Fira rösträtten 100 år – rösta på söndag
24 maj, 2019
Skrivet av Helle Klein
I dag är det exakt 100 år sedan som riksdagen beslutade att införa allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Den 24 maj 1919 infördes demokratin på riktigt, kan man säga. Men det skulle dröja till 1921 innan de första kvinnorna kunde rösta i ett riksdagsval. Och faktum är att inte ens då fick alla vuxna medborgare rösträtt för de som inte hade gjort värnplikt eller var socialbidragstagare eller satt i fängelse betraktades som omyndiga. Först 1989 togs begreppet ”omyndig” bort.
”Med allmän och lika rösträtt öppnades dörren för ett bättre Sverige”, skriver historikern Maja Hagerman i DN i dag. Hon pekar på den avgörande kampen mot den graderade rösträtten, den som gjorde att högerns rika kunde blockera varje politisk förändring. Före 1919 hade en röst från en förmögen person räknats som 40 röster medan en lågavlönads röst bara sågs som en. Högermännen hade makten att hindra de politiska reformer som folket ville ha.
En man eller kvinna, en röst var helt enkelt revolutionerande och i sig samhällsomskapande. ”Precis där började vägen mot ett jämlikare samhälle med bättre bostäder, bättre sjukvård och utbildning, bättre livschanser och möjligheter för alla”, konstaterar Hagerman.
Det var folkrörelserna och socialdemokratin som drev fram rösträtten och när liberalerna kom med i kampen kom det demokratiska genombrottet. Länge har vi trott att kampen var slutförd och vunnen en gång för alla. Men i stället för att med glädje fira rösträttens 100 år i dag trängs både socialdemokratin och liberalismen bort från den politiska scenen och in träder de auktoritära, nationalkonservativa högerkrafterna. Återigen handlar kampen om demokratin. Det vi kallar ett nytt politiskt landskap går faktiskt att känna igen från 1900-talets början.
Här på hemmaplan ser vi än en gång hur det auktoritära slåss mot det frihetliga, det nationalistiska mot det öppna, det konservativa mot det progressiva. De senaste dagarnas höga tonläge mellan socialdemokrater/liberaler (där Centern är tydligast) och kristdemokrater/sverigedemokrater visar just detta.
På söndag är det EU-val och är det någon gång som det europeiska projektet behöver sina försvarare är det nu då de nationalistiska och protektionistiska vindarna blåser kusligt hårda över kontinenten. Valet handlar om grundläggande fri- och rättigheter.
Att aborträtten ifrågasätts och att auktoritära ledare som Ungerns Victor Orbán hyllas i samma andetag är logiskt. Högerextremism och kvinnoförakt har alltid gått hand i hand. Och när kvinnors rättigheter står på spel vet vi att även andra fri- och rättigheter ifrågasätts – såsom fria fackföreningar, fria medier samt rättsstatens principer. Det är den liberala demokratin som skadskjuts framför våra ögon i land efter land i Europa.
Demokratins 100 årsdag borde firas med pompa och ståt och med ett högt valdeltagande på söndag. Framförallt borde historien lära oss att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter aldrig någonsin får upphöra.
EU-valet är sannerligen ett värderingsval.