Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Farliga vibrationer

Niklas Andersson och Treva Al Nazar har båda haft problem med händer som låser sig och smärtar. Volvo som gör miljardvinster borde ha råd att byta ut verktygen till lågvibrerande, tycker de. Foto: Adam Daver.

Ett livslångt lidande

”Vi bara kastar in folk i produk­tionen. Det är inga ordentliga ­introduktioner”, säger Niklas Andersson.

sönderslitna händer Ingen skulle behöva ­skadas av vibrerande verktyg. Tekniken finns. Ändå är det Sveriges i särklass vanligaste arbetssjukdom. Unga i industrin hinner bara börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

400 000

personer beräknas utsättas för ­vibrationer mer än en fjärdedel av arbets­tiden. Källa: Arbetsmiljöverket.

Vibrerande verktyg

Slipmaskiner ­(oscillerande)
Vinkelslip ­
Skruvdragare
Roterande ­stålborste
Stödtallrik (padd)
Mutterdragare
Vinkelslip
Tigersåg
Bilmaskin
Borrmaskin
Slagborr
Truck

Vanligaste ­arbetssjukdomen

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Vita fingrar, som skadan kallas, drabbar främst män inom industri och bygg. 42 procent av alla godkända arbetsskador kan kopplas till ­vibrationer, enligt Afa Försäkring.

Då räknas karpaltunnelsyndrom in, som oftast men inte alltid har med vibrationer att göra. Utan karpaltunnelsyndrom står vibrationsskadorna för 26 procent av alla godkända arbetsskador.

Riskerna ökar beroende på hur kraftig exponeringen är och hur länge den varar. Känsligheten ökar med stigande ålder. Större händer innebär lägre risk. Kvinnohänder påverkas därför mer.

Varningssignaler och skador

Symtom är vita fingrar, domningar, myrkrypningar, sämre känsel och trötthet och nedsatt funktion i händer.
Drabbade kan förlora förmågan att känna värme, få svårt att knäppa knappar och tappa saker.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Så kan du skydda dig

Ställ krav på lågvibrerande ­maskiner. Undersök om det går att minska maskinens vibrationer. ­Underhåll också maskinen.

Rotera. Planera arbetet och ta ­pauser.

Håll händerna varma och torra. Kyla gör dig känsligare för vibrationer.

Läs också:

Underhållsmässan i Göte­borg, 2018. Niklas Andersson plockar på sig foldrar om vibrationsfria verktyg och lyssnar på föreläsarna som berättar att tekniken redan finns. Han är lokalt skyddsombud på Volvo Cars i Göteborg och hade väntat sig att även ett huvudskyddsombud från fabriken skulle vara med.

Mot slutet av dagen räcker Niklas Andersson upp handen och berättar om en verklighet som inte riktigt stämmer överens med forskarnas och de fackliga högre upp. Han berättar att han har försökt få ledningen att lyssna. Han har försökt få facket på fabriken att lyssna. Han har varit på arbetskamraterna, sagt åt dem att jobba annorlunda så att de inte skadar sig. Men inget hjälper. De flesta är under 25 år och tänker inte ens tanken att kroppen så tidigt i livet kan ta stryk.

En efter en slås de ut.

Niklas Andersson är 37 år och bland de äldre vid bandet.

– Jag har i princip alltid jobbat med vibrerande verktyg, men inte i den utsträckning som när jag blev anställd av Volvo. Vi har liner där det enda du gör är att jobba med vibrerande maskiner.

Niklas Andersson har själv haft problem med fingrar som låser sig och värker. På vintrarna när det är kallt blir de luftdrivna maskinerna som isbitar i händerna.

För två år sedan valdes han till skyddsombud och tänkte att han kanske kunde förändra situationen. Men inget händer. Han är på chefen om att de ska gå skyddsronder. På snart ett år har de inte lyckats få till en enda.

– Vi bara kastar in folk i produktionen. Det är inga ordentliga introduktioner. När man inte lär sig vad som är rätt och fel eller hur man ska hantera maskiner ordentligt blir det skador, säger han.

Vägen till jobb på Volvofabriken har under senare år gått via bemanning. De unga montörerna längs med bandet gör allt för att få vara kvar.

– Gnäller du hos chefen att du har ont kommer ju inte arbetsgivaren att anställa dig, säger Niklas Andersson.

