Industriarbetarnas tidning

Här bloggar Dagens Arbetes chefredaktör, Helle Klein, om alltifrån möten med fackliga medlemmar runtom i Sverige till debatter med makthavare i samhälls- och arbetslivet. Här blandas högt och lågt, allvar och roligheter, det politiska med det mer personliga.

Sorg över Almedalen

7 juli, 2022

Skrivet av

Almedalen har sorg. Onsdagen den 6 juli mördades Ing-Marie Wieselgren, SKR:s psykatrisamordnare mitt i Visby. Enligt medieuppgifter var förövaren en aktiv nazist som deltagit i NMR:s demonstrationer och skrivit på Nordfront.

Det inträffade är en mänsklig tragedi och tankarna går först och främst till Wieselgrens nära och kära. Men det är också en tragedi för idén om Almedalen – det öppna demokratiska torget där vi kommer samman med olika bakgrund och kan bryta åsikter, folkbilda och lära av varandra i respekt för varandras olikhet. Ett Almedalen där kända och okända, partiledare, biskopar, journalister, myndighetsföreträdare och vanliga medborgare kan hälsa på varandra, byta några ord i de vackra små gränderna i Visby och bli lite klokare tillsammans.

Vi är många som undrat hur länge denna öppenhet skulle fungera. På senare år har jag och många med mig känt oss oroade över att nazister och extremister utnyttjar öppenheten till att hota och hata.

Jag har själv varit med om möten som har störts av nazister, jag har hört hur NMR-ledare ropat mitt namn och kallat mig förrädare nere i hamnen i Visby och jag har vänner som blivit nedslagna och utsatta. Sen valet 2018 har jag tvingats gå med livvaktsskydd under Almedalsveckorna. Antalet säkerhetsbolag, poliser och säkerhetsvakter har ökat dramatiskt på senare år.

Men just i år kändes Almedalen så bra, så vänligt och trevligt ungefär som för många år sen. Och det var så roligt att vi äntligen kunde komma samma igen efter pandemin.

Så händer det ofattbara, det vi oroat oss för men inte vågat tänka skulle kunna ske. Och jag måste tillstå att det känns obegripligt att det på en så hårdbevakad arena där både polis och säkerhetspolis har full uppställning kan ske ett bestialiskt knivmord mitt på ljusa dagen. Och av en NMR:are som väl Säpo borde ha koll på?

Det är rent ut sagt en katastrof för Almedalsarrangemanget. Hur ska vi våga gå där i gränderna och sitta på restaurangerna och på seminarierna? Hur ska vi någonsin återfå tryggheten och tilliten till det öppna demokratiska torget?

I söndags kväll efter statsministerns tal om det Sverige vi älskar satt jag och min make precis på den plats som Ing-Marie Wieselgren satt i en paus mellan sina seminarier då mördaren plötsligt slog till. En mördare med nazistisk bakgrund.

Jag hade precis avslutat ett seminarium på temat ”Är demokratin hotad?” när jag fick beskedet. Och när det sen stod klart att det var en nazist som hade huggit ned en oskyldig människa gick det kalla kårar längs ryggen. Det som inte fick hända hade hänt.

Ja, demokratin är hotad.

Vi går genom gränderna i Visby med sänkta huvuden och tårar i ögonen. Vi håller om varandra i Nikodemusmässan i Domkyrkan. Just nu finns bara sorgen.

Men i morgon måste vi åter ställa oss i hoppets tjänst och stå upp för demokratin. Igen och igen och igen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.