Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

BONUS I INDUSTRIN

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem. Han försvarar också de höga ersättningarna till bolagets vd, Pascal Soriot.

I en granskning av bonussystemen i industrin belyser Dagens Arbete systemet på medicintillverkaren Astra Zeneca. Här svarar Jacob Lund på den kritik som riktas mot systemet.

Det finns en kritik som handlar om att bonussystemet uppfattas som godtyckligt. Att vad man får beror på hur man kommer överens med chefen.

– Vi har en etablerad process för hur man sätter mål, hur de följs upp, och sedan görs det en bedömning. Den ska göras efter hur man har levererat mot sina mål och inte efter hur kompis man är med chefen.

Finns det en risk med systemet? Det är ju en enda person som ska utvärdera om du nått målen.

– Jag skulle säga att det är vanligt i lönediskussioner också, man för i regeldiskussioner med sin närmsta chef. Jag tror inte att det skiljer sig så mycket från andra företag.

Men om man har mål som inte är mätbara, som till exempel ”positiv attityd”, finns det inte en extra risk att det kommer att handla om relationen till chefen snarare än jobbet som har utförts?

– När man sätter mål är det en rad olika områden som man ska sätta mål på. Varje del spelar in men det är en totalbedömning som görs. Jag skulle säga att möjligheten att övertyga om att man har nått målen, den har man oavsett vilken relation man har till sin närmsta chef.

Vissa uppfattar det som att ”har man attityd” då sänks bonusen direkt, det är ett fjäsksystem snarare.

– Det får stå för dem, det är inget jag känner igen mig i.

Vissa tycker att det bidrar till en tystnadskultur, att man känner sig kontrollerad av systemet.

– Det tycker jag är tråkigt, att man har möjlighet att få bonus, och tycker att det medverkar till en tystnadskultur. Jag har väldigt svårt att se den kopplingen.

Vissa anser att bonusen kan användas som straff istället för en belöning.

– Menar man att vi ska ta bort bonus i stället då, jag förstår inte riktigt resonemanget.

– Men det är klart att det här är ett kvitto på hur bra man har lyckats leverera mot sina mål. Och har man inte presterat eller lyckats visa eller övertyga om att man presterat så kan ju utfallet bli sämre. Det är klart att den enskilde medarbetarens uppfattning inte alltid harmonierar med bedömaren, och då kan jag förstå att vissa blir besvikna. Sen kan man antingen välja att gräva ner sig, eller så kan man ta det som en sporre.

Men om det kan bidra till känslor att man vill gräva ner sig – finns då inte en risk med systemet som helhet? Man har olika uppfattning och är trots allt bara två personer om bedömningen.

– I alla lönesamtal, oavsett vilket system man har, så kommer du alltid kunna hamna en situation där den enskilde medarbetaren och dess chef har olika uppfattningar.

När det gäller lönen så är man två parter. Den anställde har en facklig organisation i ryggen. Det finns förhandlingar om hur lönesystem och procentpåslag ska se ut. Bonusen hos er är det ju bara arbetsledaren som bestämmer?

– Ja det är klart. Sen finns det en viss flexibilitet i lönesättningen också, men den är mer begränsad. Så det är klart att det blir kanske tydligare i det här systemet.

– Det kommer alltid att finnas olika uppfattningar oavsett vilket system man väljer. Och nu har vi haft det här systemet i ganska många år, och jag skulle säga att den generella feedback man får är bra. Sen finns det alltid förbättringar man kan göra. Det har varit uppe i diskussioner om vi ska ha det så här och än så länge tycker man det.

Det här att man kan få 0 i bonus. Det har jag förstått att vissa uppfattar som en kränkning. Man blir så utpekad om man får 0. Varför finns det med?

– Då har det varit speciella omständigheter förmodligen, någonting under året som gör att man väljer att använda det verktyget för att tala om att man inte är nöjd med leveransen. Så det är klart att det kan vara tufft. Samtidigt ska man lägga en plan för hur man kan åtgärda utmaningarna.

Men det kan man väl ändå inte kalla för ett belöningssystem, i det läget?

– Det är en extremt liten del av våra medarbetare som får noll. Det finns en ganska tydlig styrning i systemet av hur många som ska få vad. Huvuddelen hamnar mitt i, några över, några under.

Om man hamnar väldigt lågt eller på 0, då är det väl begripligt att man inte ser det som ett belöningssystem utan som någonting annat?

– Ja. Det förstår jag. Men som sagt, då finns det nog större utmaningar än bonusen att ta tag i.

Astra Zenecas vd Pascal Soriot fick 87 miljoner i kontantbonus och långfristig bonus för 2017. Nivån har fått kritik av ägarinstitut för att vara för hög.

Några frågor om bonussystemet till vd. Det finns en debatt i samhället om att vd-bonusar är farliga för samhällskittet och medborgarnas förtroende. Det finns också forskning om att bonus för vd inte går att koppla till vd:s prestation. Hur kommenterar Astra Zeneca mot bakgrund av det satsningen på Pascal Soriots bonussystem?

– Systemet är egentligen ganska lika för alla. Sen är det andra nivåer för vd så klart. Han har fått ganska rejäla ersättningar de senaste åren och mycket av det kopplas till hans långsiktiga bonus. Man får bonus under ett år och sedan kommer utbetalningen fyra år senare. Och det som hänt under den tiden är att aktiekursen har gått upp ganska mycket. Ska vd mätas på någon enskild parameter skulle jag säga att aktiekursens utveckling är en ganska central pelare.

Kassaflödet och resultatet sjönk under 2017, bolaget hade inte visat tillväxt under några år. Och ändå gick bonusen upp rejält. Jag tror att det kan vara lite svårt att förstå varför det landar som det gör.

– Ja, men förklaringen till att nivåerna har blivit så pass är den jag just gav.
Jacob Lund säger att förutsättningarna när Pascal Soriot tog över var att bolaget tjänade mycket pengar, men hade en forskningsportfölj som var i princip tom. Vd:n har satsat på att bygga upp ny forskning och därför är det naturligt att tillväxten varit låg.

Det finns forskning om att bonus för vd inte går att koppla till hur vd presterar, att det inte spelar någon roll. Vad säger du om det?

– Vi tror att det spelar roll.

Så forskningen är irrelevant?

– Jag vill inte kommentera den forskningen. Men vi har i likhet med 99.9 procent med de stora bolagen en tro på att en viss rörlig del har en effektiv effekt och skapar en extra motivation även på toppnivå.

Det har också kommit kritik från aktieägare och ägarinstitut om att bonusen varit för hög. Är det något ni tagit intryck av?

– Vi tar intryck och har till exempel även anpassat och förändrat långtidsbonusen till följd av kritik så det är klart att det spelar viss roll.

Du sa att vd:s bonussystem liknar de anställdas system men har högre belopp.
– Han har högre grundlön och bonusmål som ligger högre.

Kan bonusen för vd bli 0?

– Det tror jag att den skulle kunna bli. Om bolaget inte uppnår någon av de parametrar som ställs upp. Som tur är så har det inte varit någon relevant problemställning.

Läs mer: DA granskar


at@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

1

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

”Nöj er med bonusen”

Saxade citat ur från DA:s undersökning om bonussystem i industrin.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.