Många struntar också i att använda lyftbordet för att det går snabbare och man får 20 sekunders vila. Man genar och skadar sig. Så trots att ledningen kommer med begränsningar om max 50 karosser om dagen fortsätter de unga montörerna att slita sönder sina händer.

På den delen av Volvofabriken där Niklas Andersson arbetar vibrerar nästan alla verktyg. Vinkelslip, slipmaskiner, skruvdragare och stålborstar. Värst är de oscillerande slipmaskinerna.

Det slutade med att jag tappade

­känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar har efter bara tre år på bilfabriken opererat bägge händerna.

– Jag fick domningar och hade innan operationen konstant kramp från handflatan hela vägen upp till armbågen, berättar hon.

När Treva Al Nazar precis hade börjat på Volvo var hon på oscilleringen en hel vecka i sträck.

– Där är det värst. Du står sex timmar med vibrerande slipmaskiner. Jag jobbade på en och samma station hela nätterna. Det slutade med att jag tappade känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar hade varit arbetslös ett år innan hon fick jobb på Volvofabriken. Hon var bemanningsanställd så hon bet ihop. Ledningen ökade rotationen lite på fabriken. Ingen fick längre stå på bara oscilleringen som hon gjort. Men problemet är att nästan alla verktyg som behövs för att sätta ihop bilarna vibrerar.

Strax före semestern 2017 skar Treva Al Nazar igenom alla hudlager på vänsterhandens knoge. En sena slets av och läkarna fick sy ihop henne. När stygnen var borta överbelastade hon den friska handen. Och när högerhanden inte gick att använda ordentligt kompenserade hon med vänsterhanden. Hon fortsatte arbetet med de vibrerande verktygen. Till slut var hon så dålig i händerna att de låste sig helt.

Läkarna fick skära ett snitt i hennes högra handflata och kapa den gummibandsliknande sena som håller upp handleden. Efter månader av läkning var det dags för samma ingrepp i vänsterhanden. Nu har den precis börjat läka. Men hon är rädd för att skadan ska slitas upp om hon fortsätter i industrin.

– En arbetskollega till mig fick operera bägge händerna efter att ha jobbat i vården. När hon kom till oss dröjde det inte länge förrän skadan var tillbaka och hon måste operera händerna igen, berättar Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar inser att hon aldrig kommer att kunna jobba i industrin ett helt arbetsliv. Hon ­omskolar sig nu till lärare. Foto: Adan Daver.

Arbetet i industrin har förändrats. Förr roterade personalen mer. Man kunde jobba ett helt arbetsliv i bilfabriken eftersom man flyttade mellan banorna och lärde sig olika arbetsmoment.

– På ett sätt blir det ju rotation nu också för det är så hög personalomsättning, säger Niklas Andersson och berättar att på det dryga halvår som gått sedan underhållsmässan har halva hans arbetslag bytts ut.

– Bedrövligt, säger forskaren Hans Lindell.  Maskiner behöver inte skada männi­s­kor.

Hans Lindell har på Swerea, forskningskoncernen för industriell förnyelse, utvecklat vibrationsfria verktyg som redan börjat användas. Efter att Bilia köpt mutterdragare som vibrerade tre gånger mer än vad leverantörerna uppgav ville före­taget delta i forskningsprojektet.

I fas 2 togs prototyper fram som visade att det går att få ner vibrationerna och även vikten på maskinerna. De används på Bilia. Nu är forskarna inne i fas 3. Verktygen ska börja användas i större skala ute på industrierna. Flera stora företag har hakat på. Bland annat vibrationssaneras ett helt band på Volvo i Arvika.

– Vad vi vill är att man förstår att maskiner inte behöver vibrera och att skadorna är onödiga. Maskintillverkarna känner inte tillräckligt stor efterfrågan ännu. Och användarna vet inte om att det finns alternativ. Det försöker vi banka in, säger Hans Lindell.

Intresset för vibrationer är så jäkla  stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid får frågor om.

Angelika Lang, IF Metall.

På IF Metalls förbundskontor i Stockholm jobbar Angelika Lang. Hon var en av talarna på Underhållsmässan.

– Intresset för vibrationer är så jäkla stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid det jag får frågor om. Både facket och företagen vill bli av med skadorna, försäkrar hon.

