”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

DA granskar asbest

Asbestfibern, som en sylvass nål.
På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm finns asbestprover från Dannemora. ”Det finns asbest i flera svenska gruvor. Det är märkligt att det inte finns ett regelverk som skyddar gruvarbetarna”, säger intendent Jörgen Langhof. FOTO: Jörgen Langhof, Naturhistoriska riksmuseet
Bakom Rolf Lydh ligger krossen där malmen finfördelas innan den skickas in i sovringsverket. Boende runt gruvan har klagat på dammet som spridits i luften. Foto: Johan Wahlgren
Dagens Arbete har tagit tre olika dammprover från Dannemora. Både ovan och under jord finns asbest i dammet. Gruvarbetarna har inte känt till att de utsatts för de farliga fibrerna. Foto: Johan Wahlgren

”Asbest i gruvorna har mörklagts”

Flera farliga ämnen

Gruvarbetare löper större risk än andra yrkesgrupper att drabbas av lungcancer. De kända orsakerna är kvarts, radon och dieselavgaser. Asbestriskerna har det talats tystare om.

Dagens Arbetes egna mätningar avslöjar att gruvarbetare 
i Dannemora utsatts för livsfarlig asbest, utan att ha känt till riskerna. Lastbilar har i flera år gått i skytteltrafik genom gruvan och virvlat upp asbestdamm. Arbetsmiljön fick stå tillbaka när gruvbolagets kassa sinade.

Förre arbetsmiljöchefen svarar.

”Det finns i andra gruvor också

Det var skolavslutningstider 2012 när Carl XVI Gustaf gick upp i talarstolen och invigde järnmalmsgruvan i Dannemora. Stämningen var uppsluppen i det lilla uppländska samhället, gruvan som varit stängd sedan tidigt 1990-tal har genom historien varit viktig för bygden. I sitt tal pratade kungen om hur gruvnäringen utgjort basen i svensk industri. Han tryckte på en knapp och några smällar som symboliserade sprängladdningar ekade över Dannemora. På skoj borstade kungen av sig kostymen innan han fick åka ner i gruvans inre.

Vad Carl XVI Gustaf antagligen inte visste när han låtsades sopa sig ren från dammet är att det finns asbest i berggrunden. Dagens Arbete har tagit prover på tre olika ställen som analyserats på ett labb. Damm samlades in både ovan och under jord. Alla tre proverna visade på asbest. Fibrerna känns igen på att de är avlånga och spjutlika. Det gör att de kan tränga in i lungorna och i värsta fall orsaka cancer.

Några dagar efter att kungen åkt hem till Drottningholm var en gruvarbetare, som vi här kan kalla Stig, på väg nerför rampen mot gruvans inre. En av de många lastbilarna som transporterade malmen låg före. Det gällde att hålla avstånd. Men trots sin storlek var lastbilen svår att se genom allt damm som virvlade upp. Stig drog i gång vindrutetorkarna för att få bättre sikt. Han misstänkte vad som väntade där 
nere. Ventilationen hade den första tiden på det nya jobbet varit värdelös. Torrlastning förekom ofta vilket innebar att inget vatten spolades över materialet vid lastning. I kombination med alla dieselfordonens avgaser var det svårt att andas och ögonen sved.

– När det var som värst var enda alternativet att ta sig därifrån, säger Stig.

”Jag tror inte de ville ha en debatt om asbest.”

Strax efter att gruvan öppnats föll malmpriserna. Företaget hade inte kapital för stora investeringar. Bergspelet, ett slags hiss som lyfter upp malmen till marknivå, kom aldrig i gång.

I stället gick lastbilar i skytteltrafik flera hundra meter under jord, upp till krossen vid markytan. Bolaget hade fått dispens för att krossa malmen ovan jord. Blåsiga och torra dagar yrde dammet omkring långt utanför gruvområdet och vållade oro och ilska.

Boende i Dannemora och gruvarbetare som DA varit i kontakt med har inte känt till att det finns asbest i berggrunden och att dammet därmed innehållit de livsfarliga fibrerna.
Max 150 meter från krossverket har unga killar dessutom cyklat runt och byggt hopp i grushögarna med stenkross.
– Det är absolut olämpligt. Barn ska inte leka där det finns risk att få i sig asbest, säger lungläkaren Gunnar Hillerdal.

