”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

Debatt Om samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Om skribenten

Hans Åkerlund är chef för BI Gotland, och ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm.

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket uppdraget att tillsammans med övriga myndigheter samverka vid oannonserade arbetsplatsbesök. Arbetsmiljöverket bevakar regelverken som gäller arbetsmiljö, skydd, och hälsa, registreringen av utstationerade arbetstagare, och projektet Osund konkurrens, som är ett regeringsuppdrag. Det går ut på att tillsammans med övriga myndigheter oannonserat besöka byggarbetsplatser.

Skatteverket skall möjliggöra för alla som arbetar i Sverige att betala skatt. Har även ansvaret för att kontrollera skatteförfarandelagens krav om personalliggare.

Gränspolisen kontrollerar gränspassager utifrån utlänningslagen. Har tillgång till individkontroll avseende arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Migrationsverket ansvarar för hantering av asylärenden, arbetstillstånd, uppehållstillstånd och så vidare.

Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet. Har rutinerade utredare som snabbt känner igen oseriösa företagsupplägg.

Men Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har tolkat det som att fysisk medverkan på byggarbetsplatsen inte är preciserat i regleringsbrev till myndigheten. Problemet är det är för sent  att i efterhand komma med sina behörigheter och kompetenser på möten med övriga myndigheterna.

Allas medverkan vid det fysiska besöket erfordras för att bli effektiva. Det tillägget till befintligt regleringsbrev bör omedelbart utfärdas av regeringen.

Elektroniska personalliggare – med vilken effekt?

Skatteverket har sedan januari 2016 ansvarat för att kontrollera lagkravet på elektroniska personalliggare. Syftet med lagen är att hitta oseriös arbetskraft. När felaktigheter konstateras så ska en fördjupad utredning ske som leder till problem för de oseriösa företagen. Vad vi sett och kunnat konstatera, så är det seriösa företag med anställda som fått kontrollavgifter för att deras trotjänare missat att logga in eller ut. Lagen möjliggör detta för Skatteverket, men det var inte lagstiftarnas tanke med lagen. Den fråga man ställer sig är om Skatteverkets kontrollanter har tillräcklig utbildning för att se när ett ”slipat” företag har oseriös arbetskraft.

Man skulle åtminstone önska att i samband med besöket så kontrollerades även efterlevnaden av Utlänningslagens paragraf 5, paragraf  12 och paragraf 12a, som slår fast att det är sanktionsbelagt och även kan medföra fängelse om person utan arbetstillstånd och eller uppehållstillstånd arbetar.

Det spelar ingen roll att ett samordningsnummer kan uppvisas. Men en sådan kontroll kan endast gränspolisen och Migrationsverket utföra.

Problembilden med handlingar är de olika modeller som används. De kan delas in i:

Kapad identitet och identitetsintrång: Att få identiteten kapad innebär att en bedragare använder sig av stulna personuppgifter och undertecknar dokument i dennes namn, med syfte att begå ytterligare brottsliga gärningar.

Look-a-like: En person som uppvisar en id-handling som inte är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige. Id-handlingen är antingen överlåten/lånad eller stulen.

Falsk identitet (FID) och falsk identitet utan personnummer: En person har vid anmälan om invandring fått ellr försökt få namn, födelsetid och medborgarskap registrerat i folkbokföringsdatabasen som inte är riktiga och har använt en id-handling som är manipulerad/förfalskad, för att styrka dessa oriktiga uppgifter.

Utnyttjad identitet: En person som uppvisar en id-handling som är utfärdad åt personen som anmäler invandring till Sverige, men som i verkligheten används av en annan person

Månadsvis redovisning av skatter och avgifter – en regel med många undantag

2019 börjar den nya lagen om månadsvis redovisning av skatter och avgifter att gälla för alla företag. Kommer det att lösa problemet med oseriös verksamhet? Svaret är nej. För närvarande ökar andelen företag som anser att de uppfyller EU:s undantagsregler för att slippa beskattning i Sverige.

När ett företag sköter sina skatter i annat land än utförarlandet (Sverige) så är kontrollmöjligheten obefintlig. Likadant är det med enskilda näringsidkare och enmansföretag från andra länder. Det är även vanligt att man redovisar skatt och avgifter för exempelvis 20 personer, men arbetar med mycket mer personal. Kan man utreda och lagföra bort problemet?

2017 arbetade Ekobrottsmyndigheten med ett stort fall. Man använde 5–15 personer i cirka 10 månader innan åtal kunde väckas. Därutöver hade man viss tur med bevismaterial, och brott kunde styrkas.

En förutsättning är att om det är ett företag från annat land, så måste entreprenaden pågå när åtal väcks. Annars har alla pengar och personer försvunnit. Det är även så att det endast är det svarta företaget som råkar illa ut, inte den eller de som köpt entreprenaden.

Vad lär vi oss av det? Man kan inte åtala bort problemet med oseriös arbetskraft.

Så hur löser vi problemet?

Majoriteten av all oseriös verksamhet inom byggbranschen bygger på en otydlighet mellan vilket företag som erhållit entreprenaden samt vem som utför densamme. De företag som har för avsikt att bedriva oseriös verksamhet låter alltid ett företag utan anmärkningar vad gäller skatter, avgifter och skulder och så vidare stå för anbudet. När sedan arbetet påbörjas finns olika alternativ, men alla bygger på att utförarna inte har ”synlig” lön från det företag som har entreprenaden.

Detta konstaterades redan 2008 av Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Stockholms Byggmästareförening och Byggnads.

I samverkan med Nacka kommun utarbetades ett system där betalningsskyldighet för utfört arbete inte inträder förens även skatter och avgifter för utförarna på objektet är kontrollerat och godkänt. Om företaget ansåg sig ha rätten att sköta sina skatter och avgifter i annat land, fick man redovisa det från hemlandets skatteverk till skatteverket i Sverige på individnivå. För att inte bryta mot PUL (modellen bryter inte heller mot GDPR) så fick SKV informera beställaren om antal fel som medförde avdrag 25 tusen per fel och månad.

Systemet tillämpades i Nacka i 5 år, Göteborg i ett år och Luleå i ett år.

2016 lovade GD på Skatteverket att systemet ånyo skulle kunna tillämpas så snart som möjligt. Det är för mig förvånande att andra tjänstemän på SKV numera säger att man inte har resurser och säger nej till modellen.

Systemet är den mest verkningsfulla modell som för närvarande finns och de företag som arbetade i Nacka var innan rädda för ökad administration, men kunde konstatera att så inte var fallet.

Hans Åkerlund
Chef BI Gotland, ansvarig för BBIS, Byggbranschen i samverkan i Stockholm

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

1
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

4

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Gör verklighet av nollvisionen

LEDAREIngen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Att håna någons hem är inte ok

KRÖNIKA”’Sveriges fulaste stad’ är utsedd. Men vilka är det som har gjort det?” Författaren Anneli Jordahl reagerar på att det nästan alltid är arbetarstäder som utnämns till något nedsättande.

5

Intet nytt, allting nytt

Ledare”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Fortsätt vara folkrörelse, facket!

LedareFacken måste bli folkbildare och diskutera samhällsfrågor med medlemmarna. Inte bara vart fjärde år.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

KRÖNIKA”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.