Dödshot efter drogtest på Volvo
25 januari, 2022 - 08:11
Skrivet av Johanna Edström
DA granskar En bil sprängs. En anställd mordhotas. Och allt börjar med ett slumpmässigt drogtest på arbetsplatsen.
”Bilbomben var bara ett litet smakprov … vi kommer ta dig om du inte betalar … Vi börjar tappa tålamodet. Betala eller dö …”
Bokstäver i versaler skriker på papperet i hans hand. Det är inte första brevet eller textmeddelandet med hot som kräver pengar av produktionsledaren på Volvo. Men varför?
På Volvo Cars i Torslanda hade man skalat upp antalet slumpmässiga drogtest under 2019. Drogerna skulle bort från arbetsplatsen. Verkstadsklubben på Volvo Cars hade fått höra att drogförsäljning pågick inne på arbetsplatsen och medlemmar undrade vad facket och arbetsgivaren skulle göra åt saken. Hundar sökte igenom lokalerna och hittade narkotika.
De slumpmässiga drogtesterna blev en av flera förebyggande åtgärder. Vägrade man testas likställdes det med ett positivt resultat och man fick en varning. Det var cheferna och produktionsledare nära de anställda på golvet som hade i uppgift att meddela och följa med de slumpvis utvalda anställda när de skulle drogtestas. Flera testade positivt, en del vägrade och sa upp sig direkt. Läget var spänt. Det pratades i korridorer och fikarum. Majoriteten ville få bort drogerna. Flera kände obehag. Då kom smällen.
Strax efter klockan ett på natten, den 6 februari 2020, sprängdes en bil i luften på Volvos personalparkering. Den tillhörde en av produktionsledarna. Några sekunder innan fångade en övervakningskamera bilder på en maskerad person som placerade något mellan motorhuven och vindrutan på bilen. Samtidigt kom en silverfärgad bil och ställde sig avvaktande vid sidan. Den maskerade personen tände på vad som såg ut att vara en stubin, och flydde sedan in i den silvriga bilden.
Bomben var kraftig. Eld, rök, metallbitar och glassplitter slungades ut. Flera billarm startade på parkeringen och lampor blinkade. Bomben – en så kallad banger – var fäst vid en gasoltub och nästan lika kraftfull som en handgranat.
På Volvo stannar produktionen. Krisstöd och kamratstöd kopplas in. Ett fåtal sjukanmäler sig för att slippa vara på arbetet under en tid framöver.
Polisen började utreda händelsen och spåren ledde till organiserad brottslighet. Men utredningen körde fast. En viktig pusselbit fångades inte av övervakningskamerorna. Kameran vid parkeringens utfart, som skulle ha kunnat
fånga bilens registreringsnummer, var trasig. Polisen gick ut med bilder i hopp om tips, men kom inte längre och tvingades lägga ner förundersökningen i brist på bevis.
Till en början trodde både polis och produktionsledaren, ägaren till bilen, att gärningsmännen hade sprängt fel bil. Ända tills brevet kom. Nästan ett år efter explosionen fick produktionsledaren på Volvo ett brev till sin hemadress.
”Din horunge! Trodde du att du skulle komma undan för allt du gjorde på Volvo? Bilbomben var bara ett litet smakprov på vad du kommer att få om du inte gör rätt för dig och betalar 500 000 kronor … vi kommer att ta dig … antingen gör du rätt och betalar 500k och vi låter dig vara eller så skiter du i det och får betala med blod … Om du tror polisen eller någon annan kommer hjälpa dig tror du fel. Vi är över 20 personer som vet allt om dig …”
Brevskrivaren ville ha betalt i Bitcoin eller på annat sätt. Produktionsledaren hade två veckor på sig. Och ut ur kuvertet faller också en skarpladdad patron tillhörande ett höghastighetsvapen.
För allt han gjort på Volvo …? Vad hade han gjort som lett till att han satt med ett hotbrev i handen och stirrade på en skarpladdad patron? Dagen efter får han ett textmeddelande som uppmanar honom att lyda instruktionerna i brevet. Sedan kommer ytterligare ett hotbrev i brevlådan. Där framgår det att de tappat tålamodet och kommer att skada honom.
Mannen som polisen misstänker för att ha skrivit hotbreven visade sig vara ett bekant namn för produktionsledaren. En 31-årig före detta anställd, som knappt ett år tidigare vägrat lämna ett urinprov i en slumpmässig drogkontroll.
Produktionsledaren hade fått en lista från sin chef över vilka anställda som skulle drogtestas i en slumpmässig kontroll, en av dem var 31-åringen. Han hade vägrat. I förhör berättar produktionsledaren att det ibland uppstått konflikter på arbetsplatsen i samband med drogtester och rehabiliteringsfrågor. Han och kollegor hade hamnat i kläm när de fått order uppifrån att framföra meddelanden om drogtester. Produktionsledaren försöker förklara just det för 31-åringen, att det inte är han som kräver drogtest utan arbetsgivaren. Men 31-åringen vägrade.
Dagen efter gör han ändå testet, som inte påvisar några droger. Men då var det för sent. Företagets förtroende för honom var skadat och produktionsledaren fick i uppgift att meddela honom att han fått en varning. 31-åringen blev av med sin bilförmån och förlorade sin position på arbetsplatsen. Ett par veckor senare avslutades hans tjänst på Volvo.
Det är kort därefter som produktionsledarens bil sprängs. Han kopplar inte sprängningen till konflikten. Och polisen kan inte bevisa vem som sprängt bilen. Polisen menar att konflikten om drogtestet är ett starkt motiv till de efterföljande utpressningsförsöken. Därför häktas 31-åringen i mars 2020, misstänkt för försök till grov utpressning. Hans fingeravtryck hittas också på hotbrevet.
I juni förra året dömdes han, mot sitt nekande, till ett år och nio månaders fängelse för försök till grov utpressning. Den 15 december fastställde Hovrätten för Västra Sverige tingsrättens dom.
Produktionsledaren lever i dag med skyddad adress.
En kommentar till “Dödshot efter drogtest på Volvo”