Industriarbetarnas tidning

Så ska unga lockas till bruken

14 augusti, 2018

Skrivet av

Generationsväxling De närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

Så många valde industriteknik

Antal förstahandssökande till industritekniska programmet på gymnasiet per läsår.

Teknik­college

Ett samarbete med fack och arbetsgivare för att kvalitetssäkra industriutbildningar. Det sker inom Industrirådet, där Pappers inte är med, så det är inte speciellt inriktat på ­pappers- och massa­industrin.

 

Ljungbergs­fonden

Fond som stöder utbildnings­projekt och ska öka intresset för natur­vetenskapliga och tekniska utbildningar bland unga. Stora Enso är
en av ­huvudaktörerna.

 

0

Ingen av Pappers förbundsstyrelses nio ordinarie ledamöter är kvinnor. ”Det är en brist”, säger Mikael Jansson.

14,3

procent av samtliga pappersarbetare är kvinnor.

17

procent av dem under 30 år som arbetar är kvinnor.

 

Högskola eller inte?

2012 togs en strid om vilken ­utbildningsnivå som krävdes i produktionen ända till Arbetsdomstolen. Stora Enso Kvarnsveden krävde högskole­utbildning, vilket gjorde att två vikarier med förtur men lägre utbildning missade ­jobben. Företaget vann i Arbets­­­dom­stolen, men har senare backat från kravet på högskoleutbildning.

 

 

”Många har svårt att få folk”

Överlevnadsfråga. Svårigheten att få in rätt kompetens har blivit en av pappersindustrins viktigaste frågor.

Mikael Jansson, förhandlingsombudsman på Pappers (mitten i bilden ovan):
”Vi ser att många bruk har svårt att få folk. Den där ålderspuckeln som man pratat om, den är verklighet nu. Det är många som går i pension.”

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetens-försörjning Industri-arbetsgivarna (t.v.):
”Det är en överlevnadsfråga inom hela den svenska industrin, inte bara pappersbruken. Det är många som slåss om den arbetskraft som finns.”

Per Lyrvall, Sverigechef  på Stora Enso (t.h):
”Dels har vi väldigt många pensionsavgångar de närmaste fem tio åren. Dels kräver digitaliseringen en kompetensväxling. De sakerna samverkar. En fråga vi måste lösa är hur vi för över kompetensen hos de som ska gå i pension till nästa generation.”

Snurrstolar, hållbarhet och ­tevespelsliknande jobb

Så försöker man locka unga. Industrin är sällan förstahandsvalet när ungdomar gör sina yrkesval.

Fredrik Gunnarsson: ”Jag tror att det finns mycket gamla fördomar om att det är tungt, skitigt och bullrigt. Och kanske att det är dålig lön. Inget av det där stämmer.”

Mikael Jansson: ”Majoriteten av våra medlemmar sitter i snurrstol framför en 27-tumsskärm. Arbetstiderna är viktiga, det är viktigt att kunna ha ett socialt liv. Löneläget borde inte vara något problem. Det är väldigt många skoltrötta ungdomar som skulle passa i vår bransch. Unga som vill göra nåt, tjäna pengar.”

Fredrik Gunnarsson: ”Många unga är väldigt inriktade på miljö och hållbarhet. Det jobbar ju våra företag väldigt mycket med. Det måste vi bli bättre på att visa.”

Per Lyrvall: ”Vi måste öppna upp oss mer mot samhället, med till exempel familjedagar. De bästa ambassadörerna är vår egen personal. Veteraner, nyanställda och sommarjobbare som pratar gott om oss. På vårt bruk i Skutskär håller vi på med gamification, det är ett sätt att göra bruket relevant för yngre människor.”

”Vi vill också se fler platser på ­yrkeshögskolan”

Gymnasieskolan. En väg in på bruken är att gå ett yrkesinriktat program på gymnasiet, men färre väljer det. En anledning sägs ofta vara att programmen numera inte automatiskt ger behörighet till högskolan.

