Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

7 februari, 2020

Skrivet av

Perspektiv Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Elinor Torp, arbetsmiljöreporter.

När ministrarna Damberg och Nordmark strax före jul skrev en debattartikel i Aftonbladet om att skurkföretag inte har här att göra användes begreppet arbetslivskriminalitet, inte bara osund konkurrens. Det var medvetet. Och första gången politiker i toppen valde detta ord.

I grannlandet Norge där man från högsta politiska ledning uppmärksammat problemen långt tidigare än i Sverige sa den dåvarande statsministern uttryckligen att social dumpning och arbetslivskriminalitet ska ni myndigheter jobba samman mot!

En sådan politisk tydlighet har inte funnits i Sverige. Varje departement har suttit på sin bit utan att tillsammans lägga pusslet.

Justitiedepartementet har gett uppdrag till myndigheter.

Arbetsmarknadsdepartement har gett uppdrag till myndigheter.

Någon samordning har det väl inte riktigt varit. Inte heller ute på myndigheterna där man både träter om resurserna och har olika åsikter om hur man kan och får jobba.

Men mer om det nästa vecka när det är seminarium i riksdagen om arbetslivskriminalitet och sekretessbekymmer.

Förhoppningsvis, och det har Socialdemokraterna lovat, klubbas också en tillträdesrätt för regionala skyddsombud som gör det möjligt för facket att upptäcka och slå larm om de värsta avarterna.

Så visst händer det grejer!

På kort tid har många med makt vaknat – folkvalda av olika färg.

Veckan började med att Moderaterna gick ut och sa att kraven på arbetskraftsinvandring måste skärpas. Nio år efter att partiet tillsammans med Miljöpartiet drev igenom en migrationsuppgörelse som öppnat upp för fusk.

Två dagar senare var det januaripartiernas tur att sluta sig samman. Vi kan ”inte blunda för att det finns allvarliga problem med missbruk av reglerna och exploatering av arbetskraftsinvandrare, med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Välfärdssystemet missbrukas och alla de företag och människor som följer regelverk drabbas av ojuste konkurrens. Det finns en tydlig koppling mellan missbruket och den organiserade brottsligheten”, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tillsammans med talespersoner för C, MP och L i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I tio punkter listar januaripartierna med sossarna i spetsen hur missförhållandena måste tas på allvar och hur systemet inte ska kunna utnyttjas som i dag. Allt kokar ner i ett direktiv om en utredning som ska presenteras 2021.

Att högsta politiska ledning och oppositionen ser problemen är positivt, men ingenstans i den långa texten hittar jag begreppet arbetslivskriminalitet.

Trots att faktum är.

Och det kommer de tolv myndigheter som ingår i samverkan mot organiserad brottslighet i Sverige fram till.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Arbetslivet har blivit ett gömställe och arena för kriminella. I toppen finns inte sällan en multikriminell entreprenör med ren fin fasad, som aldrig själv skulle använda våldskapital, men satt i system att utnyttja den bristande kontrollen.

Att strama åt arbetskraftsinvandringen kan vara ett sätt att få koll, men mer behöver göras för att få bukt med exploateringen. Får man inte bort kriminella arbetsgivare kommer inte seriösa företag ha en chans. Och människor nere i de stora upphandlarnas kedjor kommer fortsätta fara illa och i värsta fall dö på svenska arbetsplatser. Skattemiljarder kommer att fortsätta strömma ner i fickorna på arbetslivets kriminella. Och allt detta utanför men tätt inpå den svenska modellen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.