Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Farliga vibrationer

Niklas Andersson och Treva Al Nazar har båda haft problem med händer som låser sig och smärtar. Volvo som gör miljardvinster borde ha råd att byta ut verktygen till lågvibrerande, tycker de. Foto: Adam Daver.

Ett livslångt lidande

”Vi bara kastar in folk i produk­tionen. Det är inga ordentliga ­introduktioner”, säger Niklas Andersson.

sönderslitna händer Ingen skulle behöva ­skadas av vibrerande verktyg. Tekniken finns. Ändå är det Sveriges i särklass vanligaste arbetssjukdom. Unga i industrin hinner bara börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

400 000

personer beräknas utsättas för ­vibrationer mer än en fjärdedel av arbets­tiden. Källa: Arbetsmiljöverket.

Vibrerande verktyg

Slipmaskiner ­(oscillerande)
Vinkelslip ­
Skruvdragare
Roterande ­stålborste
Stödtallrik (padd)
Mutterdragare
Vinkelslip
Tigersåg
Bilmaskin
Borrmaskin
Slagborr
Truck

Vanligaste ­arbetssjukdomen

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Vita fingrar, som skadan kallas, drabbar främst män inom industri och bygg. 42 procent av alla godkända arbetsskador kan kopplas till ­vibrationer, enligt Afa Försäkring.

Då räknas karpaltunnelsyndrom in, som oftast men inte alltid har med vibrationer att göra. Utan karpaltunnelsyndrom står vibrationsskadorna för 26 procent av alla godkända arbetsskador.

Riskerna ökar beroende på hur kraftig exponeringen är och hur länge den varar. Känsligheten ökar med stigande ålder. Större händer innebär lägre risk. Kvinnohänder påverkas därför mer.

Varningssignaler och skador

Symtom är vita fingrar, domningar, myrkrypningar, sämre känsel och trötthet och nedsatt funktion i händer.
Drabbade kan förlora förmågan att känna värme, få svårt att knäppa knappar och tappa saker.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Så kan du skydda dig

Ställ krav på lågvibrerande ­maskiner. Undersök om det går att minska maskinens vibrationer. ­Underhåll också maskinen.

Rotera. Planera arbetet och ta ­pauser.

Håll händerna varma och torra. Kyla gör dig känsligare för vibrationer.

Läs också:

Underhållsmässan i Göte­borg, 2018. Niklas Andersson plockar på sig foldrar om vibrationsfria verktyg och lyssnar på föreläsarna som berättar att tekniken redan finns. Han är lokalt skyddsombud på Volvo Cars i Göteborg och hade väntat sig att även ett huvudskyddsombud från fabriken skulle vara med.

Mot slutet av dagen räcker Niklas Andersson upp handen och berättar om en verklighet som inte riktigt stämmer överens med forskarnas och de fackliga högre upp. Han berättar att han har försökt få ledningen att lyssna. Han har försökt få facket på fabriken att lyssna. Han har varit på arbetskamraterna, sagt åt dem att jobba annorlunda så att de inte skadar sig. Men inget hjälper. De flesta är under 25 år och tänker inte ens tanken att kroppen så tidigt i livet kan ta stryk.

En efter en slås de ut.

Niklas Andersson är 37 år och bland de äldre vid bandet.

– Jag har i princip alltid jobbat med vibrerande verktyg, men inte i den utsträckning som när jag blev anställd av Volvo. Vi har liner där det enda du gör är att jobba med vibrerande maskiner.

Niklas Andersson har själv haft problem med fingrar som låser sig och värker. På vintrarna när det är kallt blir de luftdrivna maskinerna som isbitar i händerna.

För två år sedan valdes han till skyddsombud och tänkte att han kanske kunde förändra situationen. Men inget händer. Han är på chefen om att de ska gå skyddsronder. På snart ett år har de inte lyckats få till en enda.

– Vi bara kastar in folk i produktionen. Det är inga ordentliga introduktioner. När man inte lär sig vad som är rätt och fel eller hur man ska hantera maskiner ordentligt blir det skador, säger han.

Vägen till jobb på Volvofabriken har under senare år gått via bemanning. De unga montörerna längs med bandet gör allt för att få vara kvar.

– Gnäller du hos chefen att du har ont kommer ju inte arbetsgivaren att anställa dig, säger Niklas Andersson.

