Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

BONUS I INDUSTRIN

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonusmål kopplade till arbetsmiljö är vanligt på bruken. Men vissa av dem kan innebära risker, varnar Pappers förhandlingschef Pontus Georgsson.

Foto: Ylva Bergman.

Pappersindustrin tror på bonussystemens kraft. Bland de tio största bruken är det bara Iggesunds bruk som står utan.

– I huvudsak ser vi hellre löneökningar än bonus. Men vi säger självklart inte nej till pengarna. Det blir ju ett sätt att få del av företagets vinst, säger Pontus Georgsson.

Han ser dock en stor risk med de bonussystem som innehåller mål om skadefria dagar. På vissa bruk nås exempelvis bonusmål när 150 dagar utan frånvaro på grund av arbetsolycka passerat.

– Ett skärsår känns inte alltid så allvarligt. Sumpas dessutom bonusen låter man kanske bli att rapportera en sån skada. Men nästa gång är det någon som skär av sig hela handen på samma ställe. Nej, den typen av mål tror jag inte alls på.

Han är mer positiv till det alternativ som flera bruk har satsat på, att i stället koppla ihop bonusen med tillbudshanteringen. Målet blir att de arbetsmiljörisker som rapporteras ska lösas snabbt och korrekt.

Också Pontus Georgsson pekar på det som lokala företrädare i vår undersökning vittnar om – att bonussystemen kan användas som argument mot lokala löneökningar. De flesta bonussystem har arbetsgivaren hela makten över, avtal om systemen är ovanligt.

Företaget kan alltså plötsligt bestämma att bonusen ska bort, och har man då fått lägre löneökning på grund av systemet blir förlusten dubbel.

På många bruk baseras bonusen på procent på lön, något Pontus Georgsson också är tveksam till.

– Vi har ju länge försökt jobba med att utjämna löneskillnader, ett sånt system ökar ju i stället på skillnaderna. Det kan skapa irritation.

Läs också: Är din arbetslust till salu?

”Bedömningssporter kräver flera domare”

Bonus innebär goda möjligheter och stora risker, konstaterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkäla.

Vill arbetsgivaren betala ut bonus tackar man inte nej. Samtidigt bör man göra allt för att försöka få till ett avtal om hur systemet ska se ut, säger Veli-Pekka Säikkäle.

Det blir extra olyckligt om bedömningen av hur en medarbetare fungerar ska göras av en enda person.

– Om det bara är företaget som står bakom systemet kan det bli godtyckligt eller försvinna utan vidare.

Att bonus kan användas som argument mot höjda löner är en risk. Men bonus kan också vara det enda sättet att få del av en tillfällig vinstuppgång. Sverige har ”tröga löner” jämfört med många andra länder. Det vill säga, lönen går inte ner när det går dåligt, och tar av det skälet inga jättesprång när det går bra.

– Bonus kan vara en bra ventil när företag är lönsamma. Så har det varit i gruvindustrin under 2000-talet. Det går bra och de anställda bör få del av vinsten. Samtidigt kanske företaget inte anser att man kan höja den allmänna lönenivån så mycket, eftersom marknaden kommer att vika förr eller senare. Då är det bonus eller ingenting.

Han är väldigt tveksam till bonussystem med mål om exempelvis positiv attityd.

– Vi vill ha kriterier som är mätbara. Handlar det om bedömningar finns dels alltid risk för godtycke, dels kan såna system skapa osämja i arbetsgruppen.

Veli-Pekka Säikkälä jämför med idrott. Det är enkelt att avgöra vem som vinner ett 100-meterslopp, det är mätbart. Bedömningssporter som boxning och simhopp är svårare, därför finns alltid en rad domare som ger poäng.

– Det blir extra olyckligt om bedömningen av hur en medarbetare fungerar ska göras av en enda person. Ska man ha mål som bygger på bedömningar kan man tänka sig en kommitté, representanter från företaget, men också från facket.

En annan risk han ser är att man som anställd börjar räkna med bonuspengarna, och anpassa sin ekonomi efter att de ska komma. Den dag bonusen inte kommer kan bli en kalldusch.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

Ovanligt med bonus för GS-medlemmar

Bonussystem kan vara bra om de är förhandlade och går att påverka. Det säger GS avtalssekreterare Madelene Engman.

Bonussystem är ovanliga på GS största arbetsplatser. I vår undersökning har vi bara hittat tre företag som satsar på systemen.

Tar man löneutrymme och lägger i bonussystem så äger man ju plötsligt inte systemet längre.

– I vårt förbund har vi inte så många stora arbetsplatser. Jag tror att det har betydelse. Bonussystem har nog varit vanligare i tung industri, säger Madelene Engman.

En annan förklaring kan vara att bonustrenden har tappat fart. En del av de fackklubbar som deltagit i undersökningen har berättat om tidigare system som försvunnit.

Madelene Engman tror också att facket historiskt kan ha tvekat inför poängen med bonus. När ackordssystemet började omvandlas till månadslön fanns snarare en strävan att jobba för pengar som låg så fast som möjligt.

– Vi kommer ju från ackordslöner, våra största avtal är i grunden ackordslöneavtal. Jag kan tänka att man har lärt sig den hårda vägen – hur gör vi för att säkra lönen? Vad händer när såna här system får för stor påverkan? Tar man löneutrymme och lägger i bonussystem så äger man ju plötsligt inte systemet längre.

Och om löneutvecklingen blir låg med motiveringen att bonusen är hög, riskerar en stor del av inkomsten att ryka den dag företaget bestämmer sig för att bonusen ska bort. Ofta är det ju arbetsgivarna som själva äger systemen.

Madelene Engman är också tveksam till att många avtal kopplas till närvaro, eftersom de baseras på arbetad tid.

– Det är rimligt att till exempel småbarnsföräldrar har mindre närvaro. Detsamma om du blir sjuk. Det blir orättvist att de grupperna ska drabbas av lägre bonus.

Läs mer: DA granskar


at@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

1

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nöj er med bonusen”

Saxade citat ur från DA:s undersökning om bonussystem i industrin.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.