Hållbart mode visar sig ohållbart
13 december, 2022
Skrivet av Helle Klein
Ledare Viskosen är livsfarlig. H&M måste stoppa miljökatastrofen i Indien, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

För modeindustrin är det en ödesfråga. Hur ska kläderna de säljer bli socialt och ekologiskt hållbara? Miljömedvetna konsumenter ställer krav på att kläderna inte är miljöfarliga och att arbetarna som tillverkar dem har bra arbetsvillkor. Bomull och polyester anses alltmer problematiska.
Hoppet står till svensk skogs- och massaindustri. I Domsjö tillverkas den högkvalitativa cellulosan som man kan göra viskosfiber av. Svensk skog blir till kläder. Det låter ju bra. Modeindustrin lanserar dagligen sitt miljövänliga sortiment. Tyvärr stämmer det inte med verkligheten. Viskosen är livsfarlig.
För att cellulosan ska kunna förvandlas till tråd behövs kemikalier. Den stora boven heter koldisulfid som är mycket hälsofarligt. Det har svenska arbetare vetat länge. Viskos är inget nytt material. Tekniken har funnits i över hundra år.
Förr i tiden spydde Svenska Rayonfabriken ut sin svarta rök över värmländska Vålberg. Anställda har vittnat om att arbetskamrater svimmade under produktionen, flera fick depressioner och några tog livet av sig. 1979 krävde Naturvårdsverket att viskosfabriken i Värmland skulle stängas. Reglerna skärptes även för arbetsmiljön. De anställda fick bättre skydd. Men höga miljökrav kostar. Viskosfabrikerna flyttades till Indien och Indonesien.
För drygt tio år sedan köpte indiska viskosjätten Aditya Birla svenska Domsjö. Så kunde de säkra tillgången på cellulosan som behövs för viskostillverkningen. Domsjöfabriken hör till Sveriges renaste.
För både arbetare och miljö är den ett praktexempel på hållbar produktion.
Så långt är allting bra. Men i fabrikerna i Indien, dit Domsjös cellulosa forslas, är det katastrofalt. Dagens Arbete har rest till Nagda där Aditya Birla har en fabrik. Bemanningsanställda vittnar om usel arbetsmiljö. Svåra sjukdomar har drabbat byborna. De berättar om obrukbara odlingsmarker och odrickbart vatten. Det är en pågående miljökatastrof.
Det har larmats om detta i flera år. Så sent som 2017 fick företagets fabrik hård kritik av indiska miljömyndigheter. Smutsigt vatten rann ut i floden Chambal som blev hårt förorenad. 2020 är läget än mer akut enligt miljömyndigheterna. Ändå fortsätter H&M och andra modeföretag att köpa deras viskosfiber. Kläderna marknadsförs som hållbart mode.
Det är en bluff och så länge klädbranschen inte ser till att viskostillverkningen blir ofarlig får vi konsumenter sluta köpa dessa kläder. Facket i Domsjö bör dessutom ställa krav på företagsledningen i Aditya Birla så att de indiska arbetarna får en lika ren arbetsmiljö som arbetarna här i Sverige. Det kallas solidaritet.
H&M har vackra principer om att farliga kemikalier inte hör hemma i modevärlden. Dags att leva upp till dem i praktiken. Viskosen är i dag ohållbar.