”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

DA granskar asbest

Karlskrona 2015. Tunnplåtslagaren Ingvar Mattisson sa i höstas farväl till sin arbetskamrat Kalle. Ytterligare tre varvsarbetare har nu insjuknat. Foto: Jan Nordström
När marinens flaggskepp Visborg revs 2013 släpptes fibrerna ut, varvsarbetaren Ingvar Mattisson oroas över gästarbetarnas lungor. Foto: JAN NORDSTRÖM
RÄTTELSE: Siffran 94 insjuknade i mesoteliom år 2008 år felaktig i diagrammet. Den sammanlagda siffran för mesoteliom i lungsäck och bukhinna är 107.
Mesoteliom kommer först många år efter att man andats in de nålvassa fibrerna. Men det finns undantag. När tvillingtornen kollapsade i New York 2001 utsattes ett stort antal räddningsarbetare för asbest. De fick i sig en överdos och en del av dem utvecklade den dödliga sjukdomen redan efter några år. Foto TT
Eternitfabriken i skånska Lomma.

”Vem står näst på tur?”

grafEn efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm.
– Det är ett ansvar jag har som äldre säger tunnplåtslagaren.

Karlskrona, 2013. Varvsarbetarna äter smörgåstårta med det stora återvinningsbolaget Stena. Ett pressmeddelande har gått ut: Stena Recycling återvinner flaggskeppet HMS Visborg.

Fartyget ska efter nästan fyrtio år materialåtervinnas och Försvarsmakten har gett Stena uppdraget.

Ingvar Mattisson som var med och byggde flaggskeppet 1973 vet vilka gigantiska mängder asbest av värsta sorten som finns ombord. Därför letar han febrilt efter en uppgift om detta i pressmeddelandet.

Längst ner står det: Återvinningen sker 
i flera olika steg där det första är en miljö-
inventering i syfte att förbereda och genomföra asbestsanering. Detta kräver bland annat giltiga tillstånd och välutbildad personal. Det har vi. Säkerhet är alltid i fokus för oss.

Lyssna på reportaget:

Det här är asbest

Asbest finns naturligt i berggrunden. Fibrerna tål hög värme, skyddar mot brand och dämpar buller.

Asbest finns inbyggt i branddörrar, stålkonstruktioner, rör, värmepannor, ventilationsanläggningar, golv, väggar, färger, plaster, fix och fog till kakel, i soprum, bakom elskåp, under fönsterbänkar. I fordonsindustrin användes asbest vid tillverkning av bromsar förr i tiden. Först när man river, borrar, kapar, slipar eller bearbetar materialet blir asbest farligt. Då frigörs fibrerna.

Här slår asbesten hårdast

Män: Rörmokare, byggnadsarbetare, elektriker, isolerare och murare
Kvinnor: Textilarbetare, sömmerskor, postarbetare, tryckare, packare och byggstäderskor

Smörgåstårtan fastnar i gommen. Frågorna är många. Ingenstans i pressmeddelandet står att jobbet lagts ut på en underentreprenör. Att några helt andra ska utföra det riskfyllda arbetet med att få bort asbesten. I Blekinge har på bara två år fler än ett dussin personer insjuknat i den ilskna lungsäckscancern mesoteliom. Vännen Kalle har precis fått diagnosen och Ingvar Mattisson kan inte hålla tyst:

siffran-asbest-doda– Nu är det jävlar i mig upp till er att sköta er ordentligt för så många här inne har fått cancer och avlidit.

Hjärtat bankar vilt i bröstet när han sätter sig ner vid smörgåstårtan igen. Den entreprenörsfirma som Stena Recycling anlitat finns också på plats i Karlskrona då informationsmötet äger rum. Man lovar och bedyrar. Asbestsaneringen ska gå rätt och riktigt till.

Dagar passerar, veckor. Ingvar Mattisson håller utkik.
Så dyker entreprenörsfirman upp med inhyrd personal från Polen. Arbetet med 92 meter långa och nästan 15 meter breda Visborg påbörjas.