Angelika Lang åker runt i Sverige och har varit på många Volvofabriker och andra industrier som har problem med vibrerande verktyg.

– Tyvärr har jag inte varit på just Volvo Cars i Göteborg. Men i Arvika hade vi ett huvudskyddsombud som var otroligt driven, en riktig eldsjäl, som har gjort mycket för att få bort vibrationsskadorna inom Volvo. Han avled dessvärre i somras, berättar Angelika Lang.

Angelika Lang. Foto: Adam Daver.

Hon ser allvarligt på glappet ner till golvet och att Niklas Andersson inte får gehör. Lokala skyddsombud kanske inte alltid får information om vad som händer, spekulerar hon.

– Men det är lika illa som att inte gå skyddsronder. Ett fint arbetsmiljöarbete på papper är ointressant om det inte funkar i verkligheten. Vi måste nå ut med vad som händer. Det är viktigast av allt.

När de vibrationsfria verktygen kan börja användas i stor skala i industrin är oklart.

– Det måste till en efterfrågan. Vi köper inte om det vibrerar! Marknaden måste trycka på, annars kommer ingen att tillverka och leverera verktygen, säger Angelika Lang och vädjar till företagen att börja ställa det kravet.

Volvo Cars i Göteborg väljer att svara via mejl. Företaget skriver att det finns en funktion som heter Hälsa och säkerhet som jobbar nära företagshälsovården för att förebygga arbetsskador i fabriken. Tillsammans har man kartlagt arbetsmoment och identifierat arbetsrutiner för att minimera risker för skador.

”De åtgärder som satts in handlar bland annat om att förkorta tiden man arbetar med moment där vibrationer förekommer, till exempel genom rotation av arbetsuppgifter, se över arbetsteknik och val av verktyg. Medarbetare på arbetsstationer där risker för vibrationsskador identifierats har fått genomgå medicinska kontroller”, skriver Volvo Cars.

Verkstadsklubben i Göteborg har två huvudskyddsombud. När Dagens Arbete ringer sitter de tillsammans i en bil och blir uppriktigt förvånade.

– Vi känner inte till problemen. De har inte lyfts upp till klubbnivå, säger Adrian Avdullahu, IF Metall.z

Fackstyrelsens andra huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva:

– Det går säkert att göra mycket mer. Där­emot så vet jag inte hur många vibrationsskador vi har egentligen.

Borde inte facket göra mer?

– Vi kan påverka själva inköpet. När vi anskaffar nya maskiner. Att de är lågvibrerande, svarar Adrian Avdullahu.

Carlos Rebelo Da Silva:

– Vi har ett system där skyddsombud skriver till det lokala huvudskyddsombudet som i sin tur skickar över ärenden till klubben.

Känner ni till att det finns vibrationsfria verktyg?

– Nja, eller nej, jag är ingen expert på det. Jag vet att det finns någon arbetsplats inom vårt avtalsområde där klubben jobbat ganska intensivt. Och jag vet att någon inom IF Metall åker runt och pratar om det här, svarar Adrian Avdullahu.

– Det är bra med ny teknik, säger Carlos Rebelo Da Silva.

– Om vi klarar av att påverka företaget att ta in nya verktyg så vore det allra bäst. Att någon sa att den här maskinen får ni inte använda längre!

– Då skulle företaget vara tvunget att fasa ut de gamla maskinerna för att ta in nya, konstaterar Adrian Avdullahu.

I Göteborg har Treva Al Nazar valt att gå tillbaka till skolan.

– Jag har trettio år till pension. Om jag redan mitt tredje år på fabriken behöver operera mig vet jag inte vad som kommer hända längs med vägen.

Nu pluggar hon till gymnasielärare. Hon har precis gjort sin första praktik på en skola.

– Jag vet att Volvo samma år som jag skadade mig tjänade miljardbelopp. Och 2018 har de också gått med rejäl vinst. Om vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom borde ett så stort företag ha råd att investera i maskiner som inte gör människorna som tillverkar bilarna sjuka.

Läs mer: DA granskar


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Nazist hotade Helle Klein – i dag startar rättegången

På måndagen inleddes rättegången mot en nazist som trakasserat och hotat tre kvinnliga opinionsbildare, bland annat DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.