Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.
Ett bergsprängningsföretag, som har fått sitt tillstånd indraget, lägger upp bilder i sociala medier på utförda sprängjobb. Vi bestämmer oss för att ta reda på om företaget trots indraget tillstånd åtar sig sprängarbeten.
Vi kontaktar företagets ägare och frågar om vi kan få anlita dem. Vi säger att vi vill ha hjälp med att spränga bort en bit berg som finns på vår tomt. Vi understryker att vi inte vill att en underentreprenör utför jobbet.
Ägaren bekräftar att de utför alla sprängjobb, de tar inte in underentreprenörer, de har en egen sprängavdelning. Det kommer inte att bli ett problem för dem att spränga åt oss.
Se filmen när DA:s David Lundmark ringer upp företaget här:
Om ingen film visas kan det bero på att du valt att inte godkänna cookies på sajten, vilket krävs för att vi ska kunna visa inbäddad video. Se över cookieinställningar.
138 tillstånd för att få hantera sprängmedel drogs in under 2021. Men det är inget hinder för företag. De spränger ändå. Dagens Arbetes granskning visar att det finns stora svagheter i systemet.
Tillstånden behöver endast sökas i en kommun för att gälla i hela landet. En kommun kan återkalla ett tillstånd men informationen om detta stannar hos den aktuella kommunen. Det finns i dag inget nationellt register som automatiskt larmar mellan kommunerna eller till Polisen, när tillstånd dras in.
Om ett företag nekas tillstånd i en kommun eller får det indraget kan de söka nytt i en annan.
Det är svårt att upptäcka dem som spränger utan tillstånd. Kommuner har länge larmat om att de inte hinner utföra tillsynen och vissa vet inte var någonstans företagen utför sprängarbeten.
– Företagen kan söka och få tillstånd av oss och sedan åka till Kiruna och spränga, säger Emil Ringh, brandingenjör vid Södertörns brandförsvarsförbund.
I dag kan personer som dömts för brott ändå ha tillstånd att hantera sprängmedel. Domen märks inte förrän tillståndsperioden löper ut och en ny ansökan lämnas in. Då måste personerna gå igenom en bakgrundskontroll.
Branschorganisationen Bergsprängningsentreprenörerna (BEF) har länge drivit frågan att tillstånden för att hantera sprängmedel borde vara personliga på samma sätt som vapenlicensen.
– Då dröjer det inte många timmar innan tillståndet dras in om en person begår brott, och det skulle synas i myndigheters handlingar, säger Jan Johansson, vd för BEF.
– Det är otroligt illa att kriminella kan fortsätta stå på tillstånd. Och att företag som fått indraget tillstånd fortsätter spränga, säger Jan Johansson.
Detta gäller för tillstånd
- För att företag eller privatpersoner ska få förvara och hantera explosiva varor måste de ansöka om tillstånd och godkännas av kommunen.
- Kommunerna ska också utföra tillsyn för att se att sprängmedlet hanteras på ett säkert sätt av personer som anses lämpliga.
- Tillstånd behöver endast sökas i en kommun men gäller i hela landet.
- Om en kommun återkallar ett tillstånd stannar den informationen hos just den kommunen. Det finns inget gemensamt register.
- Den som har fått sitt tillstånd indraget kan söka tillstånd i en annan kommun.
- Tillståndsperioden är tre år. För företag som tillverkar sprängmedel är tillståndsperioden tio år.
När nya tillstånd ska sökas genomförs lämplighetskontroller av de personer som företaget uppgett kommer att hantera sprängmedel.
Källa: MSB, lagen.se
Nationellt register på gång
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har fått i uppdrag att ta fram ett nationellt tillståndsregister. I regeringens budget avsattes 1,5 miljoner kronor från och med 2023 (samt 2024 och 2025).
Syftet med registret är att det ska förenkla möjligheten att kontrollera att ett tillstånd är giltigt. I första hand hos säljare av spräng- och tändmedel, men även hos kommuner och Polismyndigheten.
Registret ska stödja kommunikation mellan kommuner och myndigheter.
MSB planerar för att registret ska bli tillgängligt under nästa år.