”Visionen om Alliansen krossades med SD:s intåg i svensk politik”Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete, uppmanar Lööf och Löfven att börja förhandla.

”Det är en bra inkomst. Men det kan vara stressigt”Vi frågar läsarna om övertidsarbete.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

AsbestsaneringDet rivs och renoveras i hela Sverige. Men byggandet har en svart baksida – av farlig arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet.

Farligt vid rivning
  • Asbest tål hög värme, skyddar mot brand och dämpar buller.
  • Asbest finns inbyggt i branddörrar, stålkonstruktioner, rör, värmepannor, ventilationsanläggningar, golv, väggar, färger, plaster, fix och fog till kakel, i soprum, bakom elskåp, under fönsterbänkar, i fönsterkitt och fasadplattor.
  • Materialet är vanligt framför allt i byggnader från 50-, 60- och 70-talen.
  • Först när man river, borrar, bearbetar kapar eller slipar blir asbest farligt. Då frigörs de sylvassa fibrerna.
400 000

ton asbest finns kvar i svenska byggnader.
Materialet totalförbjöds i Sverige 1982.

23 545

asbestrivningar rapporterades förra året.

29

sanktionsavgifter dömdes ut i fjol då rivningen inte gick till på rätt sätt. Antalet kontroller har minskat kraftigt.

Sju sjukdomar av asbest

Asbestos. Minskad lungvolym, hosta och andnöd.
Asbestpleurit. Vatten i lungsäcken, minskad lungvolym.
KOL. Försämrad lungfunktion, slemhosta, syrebrist.
Plack. Förkalkad och förtjockad lungsäck, hjärtsäck, ibland bukhinna.
Lungcancer. Olika typer, efter 15–20 år, rökare extra drabbade.
Mesoteliom. Lungsäckscancer, aggressiv, leder oftast till döden inom ett år efter diagnos.
Tjocktarmscancer. Vanligare bland asbestexponerade.

Detta är berättelsen om ett samhälle där människor låses in på sina arbetsplatser om nätterna. Kanske är det verkstan dit du lämnar in din trasiga bil. För att det är billigast. Kanske är det skolan där dina barn går och som just nu byggs om. Kanske är det badrumsrenoveringen med rotavdrag i ditt eget hem.

En rad politiska beslut har skapat skuggsamhället. Nu är det så stort att det äter sig in i vår egen vardag.

När Rakhmat Akilov körde in på Drottninggatan i centrala Stockholm var det en figur ur skuggsamhället som trängde upp i ljuset.

Akilov hade försörjt sig som asbest-sanerare i Sverige. Han kom från Uzbekistan och rörde sig längst ner i arbetslivets hierarki.

De senaste åren har vi blivit beroende av fattig utländsk arbetskraft som jobbar i botten av kommunernas entreprenörskedjor och på privata byggen.

Skuggsamhället har blivit en inbyggd del av vårt välstånd. Detta är berättelsen om det nya laglösa arbetsliv som vuxit fram, där seriösa företag slåss för sin överlevnad mot en kriminalitet som myndigheterna inte kommer åt.

 

ARBETARE UTAN SKYDD

Stockholm, 7 april 2017.
Det hörs en smäll utanför Dagens Arbetes fönster. Nere på gatan ligger svårt skadade och döda människor.

Lastbilen kördes av en uzbekisk medborgare som varit i Sverige för att arbeta.
När vi som inte förlorade nära och kära går vidare i vardagen stannar en information kvar i mig. Akilov jobbade som asbestsanerare här i Sverige. Han hade ett samordningsnummer. Inget mer. Egentligen finns han inte. Och där har vi berättelsen.

Akilov rev asbest. Och han är inte ensam. I fjol anmäldes 23 545 asbestrivningar till Arbetsmiljöverket.

Det totalförbjudna och cancerframkallande materialet blir farligt när gamla byggnader som skolor och förskolor nu renoveras. Längst ner i kedjan av företag finns de osynliga arbetarna.

I skolans källare kapade de inhyrda rivarna från Uzbekistan asbeströr med tigersåg. Det farliga dammet spreds. Foto: David Lundmark.

Örebro, februari 2017. En morgon står två killar från Uzbekistan och väntar utanför Risbergska skolan. Isoleraren Patrik Ståhl som jobbar för en underentreprenör tar emot dem.

