Debatt Om samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.
Om skribenten
Hans Åkerlund är chef för BI Gotland, och ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm.
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket uppdraget att tillsammans med övriga myndigheter samverka vid oannonserade arbetsplatsbesök. Arbetsmiljöverket bevakar regelverken som gäller arbetsmiljö, skydd, och hälsa, registreringen av utstationerade arbetstagare, och projektet Osund konkurrens, som är ett regeringsuppdrag. Det går ut på att tillsammans med övriga myndigheter oannonserat besöka byggarbetsplatser.
Skatteverket skall möjliggöra för alla som arbetar i Sverige att betala skatt. Har även ansvaret för att kontrollera skatteförfarandelagens krav om personalliggare.
Gränspolisen kontrollerar gränspassager utifrån utlänningslagen. Har tillgång till individkontroll avseende arbetstillstånd och uppehållstillstånd.
Migrationsverket ansvarar för hantering av asylärenden, arbetstillstånd, uppehållstillstånd och så vidare.
Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet. Har rutinerade utredare som snabbt känner igen oseriösa företagsupplägg.
Men Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har tolkat det som att fysisk medverkan på byggarbetsplatsen inte är preciserat i regleringsbrev till myndigheten. Problemet är det är för sent att i efterhand komma med sina behörigheter och kompetenser på möten med övriga myndigheterna.
Allas medverkan vid det fysiska besöket erfordras för att bli effektiva. Det tillägget till befintligt regleringsbrev bör omedelbart utfärdas av regeringen.
Elektroniska personalliggare – med vilken effekt?
Skatteverket har sedan januari 2016 ansvarat för att kontrollera lagkravet på elektroniska personalliggare. Syftet med lagen är att hitta oseriös arbetskraft. När felaktigheter konstateras så ska en fördjupad utredning ske som leder till problem för de oseriösa företagen. Vad vi sett och kunnat konstatera, så är det seriösa företag med anställda som fått kontrollavgifter för att deras trotjänare missat att logga in eller ut. Lagen möjliggör detta för Skatteverket, men det var inte lagstiftarnas tanke med lagen. Den fråga man ställer sig är om Skatteverkets kontrollanter har tillräcklig utbildning för att se när ett ”slipat” företag har oseriös arbetskraft.
Man skulle åtminstone önska att i samband med besöket så kontrollerades även efterlevnaden av Utlänningslagens paragraf 5, paragraf 12 och paragraf 12a, som slår fast att det är sanktionsbelagt och även kan medföra fängelse om person utan arbetstillstånd och eller uppehållstillstånd arbetar.
Det spelar ingen roll att ett samordningsnummer kan uppvisas. Men en sådan kontroll kan endast gränspolisen och Migrationsverket utföra.
Problembilden med handlingar är de olika modeller som används. De kan delas in i:
Kapad identitet och identitetsintrång: Att få identiteten kapad innebär att en bedragare använder sig av stulna personuppgifter och undertecknar dokument i dennes namn, med syfte att begå ytterligare brottsliga gärningar.
Look-a-like: En person som uppvisar en id-handling som inte är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige. Id-handlingen är antingen överlåten/lånad eller stulen.
Falsk identitet (FID) och falsk identitet utan personnummer: En person har vid anmälan om invandring fått ellr försökt få namn, födelsetid och medborgarskap registrerat i folkbokföringsdatabasen som inte är riktiga och har använt en id-handling som är manipulerad/förfalskad, för att styrka dessa oriktiga uppgifter.
Utnyttjad identitet: En person som uppvisar en id-handling som är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige, men som i verkligheten används av en annan person
Månadsvis redovisning av skatter och avgifter – en regel med många undantag
2019 börjar den nya lagen om månadsvis redovisning av skatter och avgifter att gälla för alla företag. Kommer det att lösa problemet med oseriös verksamhet? Svaret är nej. För närvarande ökar andelen företag som anser att de uppfyller EU:s undantagsregler för att slippa beskattning i Sverige.
När ett företag sköter sina skatter i annat land än utförarlandet (Sverige) så är kontrollmöjligheten obefintlig. Likadant är det med enskilda näringsidkare och enmansföretag från andra länder. Det är även vanligt att man redovisar skatt och avgifter för exempelvis 20 personer, men arbetar med mycket mer personal. Kan man utreda och lagföra bort problemet?
2017 arbetade Ekobrottsmyndigheten med ett stort fall. Man använde 5–15 personer i cirka 10 månader innan åtal kunde väckas. Därutöver hade man viss tur med bevismaterial, och brott kunde styrkas.
En förutsättning är att om det är ett företag från annat land, så måste entreprenaden pågå när åtal väcks. Annars har alla pengar och personer försvunnit. Det är även så att det endast är det svarta företaget som råkar illa ut, inte den eller de som köpt entreprenaden.
Vad lär vi oss av det? Man kan inte åtala bort problemet med oseriös arbetskraft.
Så hur löser vi problemet?
Majoriteten av all oseriös verksamhet inom byggbranschen bygger på en otydlighet mellan vilket företag som erhållit entreprenaden samt vem som utför densamme. De företag som har för avsikt att bedriva oseriös verksamhet låter alltid ett företag utan anmärkningar vad gäller skatter, avgifter och skulder och så vidare stå för anbudet. När sedan arbetet påbörjas finns olika alternativ, men alla bygger på att utförarna inte har ”synlig” lön från det företag som har entreprenaden.
Detta konstaterades redan 2008 av Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Stockholms Byggmästareförening och Byggnads.
I samverkan med Nacka kommun utarbetades ett system där betalningsskyldighet för utfört arbete inte inträder förens även skatter och avgifter för utförarna på objektet är kontrollerat och godkänt. Om företaget ansåg sig ha rätten att sköta sina skatter och avgifter i annat land, fick man redovisa det från hemlandets skatteverk till skatteverket i Sverige på individnivå. För att inte bryta mot PUL (modellen bryter inte heller mot GDPR) så fick SKV informera beställaren om antal fel som medförde avdrag 25 tusen per fel och månad.
Systemet tillämpades i Nacka i 5 år, Göteborg i ett år och Luleå i ett år.
2016 lovade GD på Skatteverket att systemet ånyo skulle kunna tillämpas så snart som möjligt. Det är för mig förvånande att andra tjänstemän på SKV numera säger att man inte har resurser och säger nej till modellen.
Systemet är den mest verkningsfulla modell som för närvarande finns och de företag som arbetade i Nacka var innan rädda för ökad administration, men kunde konstatera att så inte var fallet.
Hans Åkerlund
Chef BI Gotland, ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm