”Värna framtidens pappersarbetare”Helle Klein om parternas gemensamma ansvar för kompetensförsörjningen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Farliga vibrationer

Plåtsaxar, skruvdragare, mutterdragare och motorsågar är några verktyg som kan orsaka vibrationsskador. Foto: TT

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

Debatt ”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.” Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent på Arbets- och miljömedicin Lund.
Lotta Löfqvist  är ergonom och PhD på Arbets- och miljömedicin Lund.
Eva Tekavec är specialistläkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin Lund.
Karin Fisk är yrkeshygieniker och doktorand, Arbets- och miljömedicin Lund.
Åsa Ek är civilingenjör och universitetslektor på Lunds tekniska högskola.
Tohr Nilsson är senior universitetslektor på Arbets- och miljömedicin i Umeå.

Rapporten finns du läsa här:

Rapport 4 2019 Exponering för vibrerande verktyg och tecken på vibrationsskada bland snickare

Det kommer årligen ett hundratal personer till Arbets- och miljömedicin Syd i Lund (AMM Syd) med nerv- och kärlskador i händerna, till följd av arbete med handhållna vibrerande maskiner. De är i genomsnitt 45 år gamla, men vi ser både de som bara arbetat några år och de som snart ska gå i pension. Många har betydande problem, med nedsatt känsel, fumlighet och smärta (särskilt om de utsätts för kyla).

”Det känns som att händerna är täckta av gladpack.”
”Mitt barnbarn vill inte att jag lyfter henne, för händerna är kalla och jag vet inte hur hårt jag ska hålla”.
”Jag har fått sluta spela gitarr”.
”Jag kan inte fiska längre”.

Att träffa dessa patienter och inte ha någon behandling att erbjuda utöver det självklara beskedet: ”Jag råder dig att byta arbetsuppgifter (eller yrke) för att du inte ska försämras ytterligare”, är ofta smärtsam information. Detta är skador som är helt onödiga, de har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Skadorna är att betrakta som kroniska, många får leva med dem resten av livet.

När vi frågar våra patienter om det finns någon riskbedömning på arbetsplatsen är svaret så gott som alltid: ”Nej, inte vad jag vet.”

Ofta är den inte gjord alls, ibland finns den men är undermålig och ibland är den korrekt men inte kommunicerad till arbetstagarna trots att lagen tydligt föreskriver att så ska ske.

Vi har en hyfsat lagstiftning baserad på ett EU-direktiv, men lagen följs inte.

Vi vill vädja till alla som kan påverka situationen att ta problemet på allra största allvar. Det gäller alla som arbetar med vibrerande verktyg, alla som anställer eller arbetsleder, alla som tillverkar, säljer, hyr ut, hyr in eller köper in vibrerande maskiner. Det gäller också företagshälsovården, fackförbunden och arbetsmiljöverket.

Vi har en hyfsat lagstiftning baserad på ett EU-direktiv, men lagen följs inte. Man tar inte reda på hur mycket vibrationer de anställda utsätts för, och man informerar inte de anställda om detta och om hur det förhåller sig till gränsvärdet och insatsvärdet. Man ordnar inte med regelbunden medicinsk kontroll och man utbildar inte de anställda om hur möjliga skador yttrar sig. Man har ingen åtgärdsplan för att sänka vibrationerna till en säker nivå. Det finns ofta maskiner som vibrerar mindre men de köps inte.

Problemet finns på många ställen på svensk arbetsmarknad. I industrin, i mark- och parkförvaltning, i skogsbruk, i tandvård och i byggsektorn. Vi på AMM Syd har nyligen avslutat en kartläggning av riskerna bland snickare och målare.

Vi fann att en tredjedel av snickarna uppvisade tecken till nervskada, vilket var betydligt fler än målarna. Insatsvärdet (det värde då lagen kräver insatser) överskrids i många av snickarnas arbetsuppgifter, ibland överskrids även gränsvärdet. De allra flesta, 74  procent, anser att det finns en hög skaderisk i deras arbete. Men hela 40 procent av de deltagande snickarna får aldrig eller sällan den information de behöver om vibrationer. Även målare kan vara utsatta för exponering över insatsvärdet.

Dessa resultat är baserade på egenrapporterad tid, något som också ligger till grund för de vetenskapliga rapporter som lagstiftningen bygger på. I undersökningen testade vi att mäta tiden då de vibrerande verktygen är igång och fann att för verktyg som används kortvarigt men återkommande (såsom en spikpistol) överskattar man den sanna exponeringen. Om man beräknar exponeringen baserat på uppmätt tid var det få av snickarna som hade en exponering över insatsvärdet. Trots detta hade de skador.

De nya system för exponeringsövervakning som vi hoppas är på väg kommer därför att ställa krav på att insats och gränsvärdena ses över. Det gäller också problemet med slående maskiner som är mycket skadligare än de roterande, vilket lagen helt bortser ifrån idag.

  • Bäst vore ett totalförbud av kraftigt vibrerande maskiner för att tvinga fram den tekniska utvecklingen och efterfrågan av bra maskiner.
  • Näst bäst är att användarna och de som organiserar arbetet får ordentlig utbildning, kanske ett körkort?
  • Välj rätt maskin, håll inte i delar som inte är avvibrerade, undvik kalla maskiner. Det är inte bättre att i stället använda en maskin som vibrerar mindre men som samtidigt är mycket tyngre eller arbetar mycket långsammare.
  • Håll inte för hårt och välj en maskin som medger en god arbetsställning. Tänk på att även mothållet (tex skiftnyckeln) kan vibrera.

Det är mycket att tänka på. Vi rekommenderar att man tar hjälp av sin företagshälsovård för att jobba med de här frågorna.

Vi ser att många har börjat uppmärksamma problemet och vi hoppas att vi snart ser en nedgång i antalet patienter på vår klinik. Alla vet att detta är farligt och vibrationsskador borde höra det förra århundradet till.

3Kommentarer

Gert Jakobsson:

Ni glömmer bort skadorna man kan få i handleder. Jag själv och flera andra mekaniker jag känner till är opererade för Karpaltunnelsyndrom som har ansetts vara vibrationsdkador. Har även hört om problem i armbågar.

Mårten Paulsson:

Min gissning är att multicutters (Fein och liknande) är en stor bov i dramat. Många av oss snickare använder ju den typen av verktyg nästan dagligen. Varvtal på nästan 20000 rpm!!!

Ulrika Doliteis:

Sprid gärna info om Hans Lindell och projektet ”Noll Vibrationsskador”. Man tar fram prototyper på maskiner vars vibrationer minskar med upp till 90%. Det finns infofilmer på Youtube. Ju fler som känner till desto fler kommer ställa krav på maskintillverkarna.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Värna framtidens pappersarbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

2

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

3

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.