Industriarbetarnas tidning

”Nästa gång skär någon av sig handen”

21 mars, 2019

Skrivet av

Bonusmål kopplade till arbetsmiljö är vanligt på bruken. Men vissa av dem kan innebära risker, varnar Pappers förhandlingschef Pontus Georgsson.

Foto: Ylva Bergman.

Pappersindustrin tror på bonussystemens kraft. Bland de tio största bruken är det bara Iggesunds bruk som står utan.

– I huvudsak ser vi hellre löneökningar än bonus. Men vi säger självklart inte nej till pengarna. Det blir ju ett sätt att få del av företagets vinst, säger Pontus Georgsson.

Han ser dock en stor risk med de bonussystem som innehåller mål om skadefria dagar. På vissa bruk nås exempelvis bonusmål när 150 dagar utan frånvaro på grund av arbetsolycka passerat.

– Ett skärsår känns inte alltid så allvarligt. Sumpas dessutom bonusen låter man kanske bli att rapportera en sån skada. Men nästa gång är det någon som skär av sig hela handen på samma ställe. Nej, den typen av mål tror jag inte alls på.

Han är mer positiv till det alternativ som flera bruk har satsat på, att i stället koppla ihop bonusen med tillbudshanteringen. Målet blir att de arbetsmiljörisker som rapporteras ska lösas snabbt och korrekt.

Också Pontus Georgsson pekar på det som lokala företrädare i vår undersökning vittnar om – att bonussystemen kan användas som argument mot lokala löneökningar. De flesta bonussystem har arbetsgivaren hela makten över, avtal om systemen är ovanligt.

Företaget kan alltså plötsligt bestämma att bonusen ska bort, och har man då fått lägre löneökning på grund av systemet blir förlusten dubbel.

På många bruk baseras bonusen på procent på lön, något Pontus Georgsson också är tveksam till.

– Vi har ju länge försökt jobba med att utjämna löneskillnader, ett sånt system ökar ju i stället på skillnaderna. Det kan skapa irritation.

Läs också: Är din arbetslust till salu?

”Bedömningssporter kräver flera domare”

Bonus innebär goda möjligheter och stora risker, konstaterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkäla.

Vill arbetsgivaren betala ut bonus tackar man inte nej. Samtidigt bör man göra allt för att försöka få till ett avtal om hur systemet ska se ut, säger Veli-Pekka Säikkäle.

Det blir extra olyckligt om bedömningen av hur en medarbetare fungerar ska göras av en enda person.

– Om det bara är företaget som står bakom systemet kan det bli godtyckligt eller försvinna utan vidare.

Att bonus kan användas som argument mot höjda löner är en risk. Men bonus kan också vara det enda sättet att få del av en tillfällig vinstuppgång. Sverige har ”tröga löner” jämfört med många andra länder. Det vill säga, lönen går inte ner när det går dåligt, och tar av det skälet inga jättesprång när det går bra.

– Bonus kan vara en bra ventil när företag är lönsamma. Så har det varit i gruvindustrin under 2000-talet. Det går bra och de anställda bör få del av vinsten. Samtidigt kanske företaget inte anser att man kan höja den allmänna lönenivån så mycket, eftersom marknaden kommer att vika förr eller senare. Då är det bonus eller ingenting.

Han är väldigt tveksam till bonussystem med mål om exempelvis positiv attityd.

– Vi vill ha kriterier som är mätbara. Handlar det om bedömningar finns dels alltid risk för godtycke, dels kan såna system skapa osämja i arbetsgruppen.

Veli-Pekka Säikkälä jämför med idrott. Det är enkelt att avgöra vem som vinner ett 100-meterslopp, det är mätbart. Bedömningssporter som boxning och simhopp är svårare, därför finns alltid en rad domare som ger poäng.

– Det blir extra olyckligt om bedömningen av hur en medarbetare fungerar ska göras av en enda person. Ska man ha mål som bygger på bedömningar kan man tänka sig en kommitté, representanter från företaget, men också från facket.

En annan risk han ser är att man som anställd börjar räkna med bonuspengarna, och anpassa sin ekonomi efter att de ska komma. Den dag bonusen inte kommer kan bli en kalldusch.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

Ovanligt med bonus för GS-medlemmar

Bonussystem kan vara bra om de är förhandlade och går att påverka. Det säger GS avtalssekreterare Madelene Engman.

Bonussystem är ovanliga på GS största arbetsplatser. I vår undersökning har vi bara hittat tre företag som satsar på systemen.

Tar man löneutrymme och lägger i bonussystem så äger man ju plötsligt inte systemet längre.

– I vårt förbund har vi inte så många stora arbetsplatser. Jag tror att det har betydelse. Bonussystem har nog varit vanligare i tung industri, säger Madelene Engman.

En annan förklaring kan vara att bonustrenden har tappat fart. En del av de fackklubbar som deltagit i undersökningen har berättat om tidigare system som försvunnit.

Madelene Engman tror också att facket historiskt kan ha tvekat inför poängen med bonus. När ackordssystemet började omvandlas till månadslön fanns snarare en strävan att jobba för pengar som låg så fast som möjligt.

– Vi kommer ju från ackordslöner, våra största avtal är i grunden ackordslöneavtal. Jag kan tänka att man har lärt sig den hårda vägen – hur gör vi för att säkra lönen? Vad händer när såna här system får för stor påverkan? Tar man löneutrymme och lägger i bonussystem så äger man ju plötsligt inte systemet längre.

Och om löneutvecklingen blir låg med motiveringen att bonusen är hög, riskerar en stor del av inkomsten att ryka den dag företaget bestämmer sig för att bonusen ska bort. Ofta är det ju arbetsgivarna som själva äger systemen.

Madelene Engman är också tveksam till att många avtal kopplas till närvaro, eftersom de baseras på arbetad tid.

– Det är rimligt att till exempel småbarnsföräldrar har mindre närvaro. Detsamma om du blir sjuk. Det blir orättvist att de grupperna ska drabbas av lägre bonus.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.