• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete

Arbetskraftsutvisningarna

Ala och Suha Shamshoum. Foto: David Lundmark

Hela familjen skickas tillbaka: ”Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”

Publicerad 2026-09-08, 04:00   Uppdaterad 2026-09-21, 14:23

GRANSKNING Familjen Shamshoum gjorde allting rätt. Etablerade sig, arbetade och betalade skatt. Nu utvisas de på en teknikalitet – efter lagskärpningar.

Varje vecka utvisas i snitt fem arbetare som jobbar inom bristyrken, visar Dagens Arbetes granskning.

– Jag vill bli kompenserad för allt som tagits ifrån oss, säger CNC-operatören Ala Shamshoum.

Loading the Elevenlabs Text to Speech AudioNative Player…

Nioåriga Alein skulle egentligen vara med sina kompisar i skolan. I stället ligger hon i en säng, omgiven av flyttkartonger som når nästan upp till taket.

Alein var bara några månader gammal när hon och hennes familj – mamma, pappa, storebror och storasyster – kom till Sverige.  

Nu har de två dagar kvar innan de måste lämna landet. 

Familjen är kristna palestinier från Israel. I hemlandet var tillvaron osäker. Även om araber i Israel på pappret har samma rättigheter som övriga israeler, finns det många rapporter om diskriminering och våld.  

– Det är rasism och bråk och dödande. Vi ville ge våra barn ett stabilt liv i Sverige, säger pappa Ala Shamshoum.

Foto: David Lundmark
Tystnad. Nioåriga Alein bland flyttkartonger i stället för på skolgården. Foto: David Lundmark

Redan under asylprocessen började Ala arbeta som montör på ett glasmästeri i Skellefteå.

– Vi kom till Sverige den 25 juni 2018. Den 29 november samma år började jag jobba och försörja familjen. I åtta år har jag jobbat och betalat skatt. Jag har aldrig tagit hjälp från socialtjänsten, kommunen eller Försäkringskassan. Ingenting.

I Israel hade Ala Shamshoum ett eget företag som han sålde innan flytten. Han fick ihop motsvarande nästan två miljoner kronor som han tog med som buffert till Sverige.  

Hela familjen fick stanna genom Alas arbetstillstånd. Barnen gick i skolan och mamma Suha blev anställd som kock och sedermera kökschef, vilket är ett bristyrke i Sverige. Hon lärde sig svenska snabbt.

– Jag bad hela tiden mina kollegor att rätta mig, berättar hon.

Foto: David Lundmark
Mamma Suha med dottern Alein. Foto: David Lundmark

Familjen bodde först i Skellefteå, men flyttade sedan till Södertälje. 2023 fick Ala anställning på det som senare skulle bli företaget Svensk fasad och jalusi, i Huddinge utanför Stockholm. Med hans 35-åriga erfarenhet var det inte svårt.

– När jag var i min sons ålder började jag med aluminiumproduktion, glas, dörrar, fasader och jalusier, berättar han. 

På företaget producerade han produkter som andra monterade. 

– Jag skötte CNC-program och glasklippning. Det var för produkter till Willys och Ica bland annat, berättar Ala Shamshoum.

Foto: David Lundmark
Ala Shamshoums arbetsplats står tom. – De som kan detta är inte arbetslösa om man säger så, utan snarare tvärtom, säger produktionschefen Öyvind Strand. Foto: David Lundmark

Branschen skriker efter CNC-operatörer. Enligt en prognos från Industrirådet kommer det saknas över 5 500 CNC-operatörer de kommande tre åren.

I utvisningsbeslutet står det att Ala Shamshoum ”besitter en expertkompetens och är en nyckelperson för företagets produktion”, enligt ett utlåtande från hans arbetsgivare. 

Men ingenting av detta spelade någon roll när Migrationsdomstolen fattade sitt beslut.  

Sedan 2015, när många människor sökte asyl i Sverige, har politiken stramats åt kraftigt. Tidö-regeringen har växlat upp tempot och kommit med en rad lagskärpningar. Debatten har gått hög om så kallade tonårsutvisningar. Nu kan Dagens Arbete visa hur politiken även slår mot vanliga arbetare och företag runt om i landet.

Granskningen visar att Sverige utvisat minst 260 arbetare i bristyrken det senaste året. Det motsvarar fem personer i veckan. Bristyrken är jobb där behovet av arbetskraft inte bedöms kunna tillgodoses inom Sverige.

Inte sällan har personerna också sina familjer här. När de 260 personerna utvisas tvingas även 84 barn att lämna landet.

Arbetarna har inte dömts för några brott och det finns inga misstankar om skenanställningar. Det handlar om personer som invandrat till Sverige, arbetat och betalat skatt och vars kompetens är starkt efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden. 

