuggsamhällen med papperslösa uppstår.
Just utifrån idén om alla människors lika värde måste den reglerade invandringen se till att inte cyniska arbetsgivare skapar ett låglöneproletariat eller att vi får ett skiktat välfärdssamhälle där somliga har rätt till omsorg medan andra inte.
Häri ligger dessutom en intressant politisk konflikt med ett mer nyliberalt flyktingvänligt alternativ som Centern numera står för. Annie Lööf framstår i debatten som svensk politisk Florence Nightingale men synar man hennes partis ekonomiska motioner i riksdagen visar det sig att Centern vill skära ned minst lika mycket som Moderaterna på migration och integration.
”Vi vill se en stramhet i välfärdssystemen som i dagsläget håller vissa människor ifrån jobb, och nya och bättre vägar in i arbete”, säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för C till Svenska Dagbladet.
Centerpartiet har föreslagit nedskärningar i migration och integration på sammanlagt 2,4 miljarder kronor åren 2018-2020. Moderaternas nedskärningar för samma period är totalt 2,3 miljarder kronor.
Centerpartiet vill alltså värna rätten att söka skydd i Sverige men inte rätten till välfärdsstaten. Häri ligger en uppenbar höger-vänsterdimension i migrationspolitiken som Socialdemokratin borde kunna utnyttja bättre. Men då får man inte svamla om att barn till asylsökande inte ska få rätt att gå i skola.
Sverige har tagit emot nästan 350.000 flyktingar på fyra år. Samhället har på intet sätt kollapsat och vi ska vara stolta över att vi håller humanismens fana högt. Men politik är till för att lösa målkonflikter och att ett så stort mottagande också skapar påfrestningar på samhällssystemen är självklart. Det behövs rejäla satsningar på välfärd, bostadsbyggande, arbetsmarknadsåtgärder etc. Och handläggningstider för asylsökande måste kortas, EBO-lagen göras om och satsningar på SFI göras. Språkplikt heter det i den nya hårda retoriken men skulle lika gärna kunna sägas handla om att ge alla rätten till god svenskutbildning redan då de kommer till landet. Få torde inte vilja ha det.
Flyktingmottagandet har minskat rejält och är nu på en nivå som vi absolut kan klara. Den fåniga idén att Sverige plötsligt ska vara sämst i EU-klassen känns väldigt osvensk. Låt oss istället fokusera på integrationen. Då är det klassiska frågor som skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, bostadspolitik och välfärdspolitik som gäller. Det är hemmaplan för socialdemokratin.
Om man verkligen vill klara integrationen måste man också inse att tillfälliga uppehållstillstånd är den sämsta utgångspunkten för det. Om detta har både forskning och politik tidigare varit helt eniga. Skärp gärna arbetskraftsinvandringen och se till att handläggningstiderna kortas för de asylsökande och var noga med att de som får avslag också ska lämna landet. Men inför permanenta uppehållstillstånd och underlätta möjligheten för familjeåterförening – det underlättar integrationen och avlastar Migrationsverket.
Det är som de kristna socialdemokraterna med flera sidoorganisationer skriver i en debattartikel i Aftonbladet: Sverige har inte ett invandringsproblem utan ett segregationsproblem.
Här måste den politiska retoriken och reformviljan ta sin utgångspunkt. Socialdemokratin är och ska vara en solidaritetsrörelse och som sådan alltid ta sin utgångspunkt i det djupast mänskliga. Strategin att försöka locka väljare från SD med nya hårda tag är livsfarlig. Den bara befäster ett inhumant samhällsklimat som gynnar högerpopulismen samtidigt som den får kärntrupperna i arbetarrörelsen att tappa gnistan i valrörelsen.
Löfven gör klokt i att fortsätta Tage Erlanders och Olof Palmes idé om det starka samhället i kombination med förmågan att fånga upp engagemanget i människorättsorganisationer och internationalism. Socialdemokratin måste alliera sig med humanismen inte högerpopulismen.
Vad har det här med facket att göra, Klein?
En hel del, Johansson.
Jag delar din hållning för både odelad solidaritet med de som behövt fly, och för en rättsäker prövning, och din tilltro till både deras och vi andras förmåga att forma och utveckla samhälle och ekonomi.
Om studier och arbetsliv över gränser önskar jag att vi med EU strävade till en i princip gemensam marknad lver världen, och det tror jag är och har varit möjligt med både god arbetsrätt och främjande av företagande. Här har både socialister och liberaler att lära av varandra.
Vad S vill göra är att skilja på de som är innanför och de som är utanför på ett sätt som känns väldigt inhumant. S har haft ett motto att alla har rätt till en andra chans Det är den man tar bort när man dels vill förlänga tiden tills man kan söka asyl på nytt, dels tar bort möjligheten att byta spår.
Om något kommer förslaget att leda till en uppdelning av Sverige då många kommer att stödja asylsökande som fått avslag.
Självklart helt rätt om man har det minsta av klasstänkande och ser klass-samhället som ett problem. Vilket man rimligtvis gör om man är ett fackförbund och vilket man rimligtvis gör om man är en arbetare och del av arbetarklassen eller vanligt folk eller vad vi nu kallar oss. Sen att det finns självhatare – SD-högerextremister eller vanliga liberaler – som är arbetare och att dessa har blivit allt fler är naturligtvis något facken, Arbetarrörelsen och Vänstern får ta på sig skulden för. Men eftersom det var ungefär 30 år sen arbetarrörelsen och vänstern slutade ta ordet klass i sin mun så är det ju inte så konstigt att vi idag står med ett parti som SD på uppåt 20 % och att någon som Johnny här ovan uppenbarligen inte förstår. Svaret måste i korthet vara att zooma ut och synliggöra att överklassen sen länge lämnat ankdammen Sverige och liksom all överklass numera är global. Då kan vi synliggöra att de använder nationalismen för att så splittring mellan vanligt folk, den breda arbetarklassen, världen över och angripa högerextremister som SD världen över(oavsett nationalitet, religion, parti osv ) som den globala överklassens allra duktigaste idioter. De som tvärtom hjälper just eliten/den globala överklassen med den äldsta av härskartekniker – att härska genom att söndra. På så sätt kan arbetarrörelsen och vänstern slå hål på SD:s myt om sig själva som ”folkets röst mot eliten”. På så sätt blir det också tydligt varför vanligt folk måste hålla ihop över nationsgränser och kontinenter då sammanhållning precis som det alltid varit är vanligt folks och den breda arbetarklassens viktigaste vapen mot denna globala överklass och dess liberala eller högerextrema försvarare. Bara att kartbilden nu måste skalas upp till global nivå. Att rita om kartan och skaffa sig en ny Grundläggande problemformulering som adresserar och angriper denna globala överklass som deras försvarare i form av både liberaler och högerextremister(SD) bör vara vad en ny offensiv arbetarrörelse och vänster nu måste ta itu med! Om(?) man vill göra något åt dagens bisarra klass-samhälle och det blåbruna problemformuleringsprivilegium som nu råder!?
Sossarna har ökat klyftorna i sverige enormt. Man nekar barn som inte kan andas eller äta själva LSS hjälp. Man nekar nu 116 personer som är sjuka sjukpenning. Människor kastas ut på gatan utan inkomst, familjers hela liv slås i spillror utan LSS hjälp.
Min familj är hårt drabbad och kommer aldrig att glömma. Min familj, släkt, vänner, grannar och kollegor vet nu att sossarna tagit bort kärnan i välfärden, villket har ökat klass samhället. Resultatet av detta kommer att visa sig 9 september.