Försvarsexpert: ”Extremt känsliga områden”
Publicerad 2024-12-17, 05:00 Uppdaterad 2025-01-07, 10:28
GRANSKNINGDet finns risker kopplade till ryska medborgare i Sverige. Och svenska myndigheter saknar verktyg för att göra tillräckliga säkerhetskontroller, menar Stefan Ingvarsson på Utrikespolitiska institutet.
– Vi måste ta frågan på allvar, säger han.
Information om Sveriges infrastruktur behöver inte vara hemlig för att den ska vara intressant för den ryska underrättelsetjänsten. Det säger två experter som DA pratat med. Att myndigheter och företag saknar sätt att hantera frågan kan leda till att säkerhetsbedömningarna haltar.
– Vi har inte sett över vad som är strategiskt skyddsvärt i Sverige. Även om den här infrastrukturen inte är säkerhetsklassad just nu så måste vi ta detta på allvar, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
Jörgen Holmlund, lärare på Försvarshögskolan, säger att det är ”extremt känsliga områden” som visualiserats av det ryskägda bolaget. Även han tycker att säkerhetsarbetet måste ses över.

– Den som upphandlar tjänsten måste vara bekväma med att fråga – är vi helt säkra på att riskvärden inte springer i väg till ett annat land. Även om de enskilda projekten inte är hemliga så kan den samlade informationen om dem vara det.
Han säger att det kan vara nödvändigt för företag att säga nej till ryska medborgare – även om det uppfattas som diskriminerande.
– Det kommer att drabba enskilda, också de som är helt schyssta. Och så behöver det vara.
Rysk insyn i svensk infrastruktur har uppmärksammats på flera håll det senaste året. I juli skrev den holländska journalistorganisationen Follow the money (FTM) om hur ryska ingenjörer arbetat med kartläggning av havsbotten i Nordsjön. På gasnätsbolaget Nordion Energi togs en chef ur tjänst efter att tidningen Fokus berättat att han hade familjeband i Ryssland.
Från Säpos sida har man lyft problemet med att ryska medborgare kan pressas för att lämna ifrån sig information – mot sin vilja.
– Enligt den ryska försvarsdoktrinen har man rätt att använda alla civila aktörer för Rysslands militära mål. Det vill säga de har rätt enligt lagen att vända sig till en rysk medborgare och kräva samarbete, oavsett var de befinner sig, säger Stefan Ingvarsson på Utrikespolitiska Institutet.
Även ryska medborgare som tagit avstånd till kriget och Kreml kan utnyttjas. Om personen har familj kvar i Ryssland ökar riskerna för utpressning betydligt.
– Jag har sett hur Ryssland pressat med saker som: ”Om du vill att din mamma ska få den här operationen så vill vi att du samarbetar med oss.” Vad en person tycker om kriget eller Putin säger egentligen inte så mycket.
Amanda Lindholm, Ida Persson



