Egyptiern Heba, 38, kan tvingas lämna Sverige i Northvolt-krisen: ”Jag blev kär i landet”
Publicerad 2024-11-04, 05:00
Drömmar krossas när Northvolt blöder.
För Heba, Hassan, Katyuska och Anastasiia var jobbet i Skellefteå en start på ett nytt liv. Sen ställdes allt på ända.
– Jag kände att jag hör hemma här, berättar Heba, 38, från Egypten.
Hassan Raza, 27 år, Gujrat i Pakistan, processoperatör på Northvolt Ett.

”Samma dag som varslet kom fick jag äntligen erbjudande om en lägenhet. Men jag tvingades tacka nej eftersom jag känner att framtiden är osäker. Livet är på paus i mitt studentrum.
Jag kom till Skellefteå för tre år sedan för att utbilda mig inom cybersäkerhet. Jag har alltid varit väldigt blyg och satt mest hemma i Gujrat i Pakistan där jag kommer ifrån. Därför tillät inte mina föräldrar att jag åkte själv till Sverige. Jag fick vänta ett år tills min storebror kunde följa med. Efter utbildningen fick vi jobb på Northvolt. Jag jobbar inte med cybersäkerhet utan som processoperatör.
Jag har blivit en helt annan person efter att jag kommit hit. Jag är inte blyg längre, jag klär mig hur jag vill, umgås med vänner, jag har tagit danskurser i argentinsk tango, lärt mig åka skidor och deltar i aktiviteter. Mina föräldrar känner inte den nya personen jag blivit.
För ett par veckor sedan fick min bror beskedet om att han inte får behålla jobbet på Northvolt. Hur det går för mig vet jag inte.
Häromdagen var jag på näringslivskontoret och registrerade en egen firma inom cybersäkerhet. Jag hoppas att det ska hjälpa mig att kunna stanna här. Det är kanske något positivt i allt detta, att mina planer på att starta eget företag fick fart i samband med den osäkra framtiden på Northvolt.”
Heba Talaat, 38 år, Kairo i Egypten, Quality professional, Northvolt Ett.

”Jag har kämpat för att komma hit. Efter en resa till Sverige 2016 blev jag kär i landet och kulturen. Jag kände att jag hör hemma här.
Min mamma var skeptiskt när jag sa att jag ville flytta till Sverige. Hon är lite gammaldags och tycker att kvinnor ska göra som de brukar och gifta sig. Men när mina föräldrar såg hur hängiven jag var, då blev det lättare för dem att släppa taget.
Jag skapade ett Excel-dokument med budgetplaner som skulle fungera om jag stannade i Sverige och om jag inte stannade. Jag sparade pengar och lånade även från släktingar. Jag tog kontakt med andra personer från Egypten, som bott i Sverige, för att höra om deras erfarenheter, om det var säkert här för tjejer att leva ensamma här.
När mina föräldrar såg allt detta, såg de också att det här var min dröm. Jag valde att studera en mastersutbildning i Science for sustainable development vid Linköpings universitet. Mitt studentarbete gjorde jag på företaget Epishine, som arbetar med förnybar energiproduktion, framför allt solceller. Där fick jag möjlighet att bedöma deras avfall och hur det påverkade miljön, utifrån det skapade jag ett avfallshanteringssystem även i deras anläggningar. Det är något som jag är väldigt stolt över att ha åstadkommit.
Efter det fick jag ett samtal från rekryterare från Northvolt, en vän hade tipsat dem om mig. Jag började på Northvolt i augusti förra året.
Hållbarhet har alltid varit viktigt för mig. Jag kommer från en medelklassfamilj och känner både personer som knappt har råd med maten på bordet och de som har de väldigt bra ekonomiskt. Jag har också upplevt att klimatet blir allt mer oförutsägbart och sett vad brist på vatten kan få för konsekvenser.
Jag tror på Northvolt, på vad företaget står för, deras värderingar och vad de vill åstadkomma. Jag vill också vara med och bidra till att göra Europa mindre beroende av Kina när det gäller elbilsbatteritillverkning. Även om jag är väldigt orolig nu för min framtid och för företagets så är jag också hoppfull och tror på att det kommer att lösa sig.”
Katyuska Crespo, 35 år, Huanuco i Peru, arbetsmiljöingenjör.

”Jag skulle ha fått praktik på ett företag i Skellefteå, men det företaget hade uppdrag för Northvolt, så när varslet kom drogs praktikplatsen in. Nu arbetar jag som volontär i Röda korsets butik för att förbättra min svenska. På kvällarna sitter jag och läser svenska arbetsmiljölagar och föreskrifter.
Redan som liten var jag intresserad av hur man använder material för att producera andra saker. Det var nog därför jag hamnade inom industrin. I Peru arbetade jag inom fiskindustrin. Men intresset för säkerhet och hälsa växte och jag utbildade mig till ingenjör med inriktning på arbetsmiljö.
Min man fick anställning på Northvolt för tre år sedan, efter han gjort sin mastersexamen på Uppsala universitet. Jag har bott i andra städer med industrier som till exempel i Brasilien men klimatet passade inte mig alls. När jag kom till Skellefteå kändes det bra och jag hade hoppats på att få jobb på Northvolt. Det verkar som att min man kan få behålla sitt jobb där, samtidigt känns allt mycket osäkert nu.”
Anastasiia Papakina, 32 år, Ukraina, hemtjänsten i Skellefteå kommun.

”Min man är elektriker på Northvolt. Han har fått veta att han får behålla jobbet. Men jag har sagt till honom att han måste lära sig svenska och söka nytt jobb, för det känns inte säkert inför framtiden på Northvolt. Jag jobbar på kommunen inom hemtjänsten. Det finns flera familjer som har det svårt nu.”
