Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Olycksplatsen. Skivor vändes. Blodfläckar gömdes. När polisen kom till platsen hade spåren efter arbets­olyckan dolts. Foto: Privat

Bortstädad: Mannen som försvann

Krossade skallen. Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Boken "Vi, skuggorna" av Elinor Torp

Vi, Skuggorna

Texten är ett utdrag ur boken Vi, skuggorna (Leopard förlag) av Elinor Torp som kommer ut den 17 oktober.

Östermalm, Stockholm. Byggställningen har monterats ner till ett stort plockepinn framför bostadsrättsföreningens fasad.

Plankor och presenningar på innergården. Inhyrda skärrade gubbar. En brandgul hjälm, fläckad röd, till synes hel. Blodstänk på kullerstenarna. Droppar av färskt blod. Och dolt under en träskiva en stor pöl.

Människa bärs iväg på bår. Huvud inlindat. Ansikte sticker fram under gasbinda. Klart rött. Överallt.

Bilderna talar sitt tydliga språk. En arbetsplatsolycka. Ändå avskrivs ärendet som om ingenting har hänt.

Poliserna på plats får inte ihop det. Hur kan hjälmen vara hel när huvudet gått sönder? Varför har man flyttat på skivorna med blodfläckar? Någon har ristat in HELP ME i träet.

Runt hörnet pågår julhandeln för fullt. Dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan. Om det är därför Arbetsmiljöverket inte agerar på polisens uppgifter, eller om de helt enkelt inte har tid för alla oklart anställda gästarbetare som gör sig illa på svenska arbetsplatser framgår inte.

Foto från olycksplatsen. Någon har ristat in ”HELP ME” i träet.

Patrullerande polis åker i alla fall till innergården på Östermalm, fotograferar, dokumenterar, hittar det undangömda blodet, pratar med kollega som står framåtböjd och gapar efter luft. Vem han är, vilka företagen är, vem den skadade är, allt är mycket diffust, men arbetarna talar mongoliska.

Poliserna på plats får inte ihop det. Hur kan hjälmen vara hel när huvudet gått sönder? Varför har man flyttat på skivorna med blodfläckar? Någon har ristat in HELP ME i träet. Och så har man vänt skivan med den största blodfläcken upp och ner.

På Karolinska sjukhusets avdelning för neurokirurgi ligger mongolen, medvetslös. Livshotande skallskada. Omfattande blödningar. Dagarna går. Det blir julafton. Sedan är han försvunnen.

Första teorin är att någon har tryckt ner mongolen i en rullstol och gjort sig av med problemet.

Städat bort honom.

Eller vad har hänt?

Hemma i Upplands Väsby undrar Nyamdorlig. Han får ett samtal från en person som säger att hans storebror är på sjukhus. När han kommer till Karolinska är brodern inte kontaktbar. De har öppnat huvudet och opererat. Nyamdorlig som själv jobbade i sjukvården innan han kom till Sverige förstår allvaret och frågar läkaren om hjärnan kommer att påverkas. Läkaren svarar: Vi har räddat hans liv. Vi kan inte göra så mycket mer.

”Ett okänt objekt har på okänt sätt träffat målsägande i huvudet”, står det i polis­anmälan.

Jag vet inte hur brorsan mår. Vi har inte setts sen dess.

Nyamdorlig, den skadade mannens bror

En av många mongoler som snuddat vid döden i svenskt arbetsliv, konstaterar polisen Cecilia Forzelius som kopplas in på fallet.

”Ställningsolyckor är vanligast. Under en period kom de flesta från just Mongoliet. Vi har flera från Nordafrika också. En del ligger fortfarande förlamade. En bröt nacken.”

Akutvård erbjuder Sverige. Sedan vet varken sjukhusen eller polisen vart de tar vägen. Vården brukar ringa polisens avdelning för arbets- och miljöbrott där Cecilia Forzelius jobbar och säga att de har en okänd hos sig. Att det rör sig om en arbetsplatsolycka. Att polisen måste komma och prata med personen.

Allra flest samtal kommer från handkirurgerna på Södersjukhuset. De har inte en chans att hinna ut till alla. ”Varför kom ni inte till den här killen? Varför har ni inte hört av er? Varje dag får vi ju in någon som uppenbart skadat sig på jobbet.” Cecilia Forzelius återger läkarsamtalen.