Gunnar Hillerdal har länge känt till riskerna med asbest i Dannemora. I slutet på 1980-talet tog han emot två patienter som drabbats av den asbestrelaterade lungcancern mesoteliom. Det visade sig att båda var gruvarbetare i Dannemora. Som så ofta med mesoteliom var prognosen dålig. Båda männen avled kort därpå. Hillerdal kunde inte släppa att gruvarbetarna drabbats av den ovanliga sjukdomen. Han hade kontakter i USA och skickade en bit lunga för analys. När resultatet kom tillbaka visade det sig att cancern hade sitt ursprung i den sorts asbestfiber som finns i Dannemora.

Hillerdal kontaktade dåvarande Gruvfacket i Dannemora och bestämde ett möte. När han kom dit var facket måttligt intresserade.

– De ville inte ta i det. Jag fick ingen respons. Det här var i slutet av 80-talet då det diskuterades om gruvan skulle stänga. Jag tror inte de ville ha en debatt om asbest. Det handlade om att rädda arbetstillfällen.

Gunnar Hillerdal är en av Sveriges främste läkare på asbestrelaterade sjukdomar. Han tycker det är dags att den farliga fibern tas på allvar även för gruvarbetare. När asbest hittas i andra miljöer gäller ett omfattande regelverk. Men i Arbetsmiljöverkets 24-sidiga föreskrift om asbest står det uttryckligen: gäller inte när asbesthaltigt bergmaterial hanteras i samband med att material bryts. Flera av de viktigaste paragraferna gäller alltså inte för gruvarbetare.

”Vi kan ha brutit asbest utan att veta om det.”

Om asbest däremot ska rivas i hus eller industrin krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. Sanerare ska vara utbildade och bära andningsmasker och heltäckande och tättslutande skyddskläder.

Gunnar Hillerdal menar att Arbetsmiljöverkets regelverk också borde gälla i svenska gruvor.
– Det är dags att gruvarbetare skyddas på samma sätt som sanerare, säger han.

I gruvlandet Australien finns omfattande riktlinjer för hur gruvbolagen ska agera om de stöter på asbest under brytningen. På många sätt liknar reglerna det som gäller i Sverige när asbest påträffas ovan jord. Områden med asbest ska sättas i karantän och gruvarbetarna ska bära skyddsmasker och dammsuga kläder och tvätta skorna före raster och när jobbet avslutas.

Rolf Lydh jobbade i Dannemora gruva fram till nedläggningen 1992 och han var med om att smula fibern mellan fingrarna.
– Jag såg asbest i berget. Den var alldeles porös, säger han.

Enligt Rolf Lydh var det lika tyst om asbestrisker för gruvarbetare under 80-talet som i dag. En annan Rolf, Rolf Ählberg, var under många år arbetsmiljöombudsman på Metall. Han var med och drev fram oberoende asbestmätningar i gruvorna.

– Dannemora är inte den enda gruvan med asbest. Företagen och facken tiger. Under tiden drabbas gruvarbetarna. Det är inte trovärdigt att bolagen gör egna mätningar, de måste utföras av Arbetsmiljöverket.

Rolf Ählberg hänvisar till att gruvarbetare löper större risk att få lungcancer.
– Asbest i gruvorna har mörklagts och de anställdas hälsa riskeras.

Läkaren Gunnar Hillerdal håller med.
– Gruvarbetarna utsätts för asbest, kvarts, radon och dieselavgaser. Sammanvägande faktorer som vi vet kan leda till lungcancer, säger han.

När IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe får frågan om han känner till om det finns asbest i gruvorna säger han:
– Inte vad jag känner till.

I Dannemora känner flera gruvarbetare oro för hur asbesten påverkar hälsan.
– Under tre års tid har jag inte hört någonting från företaget om asbest i gruvan. Det borde ha funnits någon form av arbetsplan för hur vi ska agera när vi stöter på asbest. Det känns inte bra. Jag har ingen kunskap om hur asbest ser ut. Vi kan ha brutit asbest utan att veta om det, säger en gruvarbetare.

– Det är åt helvete att vi inte fått någon information. Vissa dagar har det varit som en tät dimma av damm nere i gruvan, säger en av gruvarbetarna.

