Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Farliga vibrationer

Niklas Andersson och Treva Al Nazar har båda haft problem med händer som låser sig och smärtar. Volvo som gör miljardvinster borde ha råd att byta ut verktygen till lågvibrerande, tycker de. Foto: Adam Daver.

Ett livslångt lidande

”Vi bara kastar in folk i produk­tionen. Det är inga ordentliga ­introduktioner”, säger Niklas Andersson.

sönderslitna händer Ingen skulle behöva ­skadas av vibrerande verktyg. Tekniken finns. Ändå är det Sveriges i särklass vanligaste arbetssjukdom. Unga i industrin hinner bara börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

400 000

personer beräknas utsättas för ­vibrationer mer än en fjärdedel av arbets­tiden. Källa: Arbetsmiljöverket.

Vibrerande verktyg

Slipmaskiner ­(oscillerande)
Vinkelslip ­
Skruvdragare
Roterande ­stålborste
Stödtallrik (padd)
Mutterdragare
Vinkelslip
Tigersåg
Bilmaskin
Borrmaskin
Slagborr
Truck

Vanligaste ­arbetssjukdomen

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Vita fingrar, som skadan kallas, drabbar främst män inom industri och bygg. 42 procent av alla godkända arbetsskador kan kopplas till ­vibrationer, enligt Afa Försäkring.

Då räknas karpaltunnelsyndrom in, som oftast men inte alltid har med vibrationer att göra. Utan karpaltunnelsyndrom står vibrationsskadorna för 26 procent av alla godkända arbetsskador.

Riskerna ökar beroende på hur kraftig exponeringen är och hur länge den varar. Känsligheten ökar med stigande ålder. Större händer innebär lägre risk. Kvinnohänder påverkas därför mer.

Varningssignaler och skador

Symtom är vita fingrar, domningar, myrkrypningar, sämre känsel och trötthet och nedsatt funktion i händer.
Drabbade kan förlora förmågan att känna värme, få svårt att knäppa knappar och tappa saker.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Så kan du skydda dig

Ställ krav på lågvibrerande ­maskiner. Undersök om det går att minska maskinens vibrationer. ­Underhåll också maskinen.

Rotera. Planera arbetet och ta ­pauser.

Håll händerna varma och torra. Kyla gör dig känsligare för vibrationer.

Läs också:

Underhållsmässan i Göte­borg, 2018. Niklas Andersson plockar på sig foldrar om vibrationsfria verktyg och lyssnar på föreläsarna som berättar att tekniken redan finns. Han är lokalt skyddsombud på Volvo Cars i Göteborg och hade väntat sig att även ett huvudskyddsombud från fabriken skulle vara med.

Mot slutet av dagen räcker Niklas Andersson upp handen och berättar om en verklighet som inte riktigt stämmer överens med forskarnas och de fackliga högre upp. Han berättar att han har försökt få ledningen att lyssna. Han har försökt få facket på fabriken att lyssna. Han har varit på arbetskamraterna, sagt åt dem att jobba annorlunda så att de inte skadar sig. Men inget hjälper. De flesta är under 25 år och tänker inte ens tanken att kroppen så tidigt i livet kan ta stryk.

En efter en slås de ut.

Niklas Andersson är 37 år och bland de äldre vid bandet.

– Jag har i princip alltid jobbat med vibrerande verktyg, men inte i den utsträckning som när jag blev anställd av Volvo. Vi har liner där det enda du gör är att jobba med vibrerande maskiner.

Niklas Andersson har själv haft problem med fingrar som låser sig och värker. På vintrarna när det är kallt blir de luftdrivna maskinerna som isbitar i händerna.

För två år sedan valdes han till skyddsombud och tänkte att han kanske kunde förändra situationen. Men inget händer. Han är på chefen om att de ska gå skyddsronder. På snart ett år har de inte lyckats få till en enda.

– Vi bara kastar in folk i produktionen. Det är inga ordentliga introduktioner. När man inte lär sig vad som är rätt och fel eller hur man ska hantera maskiner ordentligt blir det skador, säger han.

Vägen till jobb på Volvofabriken har under senare år gått via bemanning. De unga montörerna längs med bandet gör allt för att få vara kvar.

– Gnäller du hos chefen att du har ont kommer ju inte arbetsgivaren att anställa dig, säger Niklas Andersson.

Många struntar också i att använda lyftbordet för att det går snabbare och man får 20 sekunders vila. Man genar och skadar sig. Så trots att ledningen kommer med begränsningar om max 50 karosser om dagen fortsätter de unga montörerna att slita sönder sina händer.

På den delen av Volvofabriken där Niklas Andersson arbetar vibrerar nästan alla verktyg. Vinkelslip, slipmaskiner, skruvdragare och stålborstar. Värst är de oscillerande slipmaskinerna.

Det slutade med att jag tappade

­känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar har efter bara tre år på bilfabriken opererat bägge händerna.

– Jag fick domningar och hade innan operationen konstant kramp från handflatan hela vägen upp till armbågen, berättar hon.

När Treva Al Nazar precis hade börjat på Volvo var hon på oscilleringen en hel vecka i sträck.

– Där är det värst. Du står sex timmar med vibrerande slipmaskiner. Jag jobbade på en och samma station hela nätterna. Det slutade med att jag tappade känseln i bägge händerna. I tre månader hade jag ingen känsel alls.

Treva Al Nazar hade varit arbetslös ett år innan hon fick jobb på Volvofabriken. Hon var bemanningsanställd så hon bet ihop. Ledningen ökade rotationen lite på fabriken. Ingen fick längre stå på bara oscilleringen som hon gjort. Men problemet är att nästan alla verktyg som behövs för att sätta ihop bilarna vibrerar.

Strax före semestern 2017 skar Treva Al Nazar igenom alla hudlager på vänsterhandens knoge. En sena slets av och läkarna fick sy ihop henne. När stygnen var borta överbelastade hon den friska handen. Och när högerhanden inte gick att använda ordentligt kompenserade hon med vänsterhanden. Hon fortsatte arbetet med de vibrerande verktygen. Till slut var hon så dålig i händerna att de låste sig helt.

Läkarna fick skära ett snitt i hennes högra handflata och kapa den gummibandsliknande sena som håller upp handleden. Efter månader av läkning var det dags för samma ingrepp i vänsterhanden. Nu har den precis börjat läka. Men hon är rädd för att skadan ska slitas upp om hon fortsätter i industrin.

– En arbetskollega till mig fick operera bägge händerna efter att ha jobbat i vården. När hon kom till oss dröjde det inte länge förrän skadan var tillbaka och hon måste operera händerna igen, berättar Treva Al Nazar.

Treva Al Nazar inser att hon aldrig kommer att kunna jobba i industrin ett helt arbetsliv. Hon ­omskolar sig nu till lärare. Foto: Adan Daver.

Arbetet i industrin har förändrats. Förr roterade personalen mer. Man kunde jobba ett helt arbetsliv i bilfabriken eftersom man flyttade mellan banorna och lärde sig olika arbetsmoment.

– På ett sätt blir det ju rotation nu också för det är så hög personalomsättning, säger Niklas Andersson och berättar att på det dryga halvår som gått sedan underhållsmässan har halva hans arbetslag bytts ut.

– Bedrövligt, säger forskaren Hans Lindell.  Maskiner behöver inte skada männi­s­kor.

Hans Lindell har på Swerea, forskningskoncernen för industriell förnyelse, utvecklat vibrationsfria verktyg som redan börjat användas. Efter att Bilia köpt mutterdragare som vibrerade tre gånger mer än vad leverantörerna uppgav ville före­taget delta i forskningsprojektet.

I fas 2 togs prototyper fram som visade att det går att få ner vibrationerna och även vikten på maskinerna. De används på Bilia. Nu är forskarna inne i fas 3. Verktygen ska börja användas i större skala ute på industrierna. Flera stora företag har hakat på. Bland annat vibrationssaneras ett helt band på Volvo i Arvika.

– Vad vi vill är att man förstår att maskiner inte behöver vibrera och att skadorna är onödiga. Maskintillverkarna känner inte tillräckligt stor efterfrågan ännu. Och användarna vet inte om att det finns alternativ. Det försöker vi banka in, säger Hans Lindell.

Intresset för vibrationer är så jäkla  stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid får frågor om.

Angelika Lang, IF Metall.

På IF Metalls förbundskontor i Stockholm jobbar Angelika Lang. Hon var en av talarna på Underhållsmässan.

– Intresset för vibrationer är så jäkla stort. Det är nästan det enda jag sysslar med. Och nästan alltid det jag får frågor om. Både facket och företagen vill bli av med skadorna, försäkrar hon.

Angelika Lang åker runt i Sverige och har varit på många Volvofabriker och andra industrier som har problem med vibrerande verktyg.

– Tyvärr har jag inte varit på just Volvo Cars i Göteborg. Men i Arvika hade vi ett huvudskyddsombud som var otroligt driven, en riktig eldsjäl, som har gjort mycket för att få bort vibrationsskadorna inom Volvo. Han avled dessvärre i somras, berättar Angelika Lang.

Angelika Lang. Foto: Adam Daver.

Hon ser allvarligt på glappet ner till golvet och att Niklas Andersson inte får gehör. Lokala skyddsombud kanske inte alltid får information om vad som händer, spekulerar hon.

– Men det är lika illa som att inte gå skyddsronder. Ett fint arbetsmiljöarbete på papper är ointressant om det inte funkar i verkligheten. Vi måste nå ut med vad som händer. Det är viktigast av allt.

När de vibrationsfria verktygen kan börja användas i stor skala i industrin är oklart.

– Det måste till en efterfrågan. Vi köper inte om det vibrerar! Marknaden måste trycka på, annars kommer ingen att tillverka och leverera verktygen, säger Angelika Lang och vädjar till företagen att börja ställa det kravet.

Volvo Cars i Göteborg väljer att svara via mejl. Företaget skriver att det finns en funktion som heter Hälsa och säkerhet som jobbar nära företagshälsovården för att förebygga arbetsskador i fabriken. Tillsammans har man kartlagt arbetsmoment och identifierat arbetsrutiner för att minimera risker för skador.

”De åtgärder som satts in handlar bland annat om att förkorta tiden man arbetar med moment där vibrationer förekommer, till exempel genom rotation av arbetsuppgifter, se över arbetsteknik och val av verktyg. Medarbetare på arbetsstationer där risker för vibrationsskador identifierats har fått genomgå medicinska kontroller”, skriver Volvo Cars.

Verkstadsklubben i Göteborg har två huvudskyddsombud. När Dagens Arbete ringer sitter de tillsammans i en bil och blir uppriktigt förvånade.

– Vi känner inte till problemen. De har inte lyfts upp till klubbnivå, säger Adrian Avdullahu, IF Metall.z

Fackstyrelsens andra huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva:

– Det går säkert att göra mycket mer. Där­emot så vet jag inte hur många vibrationsskador vi har egentligen.

Borde inte facket göra mer?

– Vi kan påverka själva inköpet. När vi anskaffar nya maskiner. Att de är lågvibrerande, svarar Adrian Avdullahu.

Carlos Rebelo Da Silva:

– Vi har ett system där skyddsombud skriver till det lokala huvudskyddsombudet som i sin tur skickar över ärenden till klubben.

Känner ni till att det finns vibrationsfria verktyg?

– Nja, eller nej, jag är ingen expert på det. Jag vet att det finns någon arbetsplats inom vårt avtalsområde där klubben jobbat ganska intensivt. Och jag vet att någon inom IF Metall åker runt och pratar om det här, svarar Adrian Avdullahu.

– Det är bra med ny teknik, säger Carlos Rebelo Da Silva.

– Om vi klarar av att påverka företaget att ta in nya verktyg så vore det allra bäst. Att någon sa att den här maskinen får ni inte använda längre!

– Då skulle företaget vara tvunget att fasa ut de gamla maskinerna för att ta in nya, konstaterar Adrian Avdullahu.

I Göteborg har Treva Al Nazar valt att gå tillbaka till skolan.

– Jag har trettio år till pension. Om jag redan mitt tredje år på fabriken behöver operera mig vet jag inte vad som kommer hända längs med vägen.

Nu pluggar hon till gymnasielärare. Hon har precis gjort sin första praktik på en skola.

– Jag vet att Volvo samma år som jag skadade mig tjänade miljardbelopp. Och 2018 har de också gått med rejäl vinst. Om vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom borde ett så stort företag ha råd att investera i maskiner som inte gör människorna som tillverkar bilarna sjuka.

Läs mer: DA granskar


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Tre julskivor som inte frestar på

DA GILLARNu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

Strejken som förändrade Sverige

HISTORIAFör femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

1

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.