Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Återväxten i industrin

Ålderspuckeln är här! Så här ser åldersfördelningen ut bland 
Pappers 12 409 medlemmar som arbetar. 
 Bara medlemmar som har lön är med 
i statistiken – alltså inte sjukskrivna, 
pensionärer osv.

Så ska unga lockas till bruken

Generationsväxling De närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

Så många valde industriteknik

Antal förstahandssökande till industritekniska programmet på gymnasiet per läsår.

Teknik­college

Ett samarbete med fack och arbetsgivare för att kvalitetssäkra industriutbildningar. Det sker inom Industrirådet, där Pappers inte är med, så det är inte speciellt inriktat på ­pappers- och massa­industrin.

 

Ljungbergs­fonden

Fond som stöder utbildnings­projekt och ska öka intresset för natur­vetenskapliga och tekniska utbildningar bland unga. Stora Enso är
en av ­huvudaktörerna.

 

0

Ingen av Pappers förbundsstyrelses nio ordinarie ledamöter är kvinnor. ”Det är en brist”, säger Mikael Jansson.

14,3

procent av samtliga pappersarbetare är kvinnor.

17

procent av dem under 30 år som arbetar är kvinnor.

 

Högskola eller inte?

2012 togs en strid om vilken ­utbildningsnivå som krävdes i produktionen ända till Arbetsdomstolen. Stora Enso Kvarnsveden krävde högskole­utbildning, vilket gjorde att två vikarier med förtur men lägre utbildning missade ­jobben. Företaget vann i Arbets­­­dom­stolen, men har senare backat från kravet på högskoleutbildning.

 

 

”Många har svårt att få folk”

Överlevnadsfråga. Svårigheten att få in rätt kompetens har blivit en av pappersindustrins viktigaste frågor.

Mikael Jansson, förhandlingsombudsman på Pappers (mitten i bilden ovan):
”Vi ser att många bruk har svårt att få folk. Den där ålderspuckeln som man pratat om, den är verklighet nu. Det är många som går i pension.”

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetens-försörjning Industri-arbetsgivarna (t.v.):
”Det är en överlevnadsfråga inom hela den svenska industrin, inte bara pappersbruken. Det är många som slåss om den arbetskraft som finns.”

Per Lyrvall, Sverigechef  på Stora Enso (t.h):
”Dels har vi väldigt många pensionsavgångar de närmaste fem tio åren. Dels kräver digitaliseringen en kompetensväxling. De sakerna samverkar. En fråga vi måste lösa är hur vi för över kompetensen hos de som ska gå i pension till nästa generation.”

Snurrstolar, hållbarhet och ­tevespelsliknande jobb

Så försöker man locka unga. Industrin är sällan förstahandsvalet när ungdomar gör sina yrkesval.

Fredrik Gunnarsson: ”Jag tror att det finns mycket gamla fördomar om att det är tungt, skitigt och bullrigt. Och kanske att det är dålig lön. Inget av det där stämmer.”

Mikael Jansson: ”Majoriteten av våra medlemmar sitter i snurrstol framför en 27-tumsskärm. Arbetstiderna är viktiga, det är viktigt att kunna ha ett socialt liv. Löneläget borde inte vara något problem. Det är väldigt många skoltrötta ungdomar som skulle passa i vår bransch. Unga som vill göra nåt, tjäna pengar.”

Fredrik Gunnarsson: ”Många unga är väldigt inriktade på miljö och hållbarhet. Det jobbar ju våra företag väldigt mycket med. Det måste vi bli bättre på att visa.”

Per Lyrvall: ”Vi måste öppna upp oss mer mot samhället, med till exempel familjedagar. De bästa ambassadörerna är vår egen personal. Veteraner, nyanställda och sommarjobbare som pratar gott om oss. På vårt bruk i Skutskär håller vi på med gamification, det är ett sätt att göra bruket relevant för yngre människor.”

”Vi vill också se fler platser på ­yrkeshögskolan”

Gymnasieskolan. En väg in på bruken är att gå ett yrkesinriktat program på gymnasiet, men färre väljer det. En anledning sägs ofta vara att programmen numera inte automatiskt ger behörighet till högskolan.

Fredrik Gunnarsson: ”Vi vill ha högskolebehörighet, det är en av våra käpphästar. Men vi vill samtidigt inte att man naggar yrkeskurserna i kanten. All utbildning är bra, men vi vill inte ha mer teori på bekostnad av yrkesutbildningen. Vi vill också se fler platser på ­yrkeshögskolan och yrkesvux.”