Arbetsgivarna ändrar historia. Först har de varit och jobbat hos dem, hyrts in. Sedan har man aldrig hört talas om dem. ”Ingen chef säger: Ja, jag har tio stycken som egentligen inte får jobba i Sverige.”

I det här fallet har förhör faktiskt gjorts. Arbetsmiljöverket lyser med sin frånvaro. Men Cecilia Forzelius och hennes kollega frågar ut arbetsgivaren och den skadade innan ärendet förs över till gränspolisen och avskrivs.

Skadad borta.

Som vanligt är det en kedja av företag inkopplade på det av en bostadsrättsförening beställda fasadjobbet. Firma A tog in firma B som hyrde arbetare från okänd firma C med säte i Litauen och mongolisk arbetskraft utan id-handlingar eller fullständiga namn.

Först känner chefen på firman som höll i renoveringen till mongolen. Han var där för att riva ner byggställningen. Naturligtvis står företaget för kostnaden. Senare i polisförhör tar arbetsgivaren avstånd från alltsammans. Chefen har aldrig sett mon­golen, fattar inte vad han hade på arbetsplatsen att göra och har verkligen inget ansvar för det inträffade.

Nyamdorlig städar.

Den skadade mongolens bror Nyamdorlig arbetar i Sverige som städare. Foto: David Lundmark

Nyamdorlig tittar på bilderna från innergården och storebror som bärs iväg på bår. Barnen leker i rummet intill.

”Hu!”

Han tystnar, går igenom alla fotografier en gång till.

”Så mycket blod.”

Till vår hjälp har vi en tolk som ber oss prata långsamt så att hon får med allt. Nyamdorlig har bott här i tio år nu och börjar med att ursäkta sig för att han inte lärt sig svenska.

”Ja, det är en arbetsplatsolycka, enligt min uppfattning”, säger han.

På bordet mellan oss står en stor skål med mongoliskt godis. Tolken väljer en bit med fint färglagt papper.

”Jag vet inte hur brorsan mår. Vi har inte setts sen dess”, översätter hon.

Två månadslöner blev han lovad där på sjukhuset, som plåster på såren. Det minns Nyamdorlig tydligt. Han släpper inte blicken från storebror och ropar på Lhamaa som befinner sig i andra änden av lägenheten.

”Vi vet vilket land han är i.”

”Och du har ju försökt få hit honom”, säger Lhamaa.

”Ja fast han svarar ju inte.”

Lhamaa kokar vatten och undrar vilket slags te vi vill ha. Hon berättar om en skada hon själv ådragit sig på jobbet. Hon ramlade i trappen. Hon pekar på låret och höften. Det svullnade och värkte. Hon kunde knappt gå. Vad gäller? Får man vara sjuk i Sverige? Hur länge? Måste man visa läkarintyg?

Båda städar trapphus.

I fyra år arbetade Nyamdorlig extra för det stora städbolaget. Sedan 2013 är han lokalvårdare åt företaget på heltid.

”Men jag har inte fått någon fast tjänst.”

Nyamdorlig och Lhamaa är medlemmar i Kommunal. Han och frun betalar in pengar till fackförbundet varje månad.  Att de borde få fast säger folk, men det är inte lätt att veta vad som gäller och hur man går till väga. Nu har Kommunal sent om sider lovat att hjälpa till.

Lhamaa och Nyamdorlig

Lhamaa och Nyamdorlig kom till Sverige för tio år sedan. Foto: David Lundmark

Ny i Sverige jobbade han precis som storebror utan papper. När han bröt armen var det tack och goodbye.

”Vad hände?” frågar jag.

”Det gjorde ont”, svarar han och skrattar.

”Jag blev arbetslös.”

”Vilken bransch?”

”Bygg.”

”En arbetsskada alltså?”

”Ja, jag ramlade ut genom ett fönster. Det fanns inga ordentliga byggställningar.”

”Fick du ersättning?”

”Ersättning” Han flinar. ”Nej, ingenting. En gipsad arm. Min chef skällde ut mig och sa att jag var klantig. Sen fick jag inte jobba kvar.”

Nyamdorlig prövar att ringa sin bror. Inget svar.

