Han skickar cheferna i fängelse
24 oktober, 2018
Skrivet av Elinor Torp
Hård mot företagen. Allt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.
Rune Bård Hansen
Ålder: 61 år.
Jobbar: Domare i hovrätten, tidigare chefsåklagare på ekokrim och polismästare i sitt hemfylke.
Familj: Fru och två söner.
Fritid: Spelar pingis och gillar Eldkvarn och svenska prog metal-band som Opeth och In Flames.
Rune Bård Hansen är kringresande domare. När DA möter honom väntar han spänt på Högsta domstolen som ska säga sitt om ett dödsfall han dömt i*. Fallet kan bli vägledande och handlar om beställaransvar. Rune Bård Hansen rör sig i krokar. Han flyttar ofta och har gått mellan domare, åklagare och polis.
– Det är jag nog ganska ensam om.
Men så är han också Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Som nyutbildad jurist reagerade han starkt på att ungdomar med ett gram hasch på sig straffades så hårt att de hade svårt att komma in i arbetslivet medan företagsledare som struntat i säkerheten inte fick något straff alls.
Efter jobbet som polismästare på Svalbard där olyckorna var många fanns det inga andra vägar att gå. Rune Bård Hansen insåg att han måste ägna sig åt de ofta undangömda arbetsmiljöbrotten.
*
18 september kom HD-domen Rune väntat på. Företaget högst upp bar ansvaret för en dödsolycka. Precis som i Sverige läggs skulden oftast på underentreprenörer. Nu kan det bli ändring på det.
Under mina första tre år på Svalbard dog 175 människor i olyckor. Det var en flygkrasch men också flera gruvolyckor.
I Norge är lagen skarpare. Oljebolag har fått betala 30 miljoner i företagsbot och chefer som misskött sig tvingas avtjäna sina straff i fängelse.
– I Norge heter det att företagsboten ska vara så hög att överträdelser inte lönar sig, säger Rune Bård Hansen.
I sex år jobbade han som polismästare på Svalbard.
– Där har de stor gruvverksamhet med många otäcka olyckor. I en och samma arbetsolycka dog 21 människor, berättar han.
Just då befann han sig på departementet i Oslo. Det bankade på dörren. ”Explosion i Barentsburg. 21 döda.” Medan politikerna gick till sina krisstaber flög Rune Bård Hansen i en Hercules över till Svalbard. När planet vände tvingades han sitta bland likkistor i lastrummet.
– Det blev mitt uppvaknande. Under mina första tre år på Svalbard dog 175 människor i olyckor. Det var en flygkrasch men också flera gruvolyckor.
Det svenska systemet har han fått uppfattningen är mer byråkratiskt.
– Åklagaren kommer in ovanifrån. Poff. Mer diktatoriskt. I Norge jobbar polis och åklagare tillsammans hela tiden.
Svensk polis förknippar han med Sjöwall Wahlöös Beck-böcker där Kristiansson och Kvant står i korvkiosken och blir kallade till ett rån, men i stället arresterar far och son för att den lilla pojken ropat: ”Polis, polis, potatismos!”
– När jag ser intervjuer med svensk polis verkar de så osäkra, tycker Rune Bård Hansen.
År 2010 kom hans bok Arbetsmiljökriminalitet, den första och enda i sitt slag.
– Jag slutade som polis i samband med en reform jag inte diggade, men jag försökte föra mina kunskaper om arbetsmiljöbrott vidare till ekokrim. Jag satt på kvällarna och jobbade med det och åkte runt mycket och föreläste. De flesta polismästare är inte så intresserade. De är mer intresserade av att rapportera och visa sig duktiga inför rikspolisstyrelsen.
Rune Bård Hansen får ofta höra att han är för frispråkig. Men det tänker han inte ändra på, säger han.
Stränga straff
I Norge har flera företagsledare dömts till fängelsestraff för arbetsmiljöbrott. Det har aldrig hänt i Sverige. Norge har inte heller något maxtak på sina företagsbotar. Flera bolag inom oljesektorn har fått böter på 10 till 20 miljoner kronor. Statoil har dömts till 30 miljoner i företagsbot. I Sverige kan inget företag, oavsett storlek, dömas till mer än tio.
En hjälte som jobbar för ett säkert arbetsliv. I Sverige är vi långt efter, vi får inte låta girigheten kosta människoliv. Men så länge man kan skylla den dåliga säkerheten på underentreprenörer, så har vi problemet kvar.
Norsk lagstiftning och bötesstraffsystem är ett föredöme. I Sverige gynnas de allra rikaste företagen på bekostnad av de mindre företagen när man har en ”maxtaxa” för företagsbot på 10 miljoner. 10 miljoner kan vara väldigt mycket pengar för ett litet företag men småpotatis för ett stort företag. Bötesbeloppet måste istället utgå från företagets storlek, årsomsättning och vinst dvs bötesbeloppet måste kunna bli högre än 10 miljoner för vissa företag. Då kan det bli kännbart och få fler företag att tänka till före istället för efteråt, när det är försent.