Över 2 000 ton stål ska demonteras och återvinnas. Men det enda Ingvar Mattisson kan tänka på är fibern som nästan ingenting väger och nu ska släppas lös.

”Det enda jag tänker på är hur mycket fibrer som letat sig ner i gästarbetarnas lungor.”

Den 21 maj 2013 kommer en arbetsmiljöinspektör till rivningsfartyget. I stort sett allt som krävs för att sanera asbest saknas. Entreprenören har inte ens anmält jobbet. Chefen hävdar att en handläggare vid Arbetsmiljöverket gett dem felaktig information. Att det skett ett missförstånd. Att tillstånd inte skulle krävas för asbestrivning ombord på fartyg. Inspektören åker tillbaka till kontoret och skriver ner alla brister som måste åtgärdas.

Förutom anmälan saknas tydliga skyddsinstruktioner för rivningsarbetet. För att inte asbesten ska spridas måste det finnas en sluss på rätt ställe, skyltar, avgränsningar och inte minst en plan för hur de hälsofarliga fibrerna ska tas om hand efteråt.

Entreprenören måste också redogöra för vilket slags asbest det handlar om, särskilt om personalen utsätts för krokidolit, blå asbest, skriver inspektören.

Och så måste sanerarna ha utbildning för att riva asbest. Inte heller det kunde entreprenören styrka då inspektören kom till HMS Visborg.

Faksimil Aftonbladet

Aftonbladet 10 september 1975.

Inspektionsprotokollet avslutas med att detta gäller även inhyrd polsk personal.
Dagen efter skickar arbetsgivaren in en anmälan om asbestrivning. Man försäkrar skriftligen till Arbetsmiljöverket att nu är alla åtgärder vidtagna och personalen kan sanera säkert.

70 år med asbest

1945

Efter andra världskriget används asbest överallt. Det är billigt och effektivt. Hus kläs i eternitplattor som står emot väder och vind. Eternit är krossad asbest som blandas med cement.

1965

Gruvarbetare i Sydafrika som jobbat med asbest dör i cancer. Forskarna får upp ögonen för riskerna.

1975

Asbestlarmet går  (Aftonbladet 1975).

1977

Största arbets- miljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals
arbetare har blivit sjuka av asbest.

1982

Asbest totalförbjuds i Sverige.

2006

Sanktionsavgifter införs. Brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrift om asbest kostar 50 000 kronor.

2013

Fler än hälften av de 134 arbetsgivare som Arbetsmiljöverket inspekterade brast i sin asbesthantering.

2014

Trots att många utsätts för asbest i sitt arbete fick endast 16 arbetsgivare betala sanktionsavgifter detta år.

2015

Asbest är förbjudet i drygt 40 av världens länder. I Kina, Indien, Ryssland och på många andra platser arbetar man fortfarande med de farliga fibrerna.

Inspektören godkänner svaret. Ärendet är därmed avslutat.
Arbetet kan fortsätta.

När Dagens Arbete nyligen kontaktade Stena Recycling svarar kommunikationschefen:

– Vi har inte personal som kan utföra den här typen av sanering och vi har inte de certifikat som krävs för att få lov att göra det. Därför anlitar vi en underleverantör som har tillstånd och stor erfarenhet så att arbetet utförs säkert.

– Med tanke på all den personliga skyddsutrustning som krävs för att riva fick arbetet ibland utföras i skift på natten då det var svalare och därmed bättre ur arbetsmiljösynpunkt, skriver Stena Recyclings kommunikationschef till DA.

Ingvar Mattisson skakar på huvudet.

– De rev så det yrde, ett helt gäng. Sedan tappade de en stor säck med asbest vid landgången. Först talades det inte om slarvet, men eftersom det var asbest ända uppe i gruset var det svårt att dölja. Varvet fick skyffla bort eländet och lägga på nytt grus. Det blev ett jädra liv. Båten försvann, berättar han.