Många struntar också i att använda lyftbordet för att det går snabbare och man får 20 sekunders vila. Man genar och skadar sig. Så trots att ledningen kommer med begränsningar om max 50 karosser om dagen fortsätter de unga montörerna att slita sönder sina händer.

På den delen av Volvofabriken där Niklas Andersson arbetar vibrerar nästan alla verktyg. Vinkelslip, slipmaskiner, skruvdragare och stålborstar. Värst är de oscillerande slipmaskinerna.

Det slutade med att jag tappade

­känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar har efter bara tre år på bilfabriken opererat bägge händerna.

– Jag fick domningar och hade innan operationen konstant kramp från handflatan hela vägen upp till armbågen, berättar hon.

När Treva Al Nazar precis hade börjat på Volvo var hon på oscilleringen en hel vecka i sträck.

– Där är det värst. Du står sex timmar med vibrerande slipmaskiner. Jag jobbade på en och samma station hela nätterna. Det slutade med att jag tappade känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar hade varit arbetslös ett år innan hon fick jobb på Volvofabriken. Hon var bemanningsanställd så hon bet ihop. Ledningen ökade rotationen lite på fabriken. Ingen fick längre stå på bara oscilleringen som hon gjort. Men problemet är att nästan alla verktyg som behövs för att sätta ihop bilarna vibrerar.

Strax före semestern 2017 skar Treva Al Nazar igenom alla hudlager på vänsterhandens knoge. En sena slets av och läkarna fick sy ihop henne. När stygnen var borta överbelastade hon den friska handen. Och när högerhanden inte gick att använda ordentligt kompenserade hon med vänsterhanden. Hon fortsatte arbetet med de vibrerande verktygen. Till slut var hon så dålig i händerna att de låste sig helt.

Läkarna fick skära ett snitt i hennes högra handflata och kapa den gummibandsliknande sena som håller upp handleden. Efter månader av läkning var det dags för samma ingrepp i vänsterhanden. Nu har den precis börjat läka. Men hon är rädd för att skadan ska slitas upp om hon fortsätter i industrin.

– En arbetskollega till mig fick operera bägge händerna efter att ha jobbat i vården. När hon kom till oss dröjde det inte länge förrän skadan var tillbaka och hon måste operera händerna igen, berättar Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar inser att hon aldrig kommer att kunna jobba i industrin ett helt arbetsliv. Hon ­omskolar sig nu till lärare. Foto: Adan Daver.

Arbetet i industrin har förändrats. Förr roterade personalen mer. Man kunde jobba ett helt arbetsliv i bilfabriken eftersom man flyttade mellan banorna och lärde sig olika arbetsmoment.

– På ett sätt blir det ju rotation nu också för det är så hög personalomsättning, säger Niklas Andersson och berättar att på det dryga halvår som gått sedan underhållsmässan har halva hans arbetslag bytts ut.

– Bedrövligt, säger forskaren Hans Lindell.  Maskiner behöver inte skada männi­s­kor.

Hans Lindell har på Swerea, forskningskoncernen för industriell förnyelse, utvecklat vibrationsfria verktyg som redan börjat användas. Efter att Bilia köpt mutterdragare som vibrerade tre gånger mer än vad leverantörerna uppgav ville före­taget delta i forskningsprojektet.

I fas 2 togs prototyper fram som visade att det går att få ner vibrationerna och även vikten på maskinerna. De används på Bilia. Nu är forskarna inne i fas 3. Verktygen ska börja användas i större skala ute på industrierna. Flera stora företag har hakat på. Bland annat vibrationssaneras ett helt band på Volvo i Arvika.

– Vad vi vill är att man förstår att maskiner inte behöver vibrera och att skadorna är onödiga. Maskintillverkarna känner inte tillräckligt stor efterfrågan ännu. Och användarna vet inte om att det finns alternativ. Det försöker vi banka in, säger Hans Lindell.

Intresset för vibrationer är så jäkla  stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid får frågor om.

Angelika Lang, IF Metall.

På IF Metalls förbundskontor i Stockholm jobbar Angelika Lang. Hon var en av talarna på Underhållsmässan.

– Intresset för vibrationer är så jäkla stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid det jag får frågor om. Både facket och företagen vill bli av med skadorna, försäkrar hon.

Angelika Lang åker runt i Sverige och har varit på många Volvofabriker och andra industrier som har problem med vibrerande verktyg.

