”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

Debatt Om samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Om skribenten

Hans Åkerlund är chef för BI Gotland, och ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm.

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket uppdraget att tillsammans med övriga myndigheter samverka vid oannonserade arbetsplatsbesök. Arbetsmiljöverket bevakar regelverken som gäller arbetsmiljö, skydd, och hälsa, registreringen av utstationerade arbetstagare, och projektet Osund konkurrens, som är ett regeringsuppdrag. Det går ut på att tillsammans med övriga myndigheter oannonserat besöka byggarbetsplatser.

Skatteverket skall möjliggöra för alla som arbetar i Sverige att betala skatt. Har även ansvaret för att kontrollera skatteförfarandelagens krav om personalliggare.

Gränspolisen kontrollerar gränspassager utifrån utlänningslagen. Har tillgång till individkontroll avseende arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Migrationsverket ansvarar för hantering av asylärenden, arbetstillstånd, uppehållstillstånd och så vidare.

Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet. Har rutinerade utredare som snabbt känner igen oseriösa företagsupplägg.

Men Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har tolkat det som att fysisk medverkan på byggarbetsplatsen inte är preciserat i regleringsbrev till myndigheten. Problemet är det är för sent  att i efterhand komma med sina behörigheter och kompetenser på möten med övriga myndigheterna.

Allas medverkan vid det fysiska besöket erfordras för att bli effektiva. Det tillägget till befintligt regleringsbrev bör omedelbart utfärdas av regeringen.

Elektroniska personalliggare – med vilken effekt?

Skatteverket har sedan januari 2016 ansvarat för att kontrollera lagkravet på elektroniska personalliggare. Syftet med lagen är att hitta oseriös arbetskraft. När felaktigheter konstateras så ska en fördjupad utredning ske som leder till problem för de oseriösa företagen. Vad vi sett och kunnat konstatera, så är det seriösa företag med anställda som fått kontrollavgifter för att deras trotjänare missat att logga in eller ut. Lagen möjliggör detta för Skatteverket, men det var inte lagstiftarnas tanke med lagen. Den fråga man ställer sig är om Skatteverkets kontrollanter har tillräcklig utbildning för att se när ett ”slipat” företag har oseriös arbetskraft.

Man skulle åtminstone önska att i samband med besöket så kontrollerades även efterlevnaden av Utlänningslagens paragraf 5, paragraf  12 och paragraf 12a, som slår fast att det är sanktionsbelagt och även kan medföra fängelse om person utan arbetstillstånd och eller uppehållstillstånd arbetar.

Det spelar ingen roll att ett samordningsnummer kan uppvisas. Men en sådan kontroll kan endast gränspolisen och Migrationsverket utföra.

Problembilden med handlingar är de olika modeller som används. De kan delas in i:

Kapad identitet och identitetsintrång: Att få identiteten kapad innebär att en bedragare använder sig av stulna personuppgifter och undertecknar dokument i dennes namn, med syfte att begå ytterligare brottsliga gärningar.

Look-a-like: En person som uppvisar en id-handling som inte är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige. Id-handlingen är antingen överlåten/lånad eller stulen.

Falsk identitet (FID) och falsk identitet utan personnummer: En person har vid anmälan om invandring fått ellr försökt få namn, födelsetid och medborgarskap registrerat i folkbokföringsdatabasen som inte är riktiga och har använt en id-handling som är manipulerad/förfalskad, för att styrka dessa oriktiga uppgifter.

Utnyttjad identitet: En person som uppvisar en id-handling som är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige, men som i verkligheten används av en annan person

Månadsvis redovisning av skatter och avgifter – en regel med många undantag

2019 börjar den nya lagen om månadsvis redovisning av skatter och avgifter att gälla för alla företag. Kommer det att lösa problemet med oseriös verksamhet? Svaret är nej. För närvarande ökar andelen företag som anser att de uppfyller EU:s undantagsregler för att slippa beskattning i Sverige.

När ett företag sköter sina skatter i annat land än utförarlandet (Sverige) så är kontrollmöjligheten obefintlig. Likadant är det med enskilda näringsidkare och enmansföretag från andra länder. Det är även vanligt att man redovisar skatt och avgifter för exempelvis 20 personer, men arbetar med mycket mer personal. Kan man utreda och lagföra bort problemet?

2017 arbetade Ekobrottsmyndigheten med ett stort fall. Man använde 5–15 personer i cirka 10 månader innan åtal kunde väckas. Därutöver hade man viss tur med bevismaterial, och brott kunde styrkas.

En förutsättning är att om det är ett företag från annat land, så måste entreprenaden pågå när åtal väcks. Annars har alla pengar och personer försvunnit. Det är även så att det endast är det svarta företaget som råkar illa ut, inte den eller de som köpt entreprenaden.

Vad lär vi oss av det? Man kan inte åtala bort problemet med oseriös arbetskraft.

Så hur löser vi problemet?

Majoriteten av all oseriös verksamhet inom byggbranschen bygger på en otydlighet mellan vilket företag som erhållit entreprenaden samt vem som utför densamme. De företag som har för avsikt att bedriva oseriös verksamhet låter alltid ett företag utan anmärkningar vad gäller skatter, avgifter och skulder och så vidare stå för anbudet. När sedan arbetet påbörjas finns olika alternativ, men alla bygger på att utförarna inte har ”synlig” lön från det företag som har entreprenaden.

Detta konstaterades redan 2008 av Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Stockholms Byggmästareförening och Byggnads.

I samverkan med Nacka kommun utarbetades ett system där betalningsskyldighet för utfört arbete inte inträder förens även skatter och avgifter för utförarna på objektet är kontrollerat och godkänt. Om företaget ansåg sig ha rätten att sköta sina skatter och avgifter i annat land, fick man redovisa det från hemlandets skatteverk till skatteverket i Sverige på individnivå. För att inte bryta mot PUL (modellen bryter inte heller mot GDPR) så fick SKV informera beställaren om antal fel som medförde avdrag 25 tusen per fel och månad.

Systemet tillämpades i Nacka i 5 år, Göteborg i ett år och Luleå i ett år.

2016 lovade GD på Skatteverket att systemet ånyo skulle kunna tillämpas så snart som möjligt. Det är för mig förvånande att andra tjänstemän på SKV numera säger att man inte har resurser och säger nej till modellen.

Systemet är den mest verkningsfulla modell som för närvarande finns och de företag som arbetade i Nacka var innan rädda för ökad administration, men kunde konstatera att så inte var fallet.

Hans Åkerlund
Chef BI Gotland, ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm

Läs mer: Debatt | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Alla artiklar om Skuggsamhället

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

2

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.