AI kan öka stressen på jobbet
25 september, 2019
Skrivet av Rasmus Lygner
Svensk industri har automatiserats. Och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att ännu fler arbetsuppgifter tas över av robotar – ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.
Redan i dag har artificiell intelligens, AI, påverkat stora delar av vardagen och arbetslivet. Riktade rekommendationer styr vår uppmärksamhet på internet och många arbetsuppgifter inom industrin har automatiserats med hjälp av robotar.
Forskningen har gått fort framåt och tekniker som för tio år sedan var primitiva eller nästan otänkbara, är numera välutvecklade. AI kan i dag generera verklighetstrogna porträttfoton på påhittade personer och avgöra om någon är sjuk – för att nämna ett par exempel.
AI är nästa industriella revolution. Och det ställer frågan hur och till vad den ska användas.
– Första steget är att förstå att det finns frågor att svara på. När man hör människor prata om AI, är det som att tekniken är ett naturfenomen som kommer oavsett. Men i själva verket är det mycket policyfrågor som måste diskuteras, säger Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier och ansvarig för deras studier av AI:s effekter på samhället.
Om vi väljer att använda den nya tekniken till att jobba mindre, då går det att göra.
En sådan fråga är hur AI ska användas i arbetslivet. Hittills har automatiseringen lett till att varje anställda hinner göra mer på kortare tid, säger Pontus Strimling.
– Det är nog en delorsak till att vi är så stressade som vi är. Att inte jobba under en timme gör i dag en jättestor skillnad för produktionen. AI skulle därför kunna leda till en fortsatt utveckling av stressamhället, säger Pontus Strimling.
Men kan inte AI bidra till en avlastning på jobbet?
– Att maskiner gör vårt arbete är i sig en avlastning. Men det är ett val om vi ska ha det som en avlastning – och just nu har vi ett samhället som inte väljer det. Vi har inte sett någon allmän tidsförkortning sedan 70-talet.
– Vi har valt att inte omvandla teknikutvecklingen till avlastning i våra jobb. Det är en politisk fråga. Om vi väljer att använda den nya tekniken till att jobba mindre, då går det att göra.
Sorgligt att inte automatisering ger oss mer frihet, tycker jag, som arbetat med utbildning inom området i några decennier. Fint att många farliga och ohälsosamma arbeten försvunnit, men läget kunde varit mycket bättre med annan politik.
Ska AI kunna ta komplexa beslut som gagnar båda arbete, kapital och miljö krävs en god planering. Avgörande beslut om AI ska därför fattas ihop med fackliga representanter, eftersom effekterna blir så omfattande. Då måste anställda ges kompetens och tid att delta. Dagens MBL och arbetsmiljölag ger begränsade möjligheter att påverka mål och innehåll i AI. Målen i Det Goda Arbetet borde användas för att få fram ett utökat lagligt stöd för facklig medbestämmande och för kompetensutveckling. För att få arbetarvänlig AI behövs också mer facklig medverkan på samhällsnivå, bl a inom EUs rådgivande organ och inom standardisering.