Det sista Ingvar såg av Visborg, svenska marinens stolthet, var hur hon bogserades ut till havs.

– Någon sa att resten revs i Landskrona. Jag vet inte. Det enda jag bryr mig om och tänker på är hur mycket fibrer som letat sig ner i gästarbetarnas lungor.

Kyrkogården, 2014. Människorna försvinner. Träden står kvar. Stenarna. Blommorna i minneslunden. Ingvar. Han drar in den kyliga oktoberluften i lungorna och kan inte mota bort arbetskamraternas fråga som alltid svävar omkring en stund efteråt:

Vem står näst på tur?

Egentligen ingen fråga utan mer en fras de säger till varandra för att ha något att säga efter alla begravningar. Bosse, Roffe, Nisse, Stene, Affe, Erik, Lasse, Tompa, Bengan, Allan, Tore, Sigge, Åke, Yngve, Danne, Johansson, Nilsson, Torben, L-G och Janne.

Tjugo arbetskamrater, eller fler.
Borta.
Och nu Kalle.

Vännen som tog hand om honom när han kom till varvet som lärling, sexton år gammal. Kalle som en gång lärde honom yrket och som nu inte finns mer.
Ingvar Mattisson sätter sig i bilen och vet.
Fler kommer att dö.

Karlskrona, 1973. Fartygen ligger sida vid sida på varvet, torpedbåtar som precis fyllts med mirakelmaterialet asbest. Överallt i industrin, på pappersbruk, i hus, skolor och bilfabriker används den hyllade fibern. Asbest har en unik isolerande förmåga. Ett mineral som inte brinner!
I varvsindustrin isoleras Försvarsmaktens båtar med blå asbest, krokidolit, som sprayas eller pytsas ut från tuber.

Personalen breder ut asbest för hand med murslevar, packar till isoleringsmaterialet så att ytan ska bli jämn och fin. Ovanpå läggs en väv av glasfibrer. Väggarna målas och Ingvar Mattisson slår fast plåten, borrar sedan små hål.

Med borren följer de fina fibrerna ut i luften igen, virvlar omkring i timmar för att sedan snöa ner i ett glittrande skimmer över varvsarbetarna.

Asbest var ett vackert ord. Då, i början på 70-talet när ingen på varvet visste.
Rör isolerades med ännu mer asbest och i kabelgångarna uppe vid taket där allt damm samlats kröp elektrikerna omkring.

Ingvar jobbade med Kalle. Kalle var några år äldre, en mer erfaren tunnplåtslagare, som tjatade på honom om hjälm. Tunga grejer som kunde falla ner, farliga maskiner, vassa verktyg. Ingvar gjorde som Kalle och de andra varvsarbetarna. Han såg och lärde medan fibrerna letade sig ner i hans lungor.
Tolv år senare syns mörka fläckar på röntgenplåtarna, inkapslade fibrer som fastnat i hans lungvävnad. Först 2007 ska läkarna ge varvsarbetarnas fläckar ett namn. Ingvar Mattisson får veta att det mörka i hans lungor heter pleuraplack och att orsaken är asbest. Det ger honom rätt till en klumpsumma, 10 000 kronor från staten.

”Jag måste tala om riskerna. Det är ett ansvar jag har som äldre.”

Karlskrona, 1975. Ett huvudskyddsombud kommer in på varvet och säger:

– Var försiktiga. Det har kommit larmrapporter som säger att asbest kan vara farligt.

I flera år har forskarna vetat eller misstänkt att fibern dödar. Under samma tid har människor i arbetslivet andats in de nålvassa fibrerna.

Ingvar Mattisson står på knäna och nitar fast plåten. Han borrar och nitar medan fibrerna far omkring. Han har ännu inte fyllt tjugo år och lyssnar bara halvt på vad huvudskyddsombudet säger.

Arbetet med asbesten fortsätter.

Tolv torpedbåtar har Ingvar Mattisson varit med och byggt. Hälften innehåller asbest. Hälften fick isoleras med ett annat material.