När det visar sig att de inte har några ID06-kort, den identitetshandling som krävs för att komma in på byggarbetsplatser, får de låna två stycken för att kunna börja arbeta. Helt plötsligt har de blivit polacker.

Beställaren av jobbet, kommunens fastighetsbolag Futurum, har anlitat en saneringsfirma för att se över ljusgårdarna på skolan. Men uppdraget växer till att omfatta hela skolrenoveringen. Utan att det var tanken från början blir saneringsfirman totalentreprenör på bygget.

Nere i källaren med rören arbetar Patrik Ståhl från Mårtens isolering. För att hinna klart med allt som ska rivas under jord behövs mer personal så hans chef tar in arbetstagare från en annan firma som i sin tur plockar in killar från en underentreprenör som inte har lokal förankring.

Fem företag i en kedja är nu involverade i arbetet med rören.

När Patrik Ståhl skakar hand med killarna ute på skolgården den vintermorgonen märker han att ingen av dem talar svenska. Han ordnar bostad åt dem och försöker så gott han kan visa vad som behöver göras nere i skolans källare. De jobbar hårt, från halv sju på morgnarna till åtta, nio på kvällarna. Patrik säger åt dem att bromsa ibland, att det är helt okej. De nickar och ler. Sedan kör de på i samma hårda tempo.

Patrik Ståhl vet inte hur det har gått för dem som rev asbest i skolan. Foto: David Lundmark

En dag är Patrik i väg på annat håll. Hans mobil ringer och han får besked om att de inhyrda av misstag kluvit asbeströr med tigersåg så att det farliga dammet spridits. Asbesten har burits upp och lagts i en öppen container ute på skolgården. Först där upptäcker en anställd från totalentreprenören vad det är för material och slår larm. Patrik skyndar dit och hinner prata kort med sina utländska arbetskamrater. De förstår inte alls vad som har hänt. ”Asbest?” ”Vad är asbest?” frågar en av dem. Han tror att han andats in gas och blir rädd för en akut förgiftning. Patrik lugnar honom och säger att sjukdomarna uppträder först om tjugo, trettio år. Sedan ses de aldrig mer.

”Asbest? Vad är asbest?”

Rivningsarbetare från Uzbekistan.

När vi träffas i skolans källare våren 2018 undrar Patrik Ståhl fortfarande hur det gått för dem.

Bjärred, 13 december 2013. Förskolan är fylld med barn i vita särkar och glitter. Mammor och pappor strömmar in för att höra dem sjunga. Ingen av dem reagerar på det morfar Jan-Gunnar Glave med förskräckelse ser. Vid ingången till förskolan bryter en liten byggfirma sönder asbestskivor med kofot. Ett vårdslöst hanterande som gör att de farliga fibrerna sprids. Jan-Gunnar Glave ringer kommunen direkt.

Barnens mamma, som också jobbar i byggbranschen, kontaktar Arbetsmiljöverket. ”Vi agerar bara för de arbetstagare som kan ha exponerats”, svarar myndigheten. Vidare skriver Arbetsmiljöverket per mejl att man ”tyvärr inte hade möjlighet att skicka ut någon inspektör vid det tips som lämnades den 13 december”.

Asbest lämnas i öppna containrar, emot alla regler. Foto: David Lundmark

Åter på Drottninggatan i Stockholm ringer jag otaliga samtal till Arbetsmiljöverket som är den myndighet som av regeringen fått i uppdrag att kontrollera arbetsgivarna. Under alliansregeringens tid, från 2006 och framåt, bantades myndigheten kraftigt och antalet inspektörer minskades. De stora byggbolagen värvade bygginspektörer från Arbetsmiljöverket och erbjöd dem högre lön.

Dåvarande generaldirektören hade bestämt att de inspektörer som jobbade på Arbetsmiljöverket skulle kunna utöva tillsyn på alla områden. Kvar fanns bara ett fåtal inspektörer med kunskap om asbest.

När jag går igenom asbestärendena hittar jag fall där inspektörer klivit omkring i asbest utan att veta vad det är. Fall där inspektörerna skrivit fel måttenheter och avskrivit ärenden som inneburit stora risker för både arbetstagare och omgivning.