– Tyvärr har jag inte varit på just Volvo Cars i Göteborg. Men i Arvika hade vi ett huvudskyddsombud som var otroligt driven, en riktig eldsjäl, som har gjort mycket för att få bort vibrationsskadorna inom Volvo. Han avled dessvärre i somras, berättar Angelika Lang.

Angelika Lang. Foto: Adam Daver.

Hon ser allvarligt på glappet ner till golvet och att Niklas Andersson inte får gehör. Lokala skyddsombud kanske inte alltid får information om vad som händer, spekulerar hon.

– Men det är lika illa som att inte gå skyddsronder. Ett fint arbetsmiljöarbete på papper är ointressant om det inte funkar i verkligheten. Vi måste nå ut med vad som händer. Det är viktigast av allt.

När de vibrationsfria verktygen kan börja användas i stor skala i industrin är oklart.

– Det måste till en efterfrågan. Vi köper inte om det vibrerar! Marknaden måste trycka på, annars kommer ingen att tillverka och leverera verktygen, säger Angelika Lang och vädjar till företagen att börja ställa det kravet.

Volvo Cars i Göteborg väljer att svara via mejl. Företaget skriver att det finns en funktion som heter Hälsa och säkerhet som jobbar nära företagshälsovården för att förebygga arbetsskador i fabriken. Tillsammans har man kartlagt arbetsmoment och identifierat arbetsrutiner för att minimera risker för skador.

”De åtgärder som satts in handlar bland annat om att förkorta tiden man arbetar med moment där vibrationer förekommer, till exempel genom rotation av arbetsuppgifter, se över arbetsteknik och val av verktyg. Medarbetare på arbetsstationer där risker för vibrationsskador identifierats har fått genomgå medicinska kontroller”, skriver Volvo Cars.

Verkstadsklubben i Göteborg har två huvudskyddsombud. När Dagens Arbete ringer sitter de tillsammans i en bil och blir uppriktigt förvånade.

– Vi känner inte till problemen. De har inte lyfts upp till klubbnivå, säger Adrian Avdullahu, IF Metall.z

Fackstyrelsens andra huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva:

– Det går säkert att göra mycket mer. Där­emot så vet jag inte hur många vibrationsskador vi har egentligen.

Borde inte facket göra mer?

– Vi kan påverka själva inköpet. När vi anskaffar nya maskiner. Att de är lågvibrerande, svarar Adrian Avdullahu.

Carlos Rebelo Da Silva:

– Vi har ett system där skyddsombud skriver till det lokala huvudskyddsombudet som i sin tur skickar över ärenden till klubben.

Känner ni till att det finns vibrationsfria verktyg?

– Nja, eller nej, jag är ingen expert på det. Jag vet att det finns någon arbetsplats inom vårt avtalsområde där klubben jobbat ganska intensivt. Och jag vet att någon inom IF Metall åker runt och pratar om det här, svarar Adrian Avdullahu.

– Det är bra med ny teknik, säger Carlos Rebelo Da Silva.

– Om vi klarar av att påverka företaget att ta in nya verktyg så vore det allra bäst. Att någon sa att den här maskinen får ni inte använda längre!

– Då skulle företaget vara tvunget att fasa ut de gamla maskinerna för att ta in nya, konstaterar Adrian Avdullahu.

I Göteborg har Treva Al Nazar valt att gå tillbaka till skolan.

– Jag har trettio år till pension. Om jag redan mitt tredje år på fabriken behöver operera mig vet jag inte vad som kommer hända längs med vägen.

Nu pluggar hon till gymnasielärare. Hon har precis gjort sin första praktik på en skola.

– Jag vet att Volvo samma år som jag skadade mig tjänade miljardbelopp. Och 2018 har de också gått med rejäl vinst. Om vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom borde ett så stort företag ha råd att investera i maskiner som inte gör människorna som tillverkar bilarna sjuka.

Läs mer: DA granskar


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

På vissa arbetsplatser har de anställda eget gym, andra egen bagarstuga. På bruket i Husum har man både och. Foto: Lina Larsson

”Kul att göra något tillsammans”

BRÖDFÖDA.På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Från debutbok till storsatsning i amerikansk streamingtjänst

VAD HÄNDE SEN?DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

Nya regler ska ge fler rätt till a-kassa

a-kassaDen som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Info om coronaviruset på flera språk

Nyheter om det nya coronaviruset i Sverige på english, العربية, suomeksi, Soomaali, فارسی|دری, Kurmancî, سۆرانی, davvisámegilli, romani, meänkielelä och på lätt svenska.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DebattDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.