DEBATT | SKUGGSAMHÄLLET Om alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas skulle förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.
Om skribenterna:
Catharina Elmsäter-Svärd är vd för c.
Charlotte Wäreborn Schultz är projektledare för initiativet Sund konkurrens & Schyssta byggen.
Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär ökat behov av hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Detta är goda nyheter för oss som arbetsgivare men också för våra anställda.
Men de senaste årens höga byggtakt har tyvärr en baksida: den goda byggkonjunkturen har fört med sig lycksökare som inte har i vår bransch att göra. Flera rapporter tyder på ett ökat fusk i samhällsbyggnadssektorn. Det kan till exempel röra sig om misstänkt skattebrott, penningtvätt och brott mot utlänningslagen.
Enligt en färsk undersökning från våren 2019 som Sveriges Byggindustrier låtit göra tillsammans med Byggnads finns problem i byggprocessens alla led. Upphandlare och konsumenter som vill hålla nere sina kostnader väljer för ofta låga priser – utan att kontrollera om rådande lagar och regler följs.
I synen på fusket i branschen är vi många som är överens: svenska lagar och regler ska vara en självklarhet samtidigt som konkurrensen företag emellan måste ske på lika villkor.
Därtill kommer oseriösa som försöker skapa sig fördelar genom att inte betala skatter på rätt sätt, eller genom att inte följa obligatoriska säkerhetskrav. Så här kan vi inte ha det. Vår bransch ska vara attraktiv, sund och säker.
Därför uppmanar vi:
- Svenska myndigheter att intensifiera arbetet med att hitta aktörer som struntar i lagar och regler.
- Att beställare i alla led av byggrelaterade tjänster ställer och följer upp krav som underlättar för seriösa företag att vinna upphandlingar.
2018 beviljades Sveriges Byggindustrier och Byggnads ett gemensamt statsbidrag av Arbetsmiljöverket för att initiera ett brett projekt med aktörer i och omkring byggbranschen för att stävja den osunda konkurrensen.
Under hösten samlar vi därför företagare, upphandlare, beställare och andra aktörer runt om i landet för att tillsammans ta nästa steg i arbetet för en byggbransch fri från fusk. Vår förhoppning är att deltagarna får med sig kunskap och verktyg för att driva frågan i en den egna verksamheten och gentemot andra aktörer i regionen.
I synen på fusket i branschen är vi många som är överens: svenska lagar och regler ska vara en självklarhet samtidigt som konkurrensen företag emellan måste ske på lika villkor.
Om alla aktörer och led i byggprocessen delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter till vård, skola och omsorg. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas av oärliga aktörer förbättras och säkerheten på arbetsplatserna öka.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier
Charlotte Wäreborn Schultz, projektledare för initiativet Sund konkurrens & Schyssta byggen
”Om alla aktörer och led i byggprocessen delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter till vård, skola och omsorg. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas av oärliga aktörer förbättras och säkerheten på arbetsplatserna öka.”
Om inte om vore skulle omkostnaderna för fusk och fattigdom och yrkesskador som numera betalas av andra – främst de drabbade arbetarna – vara kostnader för aktörerna inom byggprocessen.
Detta ”om” till byggnadsaktörernas fördel har fastställts av EU-domstolen, genom domen mot de byggnadsarbetare och elektriker som blockerade L&P Baltic Bygg (Laval un Partneri Ltd) för att företaget inte tecknat svenskt kollektivavtal.
Kravet på lika lön (som kollektivavtalet) för lika arbete hade redan tidigare gjorts omöjligt att hävda genom införandet i Sverige år 2000 av så kallad Workfare, dvs. att arbetslösa som behövde understöd, kunde åläggas att utföra arbete åt myndigheterna eller privata aktörer för att få understödet.