Därför utvisas familjen Shamshoum 

I grunden handlar det om att Migrationsverket anser att tjänsten som Ala hade borde ha utannonserats, vilket ligger på arbetsgivaren. Detta har att göra med lagstiftning som ska se till att EU-medborgare får företräde till jobb.

Alas arbetsgivare berättar för DA att Ala själv ringde och sökte jobb på företaget, och att de inte hade någon aning om att tjänsten behövde utannonseras innan den gavs till honom.  

Ala Shamshoum överklagade avslaget, men när domstolen skulle pröva ärendet hade en ny lagstiftning börjat gälla. Enligt den tas möjligheten till så kallade spårbyten bort. Om man, som i Alas fall, först sökt asyl behöver man lämna landet innan man ansöker om arbetstillstånd. Eftersom lagen gäller retroaktivt, bakåt i tiden, utvisas han och hans familj trots att han fick sitt arbetstillstånd för flera år sedan.  

”Ett beslut om utvisning skulle utgöra ett ingrepp i dina rättigheter. Det finns dock inget som tyder på att din rätt bör väga tyngre än statens intresse av att upprätthålla en reglerad invandring” står det i beslutet. En formulering som återkommer i olika tappningar i besluten DA gått igenom till den här publiceringen. 

Mamma Suha hade en fast anställning som kock, men eftersom hennes ansökan var registrerad som medsökande till maken, fick hon inte ansöka utifrån sin egen anställning inifrån Sverige.  

Vuxna dottern Natalie har fast anställning inom hemtjänsten, men behöver enligt Migrationsverket ansöka om en sådan tjänst från hemlandet.  

När DA besöker fabriken där Ala Shamshoum jobbade är hans arbetsplats fortfarande tom, trots att han slutat för flera månader sedan. Maskinerna står stilla. Företaget har inte kunnat hitta en ersättare.

– De som kan detta är inte arbetslösa om man säger så, utan snarare tvärtom, säger produktionschefen Öyvind Strand.

Nu får företaget köpa in färdiga glaspartier i stället för att tillverka det själva. 

– Det blir mer svårjobbat, sämre marginaler och mindre flexibelt. Man kan inte styra lika mycket själv när man måste köpa in det.

Att Ala Shamshoum och hans familj utvisas tycker Öyvind Strand är märkligt.

– Jag personligen tycker att det är konstigt. Jag kan förstå om det handlar om folk som inte jobbar, tar massa bidrag och grejer, men jag tycker inte det är intressant över huvud taget att utvisa folk som har jobb.  

 Utöver sin expertkompetens var Ala en väldigt bra kollega, säger Öyvind. 

– Han gjorde alltid sitt yttersta för att grejer skulle bli bra och ställde upp och jobbade mycket när det var akuta grejer.

Foto: David Lundmark
Företaget Svensk fasad och jalusi AB har inte kunnat hitta någon ersättare för Ala. Foto: David Lundmark

Företaget har nu bestämt sig för att utlysa Alas tjänst så att han ska ha möjlighet att ansöka igen från Israel. Detta krävs för att Ala ska få chans till ett nytt arbetstillstånd.

Ala och hans familj vill inget hellre än att komma tillbaka till Sverige. Men ovissheten och väntan tär.  

– Det kan ta mellan sex månader och ett år innan vi får svar (från Migrationsverket reds. anm.) och vid det laget kommer vi redan ha behövt etablera oss i Israel igen, säger Ala.

Foto: David Lundmark
Två av Ala och Suha Shamshoums barn, Rabia och lillasyster Alein. Foto: David Lundmark

Mamma Suha sitter på en av de två stolarna som är kvar i lägenheten och redogör för vad som skett under familjens nio år i Sverige.

Hon berättar att hon tar sömnmedicin för att kunna sova och har tappat 20 kilo det senaste halvåret. Ibland bär rösten inte hela vägen fram till meningens slut.

Foto: David Lundmark
Dottern Nathalie Shamshoum på telefon från Skellefteå. Foto: David Lundmark

Pappa Ala har mycket han vill säga. Han är arg. Han förstår inte hur en familj som sköter sig kan behandlas så här.

– Vi har redan förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige. Nu kommer de att ta minst sex månader till från oss. Jag vill bli kompenserad för allt som tagits ifrån mig.  

De berättar om äldsta dottern Nathalie som har fast jobb i hemtjänsten som vårdbiträde – ett annat utpekat bristyrke – i Skellefteå. Hon gick naturprogrammet och vill bli civilingenjör. Suha visar en debattartikel Natalie skrivit i Aftonbladet. Plötsligt hörs dotterns röst i Alas telefon. 

– Prata med henne, lyssna hur hon pratar svenska, säger Ala.

En ung kvinna med klingande skelleftemål hörs i andra änden. Hon har rast på sitt jobb och berättar hur situationen ser ut för henne.

