Jakten på energitjuvarna
7 februari, 2023
Skrivet av Johanna Edström
Slöseri Hushållen uppmanas att spara el när priserna är rekordhöga. Samtidigt läcker svensk industri mer el än vad alla hushåll i hela Skåne förbrukar under ett år. Och på företagen finns inga besparingskrav.
4,1 TWh
- Så mycket el skulle svensk industri kunna spara varje år, enligt Nordic Energy Audit i en rapport till Energimyndigheten (2022). Det är 8,7 procent av industrins hela elförbrukning på 47 TWh (2020).
- En sådan besparing motsvarar ungefär den årliga elförbrukningen för samtliga hushåll i Skåne, som är cirka 4,0 TWh (SCB 2020).
Hemma har industriarbetaren Mila Hristoua 15 grader inomhus. Hon går runt i en stor filt och säger att hon ser ut som en björn. På tv uppmanar regeringen henne att sänka värmen, släcka lampor och duscha kortare. ”Varje kilowattimme räknas. Vi måste plana ut kurvan”, säger energi- och näringsministern Ebba Busch. Mila Hristoua gör vad hon kan för att bidra. Ändå fick hon en elräkning på 20 000 kronor för de två senaste månaderna.
Industrin står för över 30 procent av Sveriges elförbrukning. Men elen används inte alltid effektivt. Svensk tillverkningsindustri läcker varje år el motsvarande mer än vad alla hushåll i Skåne förbrukar under ett helt år, visar en färsk rapport som tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten. El som skulle kunna sparas genom energieffektiviseringar.
– Jag blir så förbannad, industrin måste också ta ansvar. Hur har det ens kunnat bli så här? säger Mila Hristoua.
Elpriserna i Sverige har historiskt sett varit låga, jämfört med många andra länder. Det har gjort att industrin byggt in sig i ett system där man inte har behövt bry sig om hur mycket el som används och att industrin saknat incitament till att spara el, menar flera forskare som Dagens Arbete pratat med.
På Mila Hristouas arbetsplats, Emballator i Ljungby, producerar man förpackningar främst i plast. Det elintensiva företaget förbrukar omkring 1408 MWh per år. Företaget vill veta vart elen tar vägen och därför har det anlitat energikonsulten Mattias Jonsson från Indlast. Sedan 2011 har han arbetat med att kartlägga energi inom industrin och sett företagen gå från enbart lönsamhetstänk till mer fokus på hållbarhet.
För honom liknar det senaste året inget annat. Nu skriker företagen efter akuta åtgärder när lönsamheten äts upp av elräkningen.
– Vi kan inte riktigt möta efterfrågan. En energikartläggning tar i snitt två månader med mätning och analys, för att se vilka hål man kan täppa till.
Jag blir så förbannad, industrin måste också ta ansvar. Hur har det ens kunnat bli så här?
Mila Hristoua, industriarbetare.
Mattias Jonsson följer strömskenorna till fabrikens formsprutor. Det är maskiner som använder tryckluft, där kan det finnas besparingspotential. Tryckluft är en av industrins energibovar. Belysning är en annan. Lampor tänds och släcks när han går mellan rummen. Emballator har bytt 200 armaturer till 100 ledlampor, som bara lyser när någon är i rummen.
Mattias Jonsson jagar tomgångar och letar kylrör. Ett rör viker av in till ett kylrum. Där har han mätt energin i en vecka och det finns besparingspotential. I det andra kylrummet har man uppdaterat systemen, som inte drar lika mycket el som tidigare, och spillvärmen återanvänds till uppvärmning av lagerlokalen.
Hur läget ser ut varierar från företag till företag. Vissa industriföretag läcker så mycket energi som halva fabrikens totala energiförbrukning och kan effektivisera mycket, berättar Mattias Jonsson. Andra har redan vidtagit åtgärder, men ändå finns saker kvar att göra.
De stora energibovarna i industrin finns i produktionsprocesserna samt i ventilation, tryckluft och belysning. Generellt kan man spara 10 procent energi genom driftåtgärder, säger Mattias Jonsson, till exempel genom att stänga av ventilationsaggregat när ingen befinner sig i lokalen. 20 procent kan sparas genom mindre investeringar, som att byta belysningen, och 30 procent genom större investeringar som ett byte av värmekälla.
Mattias Jonsson tycker att debatten ofta hamnar snett när det börjar handla om prissättning av el och tillförsel av mer el.
– Prissättningar kan vi inte påverka. Det blir som att skrika in i ett svart hål. Däremot kan vi effektivisera och börja använda elen som redan finns på ett bättre sätt.
I dag finns det en lag som säger att stora företag är skyldiga att göra energikartläggningar. Men det finns inget krav på att företagen måste vidta åtgärder. Som stora företag räknas de som sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning på 50 miljoner euro. Övriga företag omfattas inte av lagen.
Mycket i dag bygger på företagens egna initiativ att göra energikartläggningar och effektivisera, berättar Mattias Jonsson.
Som Emballator i Ljungby. De tog själva initiativ till kartläggningen. Marcus Wahlgren, mellanchef på företaget, hoppas att de kommer få en tydligare bild av vart elen tar vägen och vilka besparingar som kan göras.
– Det är blodigt allvar för industrin nu. Jag tror att industrin kan spara mycket mer. Och på samma sätt som hushållen måste förändra beteendet och öka medvetenheten så måste vi göra det också. Våra produkter blir också dyrare med högre elpris och det vill man undvika.
Snart är Mattias Jonssons arbete på Emballator klart. Trots att företaget redan gjort vissa förbättringar så vet han att han kommer att hitta fler läckor.
Veckan efter åker han vidare till ett annat företag, som han redan nu vet kan spara el motsvarande nästan en miljon kronor enbart på tomgångar.
Under tiden fortsätter Mila Hristoua att ta på sig fler filtar och betala elräkningen med sina sparpengar.
Statligt elstöd
Ett separat riktat stöd till elintensiva företag – som det har avsatts 2,4 miljarder kronor för i statsbudgeten – har tidigare presenterats av regeringen. Det ligger sedan slutet av december för prövning hos EU-kommissionen.
Stödet ska enligt förslaget baseras på företagens faktiska kostnader för inköpt el. Berörda företag får stöd för elkostnaderna som överstiger en och en halv gånger företagets genomsnittspris under 2021. Förhoppningen är att stödet ska minska risken att viktig elintensiv produktion flyttar utomlands vid konkurser.
Källa: Regeringen.se
Lagen om energikartläggning
Stora företag är sedan 2014 skyldiga att göra energikartläggningar, enligt lagen om energikartläggning. Som stora företag räknas de som sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning över 50 miljoner euro (cirka 600 miljoner kronor). Det handlar i Sverige om 1 200 företag.
Syftet med lagen är att främja förbättrad energieffektivitet, men det finns inget krav på att företagen måste vidta åtgärder efter en kartläggning.
Källa: Energimyndigheten
TERA, GIGA, MEGA, KILO …
1 TWh, terawattimme = 1 000 GWh
1 GWh, gigawattimme = 1 000 MWh
1 MWh, megawattimme = 1 000 kWh
1 kWh, kilowattimme = 1 000 watttimmar