Fredrik Gunnarsson: ”Vi vill ha högskolebehörighet, det är en av våra käpphästar. Men vi vill samtidigt inte att man naggar yrkeskurserna i kanten. All utbildning är bra, men vi vill inte ha mer teori på bekostnad av yrkesutbildningen. Vi vill också se fler platser på ­yrkeshögskolan och yrkesvux.”

Mikael Jansson: ”Innan 90-talskrisen var processteknisk utbildning på gymnasiet jättevanlig, så är det inte längre. Politikerna borde titta på hur man skapar bra utbildning för våra branscher.”

Per Lyrvall: ”Man måste öka intresset för tekniska och natur­vetenskapliga utbildningar. För att göra det måste man ha fler behöriga lärare.”

”Företagen ­höjer ribban”

Högre krav? Processoperatörer, elektriker, svetsare är yrkesgrupper som behövs. Men hur utbildade ska de vara?

Mikael Jansson: ”Företagen höjer ibland ribban och kräver högskoleutbildning även i produktionen. Men sedan försvinner de. Våra jobb blir en språngbräda. De vill ha folk som kan bli chefer, men någon ska ju sköta processen.”

Per Lyrvall: ”Det kan ha varit så hos oss lokalt, det beror på hur man organiserar bruken. Högskoleutbildning är inte något självändamål, det viktiga är att man besitter rätt kompetens. Ett yrkesgymnasium och ett eller två påbyggnadsår räcker långt.

”30 procent ska vara kvinnor”

Nya grupper. Bara var sjunde pappers­arbetare är kvinna.

Mikael Jansson: ”Det är alldeles för lite, vårt mål är 30 procent. Fler kvinnor skapar ett större intresse bland andra kvinnor, man ser att det inte är så fysiskt ansträngande. Men det kan vara svårt att slå sig in på bruken som kvinna.”

Per Lyrvall: ”Vi måste attrahera fler kvinnor, där ligger vi på låga nivåer
i de flesta tekniska yrken. Om man har behov av kompetens vill man kunna attrahera 100 procent av Sveriges befolkning, inte bara 50. Sedan är det viktigt att få in olika perspektiv. Det kan också finnas en potential bland alla nyanlända. Men det är inte säkert att de som finns tillgängliga besitter rätt kunskap.”

”Skulle kanske visa upp oss”

Vad gör parterna? Det handlar om att synas, säger de.

Fredrik Gunnarsson:
”Vi jobbar med att stärka ­kvaliteten inom utbildningarna och med det vi kallar teknik­college. Vi har också en stor satsning ­yrkestävlingar för att öka intresset hos unga.”

Mikael Jansson: ”Förut gick vi ut på skolor, det gör vi inte riktigt i dag på samma sätt. Det finns också många branschmässor, som Pulp and Paper. Där kanske vi skulle kunna vara med. Vi kanske skulle visa upp oss mer.

Bruken där unga tjänar mest

Utbetald lön februari 2018, inklusive alla tillägg, bland Pappers medlemmar 30 år eller yngre.

Varför ska unga människor välja pappersindustrin?

Det är bra lön och arbetstider. Skiftarbetet ger möjlighet att resa på långledigheterna. Och man har ett arbete lång tid om man vill. Dessutom finns avtal på alla arbetsplatser. Man får försäkring och pensionsinbetalningar, det är trygga arbetsgivare. Arbetet i sig är inte så varierande, men det finns alla möjligheter om man är intresserad av att stiga i graderna eller byta arbetsplats.

Mikael Jansson, förhandlingsombudsman på Pappers (t.v).

Om man vill klara sig själv, ha en inkomst och ett stabilt arbete så uppfyller det alla kriterierna. Det är långsiktiga verksamheter och lönenivåerna är bra. Eftersom företagen konkurrerar på en internationell arbetsmarknad kan de inte slå sig till ro. De måste ständigt förbättras när det gäller teknik, men också miljö och arbetsmiljö. Det finns goda förutsättningar att hamna hos en seriös och ambitiös arbetsgivare.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna (t.h).

En kommentar till “Så ska unga lockas till bruken

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.