Hösten 2025 fick hon avslag på sin ansökan om arbetstillstånd. Förut hade hon uppehållstillstånd genom sin pappa, men när hon blev myndig behövde hon söka i egen rätt. Enligt Migrationsverket måste hon lämna Sverige och göra en ny ansökan från Israel. Natalie överklagade och ärendet ska nu prövas i Migrationsdomstolen.

– Det känns jättejobbigt, jag har vuxit upp här och etablerat mig så bra i samhället. Jag jobbar med gamla människor som behöver mig varje dag. Jag får mycket beröm av dem. Jag vet inte vad jag ska göra om jag blir tvungen att lämna Sverige. 

Foto: David Lundmark
Suha Shamshoum hade anställing som kock och sedermera kökschef – och arbetade därmed precis som sin man och sin dotter inom bristyrken i Sverige. Foto: David Lundmark

När familjen återvänder till Israel väntar en ny form av främlingskap. Alla i familjen Shamshoum är israeliska medborgare. Men om man varit utanför landet i mer än fem år förlorar man vissa rättigheter, som tillgång till statligt finansierad sjukvård. Man behöver genomgå en prövoperiod där man måste skaffa arbete och bostad och bevisa att man vill stanna.

– Vi har inget i Israel. Inget jobb, inget hus, ingenting. ”Avslag” är ett kort ord. Men det betyder jättemycket för oss, säger Suha. 

Nioråiga Alein har varit tyst under intervjun, men vill säga något innan DA:s team lämnar lägenheten. Hon ställer sig upp och kramar sin Ipad i famnen. 

– Jag kommer sakna mina kompisar här. Israel är inte mitt hemland, jag känner ingen där och kan inte språket. Jag kommer sakna mina kompisar, min syster och alla som var glada och snälla mot mig.  

Lagarna bakom utvisningarna

Permanent uppehållstillstånd blev tillfälligt

Fram till 2016 var de allra flesta uppehållstillstånden som utfärdades permanenta. Därefter har kraven för att få permanent uppehållstillstånd blivit allt hårdare. Sedan i mitten av 2026 beviljas inte längre permanenta uppehållstillstånd i Sverige, som huvudregel. Det innebär att många måste förnya sina tillstånd och prövas mot nya åstramningar i lagstiftningen.

Byte av uppehållstillståndstyp – lämna landet 

Om man först fått ett uppehållstillstånd genom exempelvis anknytning till sin partner och sedan vill byta till en annan typ av uppehållstillstånd – personen kanske skilt sig, eller partnern dött – är regeln att man måste lämna Sverige först. Detta gäller även om man har fast anställning i bristyrke vid tidpunkten.  

Slopad möjlighet till ”spårbyte”  

Förut fanns det en möjlighet för en asylsökande som fått avslag att ”byta spår” och i stället ansöka om arbetstillstånd. 2025 togs den möjligheten bort. Detta gäller även för den som bytt spår och, som Ala Shamshoum, vill förnya sitt arbetstillstånd. 

Strypt ventil för ömmande omständigheter  

Fram till slutet av 2023 fanns det en ventil i lagstiftningen som gjorde att exempelvis anpassning till Sverige – om den var stark och kombinerades med någon annan ömmande omständighet– kunde vara ett skäl att få stanna. Ett så kallat särskilt ömmande skäl. I dag krävs det synnerligen ömmande skäl. I praktiken är möjligheten för vuxna personer att få uppehållstillstånd på grund av anpassning till Sverige i princip obefintlig.  

Skärpt lönekrav och utannonsering 

Innan 2023 var kravet, för den som har arbetstillstånd, en lägsta bruttolön på 13 000 kronor i månaden. Sedan hösten 2023 har kraven skärpts avsevärt och sedan mitten av 2026 är nu kravet att lönen ska uppgå till minst 90 procent av medianlönen. För 27 utvalda bristyrken är dock kravet 75 procent av medianlönen.

Det finns också krav om att en tjänst måste ha utannonserats på ett sådant sätt att EU-medborgare har chans till företräde.  

Arbetaren åker ut om arbetsgivarens gör fel  

Om en person anställts inom ett bristyrke, men Migrationsverket sedan ser att arbetsgivaren brustit i exempelvis skattebetalning, annonsering av tjänst eller av andra skäl inte ses som seriös – då utvisas arbetstagaren.

Så har vi gjort granskningen

Granskningen bygger på drygt 6 000 migrationsdomar* från den 31 mars 2025 till 1 april 2026. Vi har låtit en stor språkmodell (AI) läsa varje dom och svara på våra frågor enligt strikta, identiska instruktioner.

Vi ville veta om människorna hade ett eget, pågående jobb när de fick domen om utvisning. Bara sökandens egna, pågående jobb i Sverige räknades – inte anhörigas arbete, avslutade jobb eller erbjudanden om arbete.