Mikael Jansson: ”Innan 90-talskrisen var processteknisk utbildning på gymnasiet jättevanlig, så är det inte längre. Politikerna borde titta på hur man skapar bra utbildning för våra branscher.”

Per Lyrvall: ”Man måste öka intresset för tekniska och natur­vetenskapliga utbildningar. För att göra det måste man ha fler behöriga lärare.”

”Företagen ­höjer ribban”

Högre krav? Processoperatörer, elektriker, svetsare är yrkesgrupper som behövs. Men hur utbildade ska de vara?

Mikael Jansson: ”Företagen höjer ibland ribban och kräver högskoleutbildning även i produktionen. Men sedan försvinner de. Våra jobb blir en språngbräda. De vill ha folk som kan bli chefer, men någon ska ju sköta processen.”

Per Lyrvall: ”Det kan ha varit så hos oss lokalt, det beror på hur man organiserar bruken. Högskoleutbildning är inte något självändamål, det viktiga är att man besitter rätt kompetens. Ett yrkesgymnasium och ett eller två påbyggnadsår räcker långt.

”30 procent ska vara kvinnor”

Nya grupper. Bara var sjunde pappers­arbetare är kvinna.

Mikael Jansson: ”Det är alldeles för lite, vårt mål är 30 procent. Fler kvinnor skapar ett större intresse bland andra kvinnor, man ser att det inte är så fysiskt ansträngande. Men det kan vara svårt att slå sig in på bruken som kvinna.”

Per Lyrvall: ”Vi måste attrahera fler kvinnor, där ligger vi på låga nivåer
i de flesta tekniska yrken. Om man har behov av kompetens vill man kunna attrahera 100 procent av Sveriges befolkning, inte bara 50. Sedan är det viktigt att få in olika perspektiv. Det kan också finnas en potential bland alla nyanlända. Men det är inte säkert att de som finns tillgängliga besitter rätt kunskap.”

”Skulle kanske visa upp oss”

Vad gör parterna? Det handlar om att synas, säger de.

Fredrik Gunnarsson:
”Vi jobbar med att stärka ­kvaliteten inom utbildningarna och med det vi kallar teknik­college. Vi har också en stor satsning ­yrkestävlingar för att öka intresset hos unga.”

Mikael Jansson: ”Förut gick vi ut på skolor, det gör vi inte riktigt i dag på samma sätt. Det finns också många branschmässor, som Pulp and Paper. Där kanske vi skulle kunna vara med. Vi kanske skulle visa upp oss mer.

Bruken där unga tjänar mest

Utbetald lön februari 2018, inklusive alla tillägg, bland Pappers medlemmar 30 år eller yngre.

Varför ska unga människor välja pappersindustrin?

Det är bra lön och arbetstider. Skiftarbetet ger möjlighet att resa på långledigheterna. Och man har ett arbete lång tid om man vill. Dessutom finns avtal på alla arbetsplatser. Man får försäkring och pensionsinbetalningar, det är trygga arbetsgivare. Arbetet i sig är inte så varierande, men det finns alla möjligheter om man är intresserad av att stiga i graderna eller byta arbetsplats.

Mikael Jansson, förhandlingsombudsman på Pappers (t.v).

Om man vill klara sig själv, ha en inkomst och ett stabilt arbete så uppfyller det alla kriterierna. Det är långsiktiga verksamheter och lönenivåerna är bra. Eftersom företagen konkurrerar på en internationell arbetsmarknad kan de inte slå sig till ro. De måste ständigt förbättras när det gäller teknik, men också miljö och arbetsmiljö. Det finns goda förutsättningar att hamna hos en seriös och ambitiös arbetsgivare.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna (t.h).

Läs mer:


aj@da.se

1Kommentarer

Susanne:

http://www.bengtsfors.se/5.3c4392801633a19755230f99.html

Så här tänker Bengtsfors, kommunen och företag hjälps åt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA-fotograf kan prisas på ”Årets Bild”

En av de nominerade till den prestigefyllda Årets Bild är Dagens Arbetes fotopraktikant Lina Larsson.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Fängelse för nazisten som hotat Helle Klein

Nazisten som trakasserat och hotat DA:s chefredaktör Helle Klein och två andra kvinnliga opinionsbildare döms till sex månaders fängelse.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

En bra svets låter som en arg humla

Tips från proffsetKanske har du en gammal bil som du drömmer om att fixa eller ett smidesstaket som faller isär? Luis Olivares visar att det inte alls är svårt att lära sig svetsa – var bara nyfiken och våga.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.