Med en liten värdepåse från sjukhuset, mobil och laddare, lämnar storebror Sverig­e. Två månadslöner lovar arbets­givaren honom mot löftet att ligga lågt och inte driva någo­n process. De pengarna ser han aldrig skymten av.

På pendeltåget in mot Stockholm öppnar sig tolken och berättar om livet som mongol i Sverige.

Ända sedan hon flyttade hit år 2000 har hon via vänner och genom jobbet träffat utnyttjade landsmän och fått ta del av de mest vidriga vittnesmål från sextrakasserade och söndertrasade mongoler, men också om tvivelaktiga advokater som stjälper i stället för hjälper sina klienter och leder dem till arbetsgivare som säljer arbetstillstånd och lurar i dem att det är enda sättet och som tvingar dem att ge tillbaka lönen för att sedan få 25 till 30 kronor svart i handen.

Vi bestämmer möte på en mer avskild plats där hon berättar om tjejer som på de restauranger där de jobbar blir tafsade på och tvingas ligga med chefen för att få jobba kvar, servitriser som om de inte plockar resterna från matgästernas tallrikar för att servera andra kunder får sparken direkt. ”På en restaurang där arbetsgivaren satt i system att sexuellt utnyttja sin personal pustar tjejerna ut när de fyller 36 och inte anses attraktiva längre. Jättebra! Äntligen slipper vi honom.”

Polisanmälan har lämnats in. Men ord står mot ord. Och inget hände. Enligt tolken bara fortsätter det trots att restaurangägaren börjar bli till åren och citat ”snart borde vara impotent”.

I en annan del av Stockholm ligger en mon­gol som föll på sin arbetsplats och skadade ryggen. Han är förlamad och kan inte ta sig ur sängen. Eftersom han jobbade utan papper i Sverige finns han inte i systemet och har inte tillgång till några försäkringar. Frun vårdar honom i hemmet.

Inspektören Thomas Österberg är väl medveten om att dessa olyckor aldrig når honom på Arbetsmiljöverket.

”Jag tar för givet att det till och med finns dödsfall som aldrig hamnar i vår statistik.”

Människor som omkommer på svenska arbetsplatser ska ingå i Arbetsmiljöverkets statistik över dödsolyckor. Men den officiella siffran som rapporteras årsvis exkluderar dödsoffer anställda av utländska företag. De finns med, längst ner. Under strecket. Och kallas i statistiken för: Utanför arbetskraften.

Thomas Österberg

Thomas Österberg jobbar som inspektör på Arbetsmiljöverket och var tidigare polis. Foto: David Lundmark

Thomas Österberg redogör för vad som oftast sker när hans myndighet får information om en olycka.

”Arbetsmiljöverket kanske skickar ett brev till arbetsgivaren. Eventuellt bokas det in ett möte för att höra arbetsgivarens version. Det vi egentligen ska göra är att kolla om företagen registrerat sina anställda i Sverige.”

Arbetsmiljöverket ska fråga:

Har ni anmält att ni har utländsk arbetskraft?

Nej.

Okej, då är det böter.

”Varför görs inte det?”

”För att vi bara är några få som kan reglerna. Och många av mina kollegor på Arbetsmiljöverket tycker att det är jobbigt med sanktionsavgifter. De vill vara mer pedagogiska, läraktiga. Arbetsgivare är goda”, svarar Thomas Österberg.

”Det kan sticka i ögonen på folk att Arbetsmiljöverket inte gör någonting”, fortsätter han. ”Samtidigt om jag ska vara riktigt krass så spelar det inte så stor roll. Det är småpengar för de vi vill åt. De vill inte ha ögonen på sig. Så de bara betalar.
Eller byter organisationsnummer och smiter undan.”

Utstationeringsregistret – bra för alla.

Så heter en film som Arbetsmiljöverket lagt ut om svenska Tommie. Han är marknadschef på ett estniskt bolag som hyr ut arbetstagare till andra länder. Med kameran som följeslagare går han runt på byggen i Sverige och småsnackar med arbetarna som alla är nöjda och glada. ”De som har varit hemma hos sina familjer i Estland kommer med färjan tillbaka för de vill vara här och jobba. Det är väl det bästa betyget. De står här på måndag morgon och frågar: Okej, vad är planen? Vad ska vi göra den här veckan? Det är fint, det är bra”, säger Tommie i sin gula reflexväst. ”Vi har anmält oss till utstationeringsregistret. På så sätt kan man följa upp oss som bolag.”