Vi lät även språkmodellen rensa bort personer som dömts för brott och anställningar som Migrationsverket misstänkte var falska.

Genom metoden identifierade vi 631 verkliga, pågående yrken, som vi jämförde med en lista över bristyrken**. Fynden granskades sedan manuellt. Vi tog bland annat bort deltidsjobb (under 50 procent). Resultatet: 260 personer som hade pågående jobb inom bristyrken när de fick beslut om utvisning.

Vi har enbart kunnat räkna de yrken som uttryckligen framgår i domen eller det tillhörande beslutet från Migrationsverket. Sannolikt har fler arbetare i bristyrken utvisats under den här tidsperioden än vad vår undersökning kan visa.

**Totalt har vi gått igenom 6 373 domar från migrationsdomstolarna. Samtliga fall handlar om personer som sökt medan de befunnit sig i Sverige och fått avslag från Migrationsverket, beslut som sedan fastställts av domstolarna. Samtliga fall handlar om personer som sökt medan de befunnit sig i Sverige och fått avslag från Migrationsverket, beslut som sedan fastställts av domstolarna.

**Migrationsverket redovisade i juli 2025 en lista till regeringen, med över 152 yrken där arbetskraften bedöms inte kunna tillgodoses i Sverige eller delar av Sverige. Vi har använt oss av en reviderad version av listan (på 150 yrken) enligt myndighetens redovisning från mars i år.

Amanda Lindholm, Robin Folkö, David Lundmark

Läs mer: Arbetsmarknad migration Södertälje Utvisning
Dela:

3 kommentarer till “Hela familjen skickas tillbaka: Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”

  • Karin Lundmark skriver:
    8 september, 2026 kl. 18:52

    Har det brunnit i huvudet på Tidögänget?! Utvisa folk som jobbar inom bristyrken?! Utvisa barnfamiljer från ett land där barnafödandet minskar och åldringarna ökar i snabb takt!? Nä nu får det vara nog med dumheter! Den här perversa högerpolitiken skadar vårt land!
    KL

    Svara
  • Johan Rosenberg skriver:
    10 september, 2026 kl. 03:26

    Det här gör mig arg, men av en helt annan anledning. Jag har nämligen fått gå arbetslös i tre år trots en riktigt god grund med relevant erfarenhet för att bli just CNC-operatör. Under den tiden har jag sökt både jobb och utbildningar inom fältet, och över hela landet, men inte fått ett enda napp. Utbildningarna är alla på orter jag inte har råd att flytta till. Jobben däremot vet jag inte, företag svarar ju knappt nuförtiden. Men utan cert och erfarenhet av yrket kan jag ju gott ha svårt att nå arbetsgivarnas förväntningar.

    Jag hoppas i alla fall att familjen Shamshoun får komma tillbaka och kompenseras för missen, så rotade som de verkar vara. Men ja, det är klart att det råder brist på CNC-operatörer när det verkar vara omöjligt att bli utan att man föds in i yrket.

    Svara
  • Thomas Johansson ryttned skriver:
    13 september, 2026 kl. 11:18

    Jag hade förstått om utvisningen byggde på att personerna inte gjorde någon ansträngning för att kunna försörja sig själva igenom ett arbete eller om det har med kriminalitet att göra men att utvisa en familj som har stadgat sig i Sverige och sköter sig själva och sitt jobb och skolgång är ju så fel helst när det gäller att jobben behövs till sökande med svenskt ursprung om nu detta är anledningen så borde migrationsverket istället ge dom en chans igenom att förklara att dom har en viss tid på sig att påbörja ett jobb av annan kategori som inte går under bristjobb kategorin så att dom kan stanna kvar i den trygga miljö dom har byggt upp här som skötsamma invandrare som kan få ett medborgarskap när dom har visat framfötterna att leva efter dom svenska normer och traditioner Sverige har.

    Är ju bättre i då fall att sätta högre krav på invandrare som inte tar jobb som dom blir erbjudna eller finns lediga ute på arbetsmarknaden på grund av att dom inte tycker det är bra nog för dom eller har inställningen varför jobba vi får ju pengar ändå.
    Samma sak gällande kriminella invandrare som begår brott i landet eller har ett förflutet där krigsbrott eller annan sort av brott har utförts i det ursprungliga landet dom kommer ifrån ska nekas inträdde i Sverige eller tas ifrån medborgarskapet som påföljd av att dom straffas i en svensk domstol eftersom dom ändrar inte på sitt tänk bara för dom kommer hit som kriminella

    om det inte är så att dom som blir dömda i Sverige borde få sitta av straffet i sitt ursprungliga land igenom att Sverige får fram ett avtal gällande detta sen när dom släpps får dom inte något nytt medlemskap i I Sverige

    Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram