Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Knarket i industrin

Viktor trivdes i industrin, arbetskamraterna var roliga. Precis när han skulle bli tillsvidareanställd var han påverkad och somnade på jobbet. Foto: David Lundmark

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

Viktor hade hunnit jobba nästan nio månader på arbetsplatsen. Chefen var nöjd med honom och hade börjat prata om tillsvidareanställning. En morgon vaknade Viktor upp i kompisens soffa. Tröjan var nedsölad med snus som runnit ner över hakan. Han vände sig på sidan och smackade flera gånger för att få fram saliv i munhålan, tungan var torr som en frottéhandduk som legat i tumlaren för länge. Viktor behövde vatten. Han rullade ner från soffan och ställde sig upp och gick ut i köket.

Huvudet värkte och yrseln kom över honom. Viktor hittade en burk koffeintabletter men de gjorde honom bara skakigare. Det var värre än vanligt. Kvällen innan hade han tagit smärtstillande tramadoltabletter och ångestdämpande bensodiazepiner, ”benzo”.

Han var dessutom sen till jobbet. Viktor skyndade nedför trappan mot parkeringen. Han skulle hem och byta till arbetskläder. När tröjan åkte av påmindes han om snussörjan. En stund senare när han satt i bilen kom dåsigheten över honom igen och han nickade till och körde in i ett vägräcke. Smällen gjorde att han kvicknade till och ringde pappa. Pappan som alltid ställde upp. Pappan som ville att sonen skulle komma i tid till jobbet.

– Han märkte inte att jag var hög. Trodde nog att jag var trött. Han körde mig till jobbet.

När Viktor blivit avsläppt på jobbet gick han in och satte sig på en stol och somnade.

– En chef väckte och skickade hem mig.

Vid lunchtid fick Viktor ett telefonsamtal, han kallades in för drogtest.

– Jag försökte skjuta upp det, men det gick inte.

”Jag var så hög att jag ­somnade stående på jobbet”, berättar Viktor. Foto: David Lundmark

Testet var positivt. Arbetsgivaren gav honom två val. Säga upp sig själv eller ta tjänstledigt i tre månader. Varje fredag skulle han lämna ett drogtest. Viktor valde det senare alternativet.

Men han var djupt nere i missbruket och ville inte sluta med knarket så han började googla hur länge olika droger stannar kvar i kroppen. Snabbt kom han fram till att tramadol var ett bra val. Tabletterna var lätta att få tag på och billiga, 250 kronor för en karta om tio.

Viktor kunde knarka hela helgen fram till måndag utan att riskera att åka fast i drogtestet på fredagar.

– Det blev tradition att ta ett piller direkt efter testet.

Efter tre månader, som arbetsgivaren trodde varit drogfria, var Viktor välkommen tillbaka. Men den här gången placerade bemanningsföretaget honom på en annan industri, i grannstaden. Det höll en dryg månad.

– En dag var jag så hög att jag somnade stående på jobbet.

Han skickades hem och den här gången meddelade företaget att han fick säga upp sig själv eller vara tjänstledig i sex månader och lämna drogtest varje vecka. Viktor valde att säga upp sig själv.

– Jag fick aldrig någon rehabilitering. Inget behandlingshem eller så. Men jag vet inte om det hade gjort någon skillnad för mig. Jag ville ju knarka.

Missbruket medförde att han åkte fast för drograttfylla, narkotikabrott och brott mot knivlagen. Men trots att livet mest upptogs av droger lyckades han komma in på ytterligare en arbetsplats. Nu var han förberedd och hade en plan för att fuska sig genom drogtesterna.

På nätet går det att beställa gummipenisar med en liten behållare för urin. Attrappen spänns runt midjan och bärs under byxorna. Varje morgon tog Viktor på sig sin extrapenis. Behållaren fylldes med syntetiskt urin eller urin från en kompis som inte sysslade med droger.

– Jag klarade mig genom drogtester fyra–fem gånger med hjälp av den.

Arbetsgivaren misstänkte ändå att han hade ett missbruk. Det slutade med att Viktor köptes ut med några månadslöner på fickan.

– Jag fick ingen hjälp med mina drogproblem då heller. Samtidigt är det jag som valt att ta droger. Men något slags ansvar att hjälpa tycker jag att arbetsgivaren har.

Det har gått några år sedan Viktor hade sitt senaste jobb. De tyngre drogerna säger han att han slutade med för ett och halvt år sedan, främst med hjälp av en stöttande flickvän.

– Jag tog flera återfall. Nu dricker jag alkohol men tar inget annat.

En överdos hjälpte honom också att fatta beslutet att lägga av.

Han kom hem till sin syster efter en sen festkväll och hittade en flaska nässpray i sin ficka som innehöll fentanyl. Viktor tog några doser av drogen, som är betydligt starkare än heroin, och satte sig i soffan. Systerns kompis som är sjukvårdsutbildad hittade honom, han hade slutat andas och var blå i ansiktet. Hon satte i gång hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen.

– Hon räddade mitt liv.

Vid den här tiden var just fentanyl en populär drog på orten. Viktors kompis Pontus var också djupt nere i missbruket men hade bestämt sig för att sluta. Han skulle bara ta ett sista rus en lördagkväll.

Pontus vaknade aldrig.

– Begravningen var tuff. Det satte i gång tankar. Både hans och min egen överdos öppnade mina ögon. Jag vill försöka vara drogfri.

Fotnot: Viktor heter egentligen något annat.

Läs mer:

Marcus Derland och Johanna Edström

1Kommentarer

stevO:

ca 10% utvecklar ett missbruk, att plocka ut en sådan liten del är rätt missvisande.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.