”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Vakter som hatar

Riksdagens väktare får inte utbilda om vapen

Sveriges riksdag vaktas av ett bolag som inte längre får vapenutbilda sina väktare och skyddsvakter. Avarns behörighet har dragits in eftersom de slarvat med sin vapenutbildning och struntat i att anmäla ett vådaskott.

Ett av Sveriges största bevakningsföretag, Avarn Security, har tillstånd för en lång rad olika bevakningstyper  – allt från väktare och hundförarutbildning till butiksbevakning till livvaktsskydd. Men man får vända sig till sina konkurrenter för att få vapenutbildning. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för Sveriges bevakningsföretag har slagit fast att ”bristerna är allvarliga och kan innebära betydande risker för allmän säkerhet”.

– Det är väldigt besvärande för ett företag att få en auktorisation återkallad. Det är ett mått på att man inte nått upp till de krav som ställs, säger Lars Sjöberg, processledare på Polismyndighetens enhet för förvaltningsrätt.

Avarn har skickat ut beväpnad personal som inte fått sin årliga fortbildning i ”handhavande av skjutvapen.” Personal som saknat utbildning har alltså utfört beväpnad bevakning på flera olika objekt. Exakt var är sekretesskyddat men väktare och skyddsvakter med skjutvapen finns ofta på civila och militära skyddsobjekt. Men känt är att Avarn vaktar Sveriges riksdag och Riksbanken.

Redan 2014 upptäcktes brister i vapenutbildningsmaterialet. Trots flera chanser att omarbeta materialet har bolaget inte nått upp till länsstyrelsen krav. Den senaste uppdateringen gjordes i mars 2018 men där fanns ändå felaktigheter i hur patron ur ska göras, brister i hur taktisk omladdning av vapnen utförs och där fanns också information från Rikspolisstyrelsens föreskrifter som inte länge gäller.

– Vi gjorde en sammanvägd bedömning av flera brister. Men upprepade brister, som de som fanns i Avarns utbildningsmaterial, kan i sig vara tillräckliga skäl för att återkalla en auktorisation,  säger Elisabeth Åkesson, jurist på enheten för tillsyn på länsstyrelsen i Stockholm.

Strax efter att länsstyrelsen inlett sin inspektion på Avarn så anmälde bolaget ett vådaskott som inträffade sju månader tidigare, och bevakningsföretag ska rapportera vådaskott skyndsamt. Det rörde sig om en incident där ett skott gått igenom i en vägg i en vaktlokal.

Polismyndigheten står bakom länsstyrelsens beslut att dra in auktorisationen för vapenutbildning.

– Grundkravet för auktorisation är att man ska agera sakkunnigt och omdömesgillt enligt de regler som gäller. Här har länsstyrelsen gjort ett bra jobb eftersom man fångat upp bristerna, säger Lars Sjöberg.

Länsstyrelsen var också på gång att granska om den person på Avarn som var föreståndare för vapenutbildningen var lämplig på positionen. Men sedan Avarn meddelat att den personen avslutat anställningen på företaget valde länsstyrelsen att inte gå vidare.

– Företaget har in nuläget ingen auktorisation för att utbilda sin personal i handhavande av skjutvapen. De får vända sig till andra företag för att utbilda sin personal, säger Elisabeth Åkesson.

”En lösning som passar oss väl”

Avarns säkerhetsschef Marcus Uggeldahl kommenterar det indragna tillståndet för vapenutbildning.

– Länsstyrelsen satt begränsning i vår auktorisation specifikt för utbildning av skjutvapen den 3 april 2018 – och vi tycker det är bra med en aktiv tillsynsmyndighet – så vi har förståelse för deras beslut.

Ni har haft brister i ert vapenutbildningsmaterial sedan 2014, varför löste ni inte problemen?

– 2014 hanterades inte frågan på ett optimalt sätt.

Varför väntade ni sju månader med att anmäla ett vådaskott?

– Som vi har redogjort i vår anmälan till länsstyrelsen juli 2017 har dröjsmålet berott på ett missförstånd mellan huvudvapenredogörare och säkerhetschef och att roll och ansvarsbeskrivningen för huvudvapenredogörare har förtydligats efter denna händelse.

Hur löser ni er vapenutbildning när ni inte själva får utbilda?

– Vi har samarbete med ett utbildningsföretag – vilket är en lösning som passar oss väl.

 

Läs mer:


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

1

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Nu ska branschen kollas

Personer med kriminell bakgrund får inte jobba på bevakningsföretag. Men branschen har dålig koll. Därför har länsstyrelserna sjösatt en nationell granskning.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Livvakten: ”Det är min rätt att få uttrycka mina åsikter”

Helle Kleins tidigare livvakt säger att han har grundlagsskyddad rätt att uttrycka åsikter i dialog med andra, och att hans kommentarer är tagna ur sitt sammanhang.

”Det du beskriver är direkt olämpligt skrivet”

Marcus Uggeldahl, säkerhetschef på DA:s tidigare säkerhetsbolag Avarn, hänvisar till sekretess runt fallet med Helle Klein. Han säger dock att det som livvakten skrivit på Facebook strider mot företagets värdegrund.

1

Nazister och ­våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

1

Bevakningsbranschen drar ifrån polisen

Den svenska bevakningsbranschen omsätter 17 miljarder kronor årligen, och växer. Och antalet väktare och ordningsvakter är nu större än antalet poliser.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Efter coronan

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Arbetsrätten

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

DA granskar vuxenutbildningen

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

RobotiseringFärre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

RobotiseringOxfordekonomen Carl Benedikt Frey varnar för risken om för många blir förlorare när allt mer automatiseras. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

”Det var inte svårt att få jobb”

NY I SVERIGE.Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

Fackligt arbete på liv och död

Krönika”Varje arbetsplatsolycka måste utredas grundligt och de ansvariga ställas till svars,” skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.