Människoexploatering prövas i rätten för första gången
15 november, 2019
Skrivet av Elinor Torp
Perspektiv Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.
”Arbetskraftsexploatering, visst hette lagen så?”
”Ja, den kom förra sommaren.”
”Men ingenting har framförts till oss. Jag minns att jag tänkte att varför har inte sossarna vaknat? Det här är ju en paradgren för sossarna, varför har man inte lagstiftat om människoexploatering? Och så hade man det! Det kom lite grann som en överraskning för mig”, säger domaren i ett mål jag skriver om i boken Vi, skuggorna – ett Sverige du inte känner till.
Domaren frågade sina juristkollegor vid tingsrätten. Ingen visste någonting om detta. Andra lagändringar hade diskuterats, men ”den här lagen har passerat under radarn” fortsatte domaren ärligt.
Hade lagstiftningen om människoexploatering funnits skulle arbetsgivaren förmodligen ha fällts, resonerade domaren vidare.
”Det hade i alla fall varit mycket troligare.”
Målet handlade om ett hus fullt med svartarbetare i norra Sverige. Människor från världens alla hörn jobbade och bodde på restaurangerna som låg i huset.
Sommaren 2018 blev människoexploatering olagligt i Sverige.
Ännu har ingen fällts. Men nu prövas för första gången lagen efter att ett ungt par från Bangladesh gick till polisen och anmälde att de utnyttjats i en annan restaurang, i södra Sverige. De hade inte fått ut sina löner. Endast mat och husrum. Enligt åtalet har de arbetet under slavliknaden förhållanden. Krögaren nekar till brott.
Var går gränsen för uppenbart orimliga arbetsvillkor?
Det vill åklagaren pröva.
En fällande dom kan bli vägledande för var gränsen för människoexploatering går i svenskt arbetsliv.
Straffet är fängelse i högst fyra år. Vid grov exploatering, om förövarna varit särskilt hänsynslösa, haft en omfattande verksamhet och skapat sig stora vinster på svartarbetarna kan straffet bli ända upp till tio års fängelse.
Att lagen ändrades beror på att människohandel har varit nästintill omöjligt att belägga. Polis och åklagare har i princip varit tvungna att bevisa att människohandlarna tagit passen i beslag redan vid ankomst till Sverige, låst in sin arbetskraft och helt begränsat deras rörelsefrihet för att få en fällande dom.
För människoexploatering behövs ”bara” att man har utnyttjat människor i arbete under uppenbart orimliga villkor.
1 juli 2018 trädde den nya lagen i kraft. Snart får vi veta hur kraftfull den är. En fällande dom kan bli vägledande för var gränsen för människoexploatering går i svenskt arbetsliv.