Mappen med asbestlarm på just skolor och förskolor tjocknar. Över hela landet slarvas det. Oftast är det en kommun eller kommunalt fastighetsbolag som är beställare. Eftersom uppdraget att riva hamnar på firmor långt ner i entreprenörskedjan åker inte kommunerna på sanktionsavgifterna.

Pratar du med facket är du körd. Du får inte jobba kvar.

Wilder, arbetare från Bolivia.

En förort till Stockholm. På ett latinamerikanskt kafé längs en tunnelbanelinje träffar vi vid flera tillfällen en arbetstagare som vill tala med oss. Vi berättar mer om honom i nästa nummer av Dagens Arbete. Han heter Wilder och kommer från Bolivia. Genom honom lär vi känna skuggsamhället inifrån. Och hierarkierna.

– Från 2015 och framåt kom det många från Uzbekistan för att jobba i Sverige. De har det verkligen värst. De gråter för de får inte ut sin lön och sover på arbetsplatserna där de jobbar, berättar Wilder som själv levt fyra år i sin arbetsgivares garage.

Han är snäppet ovanför uzbekerna i skuggsamhället.

– Uzbekerna bor där de jobbar och sen åker de vidare till nästa ställe. När jag kommer på morgonen ser jag hur de har sovit på golvet, på en kartongbit eller plast, det material som finns på arbetsplatsen. Ibland frågar de mig om en bit bröd.

Wilder minns den gången en av dem kom fram till honom och la huvudet mot hans axel. Han grät och sa: ”Snälla snälla, hjälp mig!” Uzbeken hade jobbat två veckor i sträck och just fått reda på att han inte skulle få ut någon lön. Han hade inte ens pengar till mat.

– De är livrädda. Ofta har de talarmanus från sina arbetsgivare. De får inte prata med svenskar, berättar Johnny Daveman på Byggnads som hjälpte Wilder men också gjorde så att han förlorade jobbet.

– Pratar du med facket är du körd. Du får inte jobba kvar, berättar Wilder.

Kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson (S), till vänster, inviger Risbergska skolan i Örebro. ”Kåken var i väldigt dåligt skick, men jag har inte detaljkunskap om hur arbetet gått till”, säger han. Foto: Nerikes Allehanda

Örebro, november 2017. Ballonger i grön metallic pryder aulan. Som gigantiska vindruvsklasar hägnar de in kommunstyrelsens ordförande när han klipper bandet och inviger anrika Risbergska skolan på nytt.

Vid den här tiden är de två arbetstagarna från Uzbekistan någon annanstans i landet och renoverar. Att de ens varit på skolan och rivit rör står det ingenting om i dokumenten. När larmet gick om att asbest spridits lämnade de arbetsplatsen utan lön och utan läkarundersökning. I personalliggaren står det felaktigt att två polacker jobbat som inhyrda i skolans källare.

Vd Göran Lunander på kommunens fastighetsbolag Futurum säger att allt är frid och fröjd:

– Vi gör miljöinventeringar. Och vi har grindar som man endast kan passera med rätt legitimation. Sen är det klart att det blir problem med de väldigt långa kedjorna, men så är det på många byggen nu eftersom det renoveras så mycket.

Kommunstyrelsens ordförande rosar fastighetsbolaget.

– Futurum är ett ganska nybildat bolag som har en enorm arbetsbörda. Jag är skyldig dem ett stort tack. Sedan dagen då den här kommunledningen tillträdde har vi fokuserat hårt på ett eftersatt underhåll, säger socialdemokraten Kenneth Nilsson.

Vi besöker ett annat byggprojekt på en grundskola i Örebro där asbestlarmet gått. Även här har en arbetstagare sågat genom rörböjar och asbest spridits på skolan. Även här är det Futurum som är beställare. Och ovanför dem kommunen. Byggnads ombudsman Niklas Nordlund som följt med oss ut konstaterar att det generellt slarvas med miljöinventeringar inför rivningsarbeten av offentliga fastigheter. Och att kommuner borde utgå ifrån att det finns asbest i alla skolor med tanke på när de är byggda. Bara i Örebro kom det i fjol in 467 anmälningar till Arbetsmiljöverket. Antalet asbestrivningar har ökat med nästan 50 procent på fyra år i kommunen. Niklas Nordlund har försökt få ut Arbetsmiljöverket, men inspektörerna har inte tid. Nyligen var det slottet som visade sig vara fullt med asbest och upp till femton byggjobbare kan ha exponerats.