En skinande kontrast till den verklighet Thomas Österberg möter.

Arbetsmiljöverket får ta del av vad som hände på Östermalm dagarna före julafton. Uppgifter om Nyamdorligs bror och den inträffade arbetsplatsolyckan lämnas över av polisutredarna. Men Arbetsmiljöverket avslutar ärendet på en gång. I standardformuläret till polisen besvaras frågor med ja och nej.

Har inspektion skett på arbetsstället? Nej. Har anmälan till åklagarmyndighet om misstänkt brott gjorts? Nej. Planeras detta att göras och i så fall när? Nej. Har arbetsskadeutredning/rapport gjorts eller kommer sådan att göras? Nej. Har händelsen föranlett någon annan åtgärd från Arbetsmiljöverkets sida? Nej.

”Vi tycker att det är lite konstigt. Arbetsmiljöverket har bara kontakt med arbetsledningen. Vi som hör vittnen och målsäganden kan ha helt andra uppgifter än vad arbetsgivaren lämnar ut”, säger polisen Margareta Johnson.

Om inte Arbetsmiljöverket som expertmyndighet agerar är det svårt att nå rättslig framgång, vet utredarna vid arbets- och miljöbrott.

”Åklagare säger nej. Arbetsmiljöverket leder inte oss, de bestämmer inte över oss, men någonstans är det så i alla fall. Får man inte med sig Arbetsmiljöverket så går man inte upp till rätten”, konstaterar Margareta Johnson.

 

Foto: David Lundmark

Hemma i Upplands Väsby har Nyamdorlig fått kontakt med storebror. Han är deppig och dricker. Huvudvärken är svår och alkohol lindrar.

”Han blev inte ordentligt undersökt, och har inte vågat gå till vården där han är nu.”

Lhamaa ringer och frågar om Nyamdorlig är på väg till nästa trapphus. Ibland strålar de samman under arbetsdagen, men oftast städar de på olika platser i Stockholm. Efter tio år i Sverige har de fasta jobb bägge två. Facket satte sig till slut ner och räknade på hur många timmar de hade jobbat under de senaste två åren och kom fram till att de självklart skulle erbjudas riktiga tjänster. Arbetsgivaren gick med på det.

Han blev inte ordentligt undersökt, och har inte vågat gå till vården där han är nu.

”Jag har kämpat i tio år. Jag kom till T-centralen och hade ingenting. Ingen som mötte upp mig. Ingen bekant. Jag kunde inte språket, så jag strövade runt tills jag stötte på en mongol som visade vägen till Migrationsverket.”

Nyamdorlig berättar om sin resa mot där han och hans fru är i dag. Sverige har samma temperatur som Mongoliet och ungefär likadan natur. Allt annat är främmande. Men nu har de barn, medborgarskap och månadslöner. Storebror blev däremot lurad.

Handskrivet med svart tusch på Karolinska universitetssjukhusets vita kuvert.

Journal till okänd man

Trauma: Fick sten i huvudet från 30 meters höjd på sin arbetsplats.

Stenen föll enligt uppgift från 6:e våningen.

Öppen skallskada. Börjar framför vänster öra, går till bakhuvudet.

Operation med cirka 2 liters blödning. Man rensar bort små benbitar, gör en ungefär 4 x 4 cm stor kraniotomi med början från frakturstället.

Arbetar som byggnadsarbetare. Kommer från Mongoliet.

Svårt att bedöma kognitiv förmåga då patienten inte pratar svenska. Följer dock instruktioner med hjälp av kroppsspråk. Oklart om patienten har insikt i sin situation. Klagar på smärta i huvudet. Enligt ansvarig läkare har patienten inte rätt till rehab.

 

Med en liten värdepåse från sjukhuset, mobil och laddare, lämnar storebror Sverig­e. Två månadslöner lovar arbets­givaren honom mot löftet att ligga lågt och inte driva någo­n process. De pengarna ser han aldrig skymten av.

Läs mer: DA granskar | Reportage


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Alla artiklar om Skuggsamhället

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.