"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

Debatt Om samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Om skribenten

Hans Åkerlund är chef för BI Gotland, och ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm.

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket uppdraget att tillsammans med övriga myndigheter samverka vid oannonserade arbetsplatsbesök. Arbetsmiljöverket bevakar regelverken som gäller arbetsmiljö, skydd, och hälsa, registreringen av utstationerade arbetstagare, och projektet Osund konkurrens, som är ett regeringsuppdrag. Det går ut på att tillsammans med övriga myndigheter oannonserat besöka byggarbetsplatser.

Skatteverket skall möjliggöra för alla som arbetar i Sverige att betala skatt. Har även ansvaret för att kontrollera skatteförfarandelagens krav om personalliggare.

Gränspolisen kontrollerar gränspassager utifrån utlänningslagen. Har tillgång till individkontroll avseende arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Migrationsverket ansvarar för hantering av asylärenden, arbetstillstånd, uppehållstillstånd och så vidare.

Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet. Har rutinerade utredare som snabbt känner igen oseriösa företagsupplägg.

Men Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har tolkat det som att fysisk medverkan på byggarbetsplatsen inte är preciserat i regleringsbrev till myndigheten. Problemet är det är för sent  att i efterhand komma med sina behörigheter och kompetenser på möten med övriga myndigheterna.

Allas medverkan vid det fysiska besöket erfordras för att bli effektiva. Det tillägget till befintligt regleringsbrev bör omedelbart utfärdas av regeringen.

Elektroniska personalliggare – med vilken effekt?

Skatteverket har sedan januari 2016 ansvarat för att kontrollera lagkravet på elektroniska personalliggare. Syftet med lagen är att hitta oseriös arbetskraft. När felaktigheter konstateras så ska en fördjupad utredning ske som leder till problem för de oseriösa företagen. Vad vi sett och kunnat konstatera, så är det seriösa företag med anställda som fått kontrollavgifter för att deras trotjänare missat att logga in eller ut. Lagen möjliggör detta för Skatteverket, men det var inte lagstiftarnas tanke med lagen. Den fråga man ställer sig är om Skatteverkets kontrollanter har tillräcklig utbildning för att se när ett ”slipat” företag har oseriös arbetskraft.

Man skulle åtminstone önska att i samband med besöket så kontrollerades även efterlevnaden av Utlänningslagens paragraf 5, paragraf  12 och paragraf 12a, som slår fast att det är sanktionsbelagt och även kan medföra fängelse om person utan arbetstillstånd och eller uppehållstillstånd arbetar.

Det spelar ingen roll att ett samordningsnummer kan uppvisas. Men en sådan kontroll kan endast gränspolisen och Migrationsverket utföra.

Problembilden med handlingar är de olika modeller som används. De kan delas in i:

Kapad identitet och identitetsintrång: Att få identiteten kapad innebär att en bedragare använder sig av stulna personuppgifter och undertecknar dokument i dennes namn, med syfte att begå ytterligare brottsliga gärningar.

Look-a-like: En person som uppvisar en id-handling som inte är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige. Id-handlingen är antingen överlåten/lånad eller stulen.

Falsk identitet (FID) och falsk identitet utan personnummer: En person har vid anmälan om invandring fått ellr försökt få namn, födelsetid och medborgarskap registrerat i folkbokföringsdatabasen som inte är riktiga och har använt en id-handling som är manipulerad/förfalskad, för att styrka dessa oriktiga uppgifter.

Utnyttjad identitet: En person som uppvisar en id-handling som är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige, men som i verkligheten används av en annan person

Månadsvis redovisning av skatter och avgifter – en regel med många undantag

2019 börjar den nya lagen om månadsvis redovisning av skatter och avgifter att gälla för alla företag. Kommer det att lösa problemet med oseriös verksamhet? Svaret är nej. För närvarande ökar andelen företag som anser att de uppfyller EU:s undantagsregler för att slippa beskattning i Sverige.

När ett företag sköter sina skatter i annat land än utförarlandet (Sverige) så är kontrollmöjligheten obefintlig. Likadant är det med enskilda näringsidkare och enmansföretag från andra länder. Det är även vanligt att man redovisar skatt och avgifter för exempelvis 20 personer, men arbetar med mycket mer personal. Kan man utreda och lagföra bort problemet?

2017 arbetade Ekobrottsmyndigheten med ett stort fall. Man använde 5–15 personer i cirka 10 månader innan åtal kunde väckas. Därutöver hade man viss tur med bevismaterial, och brott kunde styrkas.

En förutsättning är att om det är ett företag från annat land, så måste entreprenaden pågå när åtal väcks. Annars har alla pengar och personer försvunnit. Det är även så att det endast är det svarta företaget som råkar illa ut, inte den eller de som köpt entreprenaden.

Vad lär vi oss av det? Man kan inte åtala bort problemet med oseriös arbetskraft.

Så hur löser vi problemet?

Majoriteten av all oseriös verksamhet inom byggbranschen bygger på en otydlighet mellan vilket företag som erhållit entreprenaden samt vem som utför densamme. De företag som har för avsikt att bedriva oseriös verksamhet låter alltid ett företag utan anmärkningar vad gäller skatter, avgifter och skulder och så vidare stå för anbudet. När sedan arbetet påbörjas finns olika alternativ, men alla bygger på att utförarna inte har ”synlig” lön från det företag som har entreprenaden.

Detta konstaterades redan 2008 av Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Stockholms Byggmästareförening och Byggnads.

I samverkan med Nacka kommun utarbetades ett system där betalningsskyldighet för utfört arbete inte inträder förens även skatter och avgifter för utförarna på objektet är kontrollerat och godkänt. Om företaget ansåg sig ha rätten att sköta sina skatter och avgifter i annat land, fick man redovisa det från hemlandets skatteverk till skatteverket i Sverige på individnivå. För att inte bryta mot PUL (modellen bryter inte heller mot GDPR) så fick SKV informera beställaren om antal fel som medförde avdrag 25 tusen per fel och månad.

Systemet tillämpades i Nacka i 5 år, Göteborg i ett år och Luleå i ett år.

2016 lovade GD på Skatteverket att systemet ånyo skulle kunna tillämpas så snart som möjligt. Det är för mig förvånande att andra tjänstemän på SKV numera säger att man inte har resurser och säger nej till modellen.

Systemet är den mest verkningsfulla modell som för närvarande finns och de företag som arbetade i Nacka var innan rädda för ökad administration, men kunde konstatera att så inte var fallet.

Hans Åkerlund
Chef BI Gotland, ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

1
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

5

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

1

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

20

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

9

Lägerelden är ändå viktigast

KrönikaVad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Industrin och jämställdhet

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

GÄSTKRÖNIKATack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.