Tillbaka i Stockholm börjar sökandet efter de osynliga arbetarna. De är så många. Överallt på alla byggen och i alla industriområden runt om i Stockholm jobbar de. De är inbyggda i systemet. De finns alltså. Men ändå inte. När de inte jobbar gömmer de sig.

De är rädda för mellanhänder från sitt eget land, de som fixar boplatser åt dem, håvar in pengar och styr dem i arbetet i Sverige. De berättar hur det är att jobba här, men vill inte vara med i tidningen. I deras hemland är journalister lika med staten, regimen, och regimen vill de inte stöta sig med. De är här för att arbeta och skicka hem pengar till familjen. Inget annat. På frågan om de fått någon läkarundersökning efter att ha andats in asbest svarar de nej.

Asbestskivor föll ner på skolgården

På måndagsmorgnarna har det hänt att förskolans fastighetssamordnare gått runt och plockat bitar av asbestskivor som trillat ner från taket. Om plattor går sönder sprids det farliga dammet bland barnen. Foto: David Lundmark

När asbestfusk upptäcks i skolor är det i många fall föräldrarna själva som slagit larm. På flera förskolor har mammor och pappor sett sina barn leka med trasiga asbestskivor ute på gården. Gemensamt för ärendena är att miljöinventeringarna brister och att ansvaret skjutits ner till mindre firmor där kunskapen om asbest är dålig. Ofta är det en ensam inhyrd som utför jobbet på skolan när slarvet upptäcks. Om det upptäcks.

Det slår mig att den växande högen med asbestärenden bara är händelser som någon observerat. Genom en enkel googlesökning hittar jag över tjugo skolor där det fuskats. Hur många felaktiga asbestrivningar som görs i Sverige är omöjligt att veta.

– Det är dyrt. Där har du klon i det, säger morfar Glave i skånska Bjärred.

Två gånger larmade han kommunen om sina barnbarns förskola. Första gången skar en ensam byggare i asbest, helt utan skydd för sig själv och omgivningen. Barnen lekte intill.
– Kommunen handlar upp små företag som inte har koll. I Danmark där jag var chef på Skanska var det tydliga restriktioner och en hög medvetenhet. Specialfirmor täckte byggnaden med plast och det kom in folk med ordentlig skyddsutrustning. Det var inget snack. Beställaren tog konsekvensen.

Om ett barn får tag  i en trasig platta och  ligger och rispar i den.
Då är det inte bra.

Fastighetssamordare på förskola.

Vårsolen steker ovanligt intensivt på barnen som leker utanför den hästskoformade förskolan. Det luktar nyslaget gräs och syren. Nu är det några år sedan Jan-Gunnar Glaves barnbarn gick här så vi stannar utanför grindarna. Förskolan liksom de flesta villorna i kvarteret har tak av asbest. Lomma eternit, den numera ökända asbestcementfabriken, låg nära. På den tiden då ingen ännu blivit sjuk och dött tryckte man in asbest i nästan alla byggnader i kommunen.

– Ett världsmästarmaterial om du inte rör det, säger fastighetssamordnaren som plötsligt dyker upp och undrar vilka vi är.

Jan-Gunnar Glave berättar om sina barnbarn och att han larmat om asbestslarv.

– Och nu har ni problem igen ser jag, säger han och pekar på förskolans sluttande tak strax ovanför gården där barnen leker.

Trasiga asbestskivor sitter löst och ser ut att när som helst kunna glida ner. Fastighetssamordnaren lägger handflatan som en skärm för ögonen och kisar upp mot taket.

– Ja, ungdomarna är här om kvällarna och trampar sönder taket. Det finns inga gränser för vad de hittar på. Vi har fått lyfta ner cyklar från taket, säger han och skrattar.

Jan-Gunnar Glave tystnar, tänker igenom orden.

– Just det är problemet, när asbestskivorna knäcks. Dammet är farligt. Orört är det exemplariskt, förklarar han.

Fastighetssamordnaren nickar instämmande.

– Jag vet, men den doften har ju redan någon varit och andats in. Det är inga problem nu. Men om ett barn får tag i en trasig platta och ligger och rispar i den. Då är det inte bra.

– Jag jobbade i Danmark, där var det ett annat fokus. Ett helt annat fokus, invänder Jan-Gunnar Glave.

– Det är stora kostnader, säger fastighetssamordnaren.
– De kostnaderna tar man i Danmark, säger Jan-Gunnar Glave.

Ett stycke bort på en nyslagen gräsmatta stannar han.

– Ni hörde själva. Det kostar pengar. Jag tror man försöker slira i regelverket, men beställaren måste vara beredd att ta ansvaret. Definitivt de offentliga beställarna. Man kan inte sticka huvudet i sanden och skylla på entreprenörerna.

Två gånger larmade Jan-Gunnar Glave om att barnbarnen utsattes för asbest. ”Var det då Ester fick vara hos mamma på jobbet?” undrar Eskil som vagt minns att något hände när de ännu var förskolebarn. Foto: David Lundmark

Stockholm, 2016. Rakhmat Akilov söker jobb vid olika saneringsfirmor. Hos Pierre Svensson får han nej.

– Jag hade honom på intervju, men han fick inte jobbet. Däremot var han inhyrd hos oss genom ett annat bolag. Kompetens, erfarenhet och språk. Det har vi att gå på. Han hade inget av det, men papper på att han var asbestsanerare. De behöver i och för sig inte vara riktiga. Det är ganska lätt att redigera ett diplom.

Rivningsbranschen har alltid varit vilda västern, och utbildningsföretagen går inte riktigt att lita på, enligt Pierre Svensson.

Akilov söker vidare bland saneringsfirmorna i Stockholm. Hos Robert Dagings bolag får han napp.

– Vi skickade honom på utbildning och han klarade provet.

Fram till november 2016, i nästan ett år, jobbar Rakhmat Akilov som asbestsanerare. Han skiljer inte ut sig, enligt Robert Daging. Han jobbar på bra och hamnar endast vid ett tillfälle i konflikt med en annan medarbetare ute på ett bygge.

– Akilov är inget undantag. Han är en stereotyp. Så här kan man leva i Sverige, säger utredaren Marit Murphy Handelsberg vid gränspolisen i Stockholm som sett ett laglöst arbetsliv växa fram på ett närmast explosionsartat vis de senaste fem åren.

Medan myndigheterna i Norge, Danmark och Finland har samarbetat mot social dumpning i många år används knappt begreppet i Sverige. Inte heller talar vi om arbetslivskriminalitet som en särskild arena för oseriösa som vill tjäna pengar på att dumpa löner och gena med skydd och säkerhet ute på arbetsplatserna.

– Vi är sämst i klassen, säger Hans Åkerlund vid Stockholms Byggmästareförening.

Klicka för större bild.

När Skattemyndigheten 2013 slutade kontrollera om personer från länder utanför EU hade tillstånd eller inte innan man utfärdade samordningsnummer öppnade Sverige upp för ett omfattande fusk. Det är bara ett i raden av politiska beslut som banat väg för skuggsamhället.

Spring in på Ica när du ser en polisbil, snatta tio Twistpåsar och åk fast. Då skriver polisen en rapport och begär ett samordningsnummer för det krävs för att kunna handlägga brottet. Sök vård på sjukhus och få ett samordningsnummer för annars kan inte vården behandla dig. Köp skrotbilars gamla nummerplåtar och få samordningsnummer via Transportstyrelsen. Ansök om F-skattsedel på distans från Kuba och få samordningsnummer som gör att du kan starta i stort sett hur många firmor som helst. Det finns en mängd olika sätt att få samordningsnummer på, enligt Hans Åkerlund på Stockholms Byggmästareförening.

– Och så sker attacken på Drottninggatan. Inte förrän då händer det något, säger Marit Murphy Handelsberg som tillsammans med Hans Åkerlund nu utbildar kommunala bostadsbolag i hur man kommer åt kriminella krafter på arbetsplatserna.

Byggboomen i Sverige har gjort att skuggsamhället vuxit sig så stort att myndigheterna inte mäktar med. De största arbetsplatserna undviks när det nu görs gemensamma razzior. Det ger för stora träffar.