När en annan gruvarbetare får höra att Dagens Arbetes mätningar visar på asbest blir han först förvånad, sedan förfärad:
– Jag har känt mig orolig när det dammat mycket. Det var inte meningen att vi ska hosta ihjäl oss på jobbet.

Fotnot 1: Efter flera år av fallande malmpriser gick gruvan i Dannemora i konkurs våren 2015. När det här skrivs är det oklart om konkursförvaltaren hittat någon köpare.

Fotnot 2: Gruvarbetarna i reportaget har velat vara anonyma eftersom de tror att deras kritik kan påverka möjligheterna att få andra jobb.

Elinor Torp, Marcus Derland

1Kommentarer

stevO:

Tycker detta bara visar tydligare fackets intressen. Målet är att rekrytera medlemmar och ha försäkringar och rabatter lite här var. Man sitter mer och mer i knät på företaget.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

asbestfiber i förstoring

Asbestcancer fortsätter ta liv

Antal fall av lungsäckscancer, mesoteliom, visar ingen tydlig minskning, visar nya siffror. Asbest totalförbjöds i Sverige 1982, den dödliga sjukdomen fortsätter att skörda offer.

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

10
Karlskrona 2015. Tunnplåtslagaren Ingvar Mattisson sa i höstas farväl till sin arbetskamrat Kalle. Ytterligare tre varvsarbetare har nu insjuknat.

”Vem står näst på tur?”

En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm. "Det är ett ansvar jag har som äldre", säger han.

Helena Peltola fick avancerad sjukvård i hemmet via Ersta sjukhus. Läkaren Charlotta Gauffin undersöker henne och på väggen bakom hänger vännernas kampanj, inramade bilder från galna ögonblick i livet.

Helenas "diskbråck" var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

Asbest dödar 100 000 personer årligen i världen

Det ansedda vetenskapsinstitutet Collegium Ramazzini kräver ett globalt förbud mot asbest. Utfasningen av det cancerogena ämnet har tappat fart enligt organisationen.

"Att asbest diskuteras är struntprat"

Debatt"Att asbest diskuterats vid ett flertal tillfällen stämmer inte", skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på Metall. Han menar också att det måste vara myndigheter – och inte företagen själva – som ska göra mätningar i gruvorna.

IF Metall: "Vi kan inte misstro arbetsgivarna"

Generellt finns ett högt säkerhetstänk i gruvbranschen, enligt IF Metall. Men samtidigt öppnar facket för regeländringar.

Gruvindustrin: "Frågan är ständigt närvarande"

DebattDebatten om asbest är välkommen, kunskapen om riskerna får inte försvinna, skriver företrädare för gruvbranschen. "Vi jobbar ständigt med att förbättra säkerheten och rutinerna vid gruvarbete."

"Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig"

Debatt"Man skyller på radon, kvarts och dieselavgaser som orsak till all lungcancer, men håller tyst om det mest cancerframkallande ämnet i gruvorna – asbest. Det är inte vetenskapligt och i mitt tycke lika allvarligt som att ljuga", anser Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på IF Metall.

2

Asbestdöden är en skandal

Ledare"Den här gången borde inte samma misstag göras som gjordes för 30 år sedan. Företag, fack och Arbetsmiljöverket får inte blunda för asbest på 2000-talet."

Så glömdes faran bort

Okunskapen om asbest är alarmerande stor i alla led, vittnar de få och snart pensionerade forskarna om. DA har tagit hjälp av experter för att reda ut riskerna.

Många asbetssjuka nekas ersättning

Var tredje svensk som drabbas av asbestcancer kan inte få någon ersättning, visar DA:s granskning. Nu öppnar Svenskt Näringsliv för att höja åldersgränsen .

Svenskt Näringsliv : "Det kan absolut finnas anledning att se över villkoren"

Svenskt Näringsliv öppnar för att sätta sig i förhandlingar med LO om 75-årsgränsen.

1

Asbest i elevernas dusch

Väggar med asbest av farligaste sorten revs upp medan barnen klädde om till gympan.

Irene Wennemo. Statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

"En fara om kunskapen sjunker"

Statssekreterare Irene Wennemo oroas över att asbestfrågorna glöms bort.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Hämta mer