Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Farliga vibrationer

Plåtsaxar, skruvdragare, mutterdragare och motorsågar är några verktyg som kan orsaka vibrationsskador. Foto: TT

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

Debatt ”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.” Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent på Arbets- och miljömedicin Lund.
Lotta Löfqvist  är ergonom och PhD på Arbets- och miljömedicin Lund.
Eva Tekavec är specialistläkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin Lund.
Karin Fisk är yrkeshygieniker och doktorand, Arbets- och miljömedicin Lund.
Åsa Ek är civilingenjör och universitetslektor på Lunds tekniska högskola.
Tohr Nilsson är senior universitetslektor på Arbets- och miljömedicin i Umeå.

Rapporten finns du läsa här:

Rapport 4 2019 Exponering för vibrerande verktyg och tecken på vibrationsskada bland snickare

Det kommer årligen ett hundratal personer till Arbets- och miljömedicin Syd i Lund (AMM Syd) med nerv- och kärlskador i händerna, till följd av arbete med handhållna vibrerande maskiner. De är i genomsnitt 45 år gamla, men vi ser både de som bara arbetat några år och de som snart ska gå i pension. Många har betydande problem, med nedsatt känsel, fumlighet och smärta (särskilt om de utsätts för kyla).

”Det känns som att händerna är täckta av gladpack.”
”Mitt barnbarn vill inte att jag lyfter henne, för händerna är kalla och jag vet inte hur hårt jag ska hålla”.
”Jag har fått sluta spela gitarr”.
”Jag kan inte fiska längre”.

Att träffa dessa patienter och inte ha någon behandling att erbjuda utöver det självklara beskedet: ”Jag råder dig att byta arbetsuppgifter (eller yrke) för att du inte ska försämras ytterligare”, är ofta smärtsam information. Detta är skador som är helt onödiga, de har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Skadorna är att betrakta som kroniska, många får leva med dem resten av livet.

När vi frågar våra patienter om det finns någon riskbedömning på arbetsplatsen är svaret så gott som alltid: ”Nej, inte vad jag vet.”

Ofta är den inte gjord alls, ibland finns den men är undermålig och ibland är den korrekt men inte kommunicerad till arbetstagarna trots att lagen tydligt föreskriver att så ska ske.

Vi har en hyfsat lagstiftning baserad på ett EU-direktiv, men lagen följs inte.

Vi vill vädja till alla som kan påverka situationen att ta problemet på allra största allvar. Det gäller alla som arbetar med vibrerande verktyg, alla som anställer eller arbetsleder, alla som tillverkar, säljer, hyr ut, hyr in eller köper in vibrerande maskiner. Det gäller också företagshälsovården, fackförbunden och arbetsmiljöverket.

Vi har en hyfsat lagstiftning baserad på ett EU-direktiv, men lagen följs inte. Man tar inte reda på hur mycket vibrationer de anställda utsätts för, och man informerar inte de anställda om detta och om hur det förhåller sig till gränsvärdet och insatsvärdet. Man ordnar inte med regelbunden medicinsk kontroll och man utbildar inte de anställda om hur möjliga skador yttrar sig. Man har ingen åtgärdsplan för att sänka vibrationerna till en säker nivå. Det finns ofta maskiner som vibrerar mindre men de köps inte.

Problemet finns på många ställen på svensk arbetsmarknad. I industrin, i mark- och parkförvaltning, i skogsbruk, i tandvård och i byggsektorn. Vi på AMM Syd har nyligen avslutat en kartläggning av riskerna bland snickare och målare.

Vi fann att en tredjedel av snickarna uppvisade tecken till nervskada, vilket var betydligt fler än målarna. Insatsvärdet (det värde då lagen kräver insatser) överskrids i många av snickarnas arbetsuppgifter, ibland överskrids även gränsvärdet. De allra flesta, 74  procent, anser att det finns en hög skaderisk i deras arbete. Men hela 40 procent av de deltagande snickarna får aldrig eller sällan den information de behöver om vibrationer. Även målare kan vara utsatta för exponering över insatsvärdet.

Dessa resultat är baserade på egenrapporterad tid, något som också ligger till grund för de vetenskapliga rapporter som lagstiftningen bygger på. I undersökningen testade vi att mäta tiden då de vibrerande verktygen är igång och fann att för verktyg som används kortvarigt men återkommande (såsom en spikpistol) överskattar man den sanna exponeringen. Om man beräknar exponeringen baserat på uppmätt tid var det få av snickarna som hade en exponering över insatsvärdet. Trots detta hade de skador.

De nya system för exponeringsövervakning som vi hoppas är på väg kommer därför att ställa krav på att insats och gränsvärdena ses över. Det gäller också problemet med slående maskiner som är mycket skadligare än de roterande, vilket lagen helt bortser ifrån idag.

  • Bäst vore ett totalförbud av kraftigt vibrerande maskiner för att tvinga fram den tekniska utvecklingen och efterfrågan av bra maskiner.
  • Näst bäst är att användarna och de som organiserar arbetet får ordentlig utbildning, kanske ett körkort?
  • Välj rätt maskin, håll inte i delar som inte är avvibrerade, undvik kalla maskiner. Det är inte bättre att i stället använda en maskin som vibrerar mindre men som samtidigt är mycket tyngre eller arbetar mycket långsammare.
  • Håll inte för hårt och välj en maskin som medger en god arbetsställning. Tänk på att även mothållet (tex skiftnyckeln) kan vibrera.

Det är mycket att tänka på. Vi rekommenderar att man tar hjälp av sin företagshälsovård för att jobba med de här frågorna.

Vi ser att många har börjat uppmärksamma problemet och vi hoppas att vi snart ser en nedgång i antalet patienter på vår klinik. Alla vet att detta är farligt och vibrationsskador borde höra det förra århundradet till.

Läs mer: Debatt | Opinion

3Kommentarer

Gert Jakobsson:

Ni glömmer bort skadorna man kan få i handleder. Jag själv och flera andra mekaniker jag känner till är opererade för Karpaltunnelsyndrom som har ansetts vara vibrationsdkador. Har även hört om problem i armbågar.

Mårten Paulsson:

Min gissning är att multicutters (Fein och liknande) är en stor bov i dramat. Många av oss snickare använder ju den typen av verktyg nästan dagligen. Varvtal på nästan 20000 rpm!!!

Ulrika Doliteis:

Sprid gärna info om Hans Lindell och projektet ”Noll Vibrationsskador”. Man tar fram prototyper på maskiner vars vibrationer minskar med upp till 90%. Det finns infofilmer på Youtube. Ju fler som känner till desto fler kommer ställa krav på maskintillverkarna.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.