Enskilda arbetstagare som är här illegalt sätts i Migrationsverkets förvar, men arbetsgivarna kommer oftast undan och kan fortsätta utnyttjandet av utländsk arbetskraft som inte vågar ställa krav.

Klicka för större bild.

Skåne, 2018. En gång jobbade Robert Nilsson som asbestsanerare. Då fanns ännu inte de långa kedjorna och beställarna av jobben befann sig inte så högt upp i toppen att de tappat överblicken. Men så började det slarvas. Fler och fler arbetskamrater tyckte det var onödigt med skyddsutrustning, att det tog tid och att man skulle förlora anbuden om man höll på att krångla. Detta trots att äldre medarbetare låg och dog i asbestcancer på sjukhus i närliggande städer.

Robert Nilsson gav upp och började jobba med arbetsmiljö på Byggnads i stället.

– Jag har lagt ner mycket tid på att grundligt utreda och försöka få bort oseriösa företag på marknaden, men känner att jag förlorat. Kommunernas ekonomiska kassa spelar större roll än hälsan på våra rivningsarbetare, säger han.

På Drottninggatan, nedanför Dagens Arbete, har betonglejonen bytts ut till tyngre stoppklossar. Människor flödar på som vanligt och rättegången mot terroristen Akilov är över.
Asbestsaneraren Akilov kommer inte att jobba här mer. Men han säger något om Sverige. Om hur inbyggt skuggsamhället är i vår vardag.

Hans landsmän, de allra flesta, återvänder hem efter avslutat arbete. Deras skitiga lungor blir ingen kostnad för svenska staten.

Så kan företagen fuska 

Lätt att få samordningsnummer utan arbetstillstånd. 

Lätt att få F-skattsedel. Falska egenföretagare  skapas för att komma undan lagar och regler. ID06-kort lånas ut och säljs.

Id-handlingen kopplas inte till individen på ett säkert sätt. 

Arbetsgivaravgifter har inte behövt redovisas på individnivå. 

Svårt att upptäcka svart arbetskraft när företagen bara har behövt skicka in kontrolluppgifter en gång om året.

Sekretessbestämmelserna gör att myndigheter inte kan byta information och komma åt kriminella. 

Bolag som får uppdrag tar i sin tur in andra bolag med svart arbetskraft. Det är svårt att kontrollera hela kedjan. 

Arbetsmiljöverkets kontroller har minskat rejält.

Samordningsnummer

Det behövs för att kunna betala skatt om man inte är folkbokförd i Sverige. De två senaste åren har 140 000 personer fått samordningsnummer.

75 procent av dem som har ett sånt och som kommer från länder utanför EU saknar arbetstillstånd.

ID06

Ett kort som ger tillträde till byggarbetsplatser. Infördes för att försvåra svart-
arbete och ekonomisk brottslighet. ID06-kort lånas ut, säljs och förfalskas.

Läs också:

Asbest dödar igen – en granskning av hur asbesten åter släpps lös i samhället (från 2015)


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

1
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

4

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

11

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

2

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Återväxten i industrin

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

DA granskar Afa Försäkring

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

6

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

5

DA granskar vården av lungsjuka

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

1
När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

När jobbet skadar själenLasse blev sjuk av jobbet - men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

11

DA granskar asbest

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

11
Karlskrona 2015. Tunnplåtslagaren Ingvar Mattisson sa i höstas farväl till sin arbetskamrat Kalle. Ytterligare tre varvsarbetare har nu insjuknat.

”Vem står näst på tur?”

En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm. "Det är ett ansvar jag har som äldre", säger han.

Helena Peltola fick avancerad sjukvård i hemmet via Ersta sjukhus. Läkaren Charlotta Gauffin undersöker henne och på väggen bakom hänger vännernas kampanj, inramade bilder från galna ögonblick i livet.

Helenas "diskbråck" var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

Den skamfyllda pengafällan

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

Bränder under jord

Räddning förbjuden

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

Momshärvan

Fullt slagsmål om miljarderna

Tryckeriernas momshärvaMinst tusen rättsprocesser pågår – i värsta fall riskerar både tryckerier och kunder att gå i konkurs.

Tryckeriernas momshärva

Den stora momsdopningen

DA GranskarStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

5

Tryckerierna fick miljarder, kunderna fick notan

FilmStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Vi förklarar tryckerimomshärvan genom två minuter animerad film.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.