Det visar sig i vår granskning att det var likadant med tvillingtornen i New York. Fyrtio våningar hann isoleras med asbest. Sedan kom förbudet. När skraporna rasade till marken och människor med sina bara händer grävde fram kropparna fick de i sig en överdos av asbest.

Redan efter några år hade en del av räddningsarbetarna utvecklat den 100 procent dödliga cancerformen mesoteliom.

Kyrkogården 2015. Med sjukhuset och avdelningen för lungmedicin som en kuliss i ryggen går Ingvar kors och tvärs mellan gravarna på Karlskronas största kyrkogård. Nu är det vår. Ett halvår efter Kalles död. Platsen är fridfull och himlen har just den här dagen spruckit upp och blivit blå.

Men allt tas om igen. För att riskerna glömts bort.
För att kunskapen försvunnit. För att myndigheterna inte längre mäter. För att okunnigheten är alarmerande stor, om var asbesten finns, och när den kan tänkas dyka upp.

Gamla byggnader renoveras. Båtar saneras. Golv rivs upp. Och fibern blir fri igen.
Ingvar Mattisson tänker fortsätta berätta. För alla som orkar lyssna:

– Asbest finns. I kakelfix, fogmassa, mattor, branddörrar, vid rörkrokar, i plattor och väggar. Jag måste tala om riskerna. Det är ett ansvar jag har som äldre.
Senast för en vecka sedan var Ingvar Mattisson uppe hos en hög chef på varvet som svarade bombsäkert: Vi jobbar inte med asbest mer.

– Man får höja rösten några decibel för att de ska förstå. De nya cheferna, de yngre medarbetarna. De som inte var med. De vill inget illa, de vet bara inte bättre. En kraftfull okunskap, väldigt beklagligt. Att man får slåss för den bistra sanningen.

År efter år har experterna på asbestsjukdomen mesoteliom väntat på att kurvan ska vända neråt. Att färre ska dö i den aggressiva tumörsjukdomen. Men siffrorna sjunker inte, snarare har antalet drabbade ökat något under senare år, vilket 2013 fick läkare vid lungmedicin i Karlskrona att slå larm.

Det året upptäcktes 137 nya fall av den dödliga arbetssjukdomen i Sverige. Nästan tre gånger så många som offren i arbets-olyckor. Ändå talas det så tyst om riskerna.

– Okunskapen är det största hotet, säger överläkaren Bengt Järvholm vid yrkesmedicin i Umeå medan docent Nils Plato vid Karolinska institutet konstaterar:

– Alla vi som var med på 70-talet går nu i pension. Jag var ute och mätte då. Vi hade koll. Det har vi inte i dag.

Till sommaren har Ingvar varit vid varvet i 44 år. Han har pleuraplack på bägge lungorna. Det i sig ökar inte risken för att utveckla mesoteliom, säger läkarna. Men ingen vet riktigt varför vissa drabbas och andra inte. Ingvar Mattisson har inte heller fördjupat sig i det. I stället fokuserar han på att förebygga nya cancerfall. Det går trögt. Inte många bryr sig om vad som händer med dem om trettio år. Att ha ett jobb är viktigare.

Ingvar Mattisson försöker ändå. Nyligen satte han sig ner med en kille som ännu inte fyllt tjugo. Det hade kunnat vara han själv när han började vid varvet. Han tittade killen djupt in i ögonen och sa:

– Vill du höra hur det var när jag kom hit?
Killen nickade och Ingvar Mattisson berättade om asbestskandalen och om alla vänner som nu dött.

– De påstår att asbest är historia. Att vi inte jobbar med asbest mer. Det är inte sant, så var försiktig.

Fotnot: Ingvar Mattissons vän hette Kalle. De andra namnen är fingerade. Men Ingvar känner minst tjugo varvsarbetare som gått bort i asbestsjukdomen mesoteliom.

Elinor Torp, Marcus Derland

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

asbestfiber i förstoring

Asbestcancer fortsätter ta liv

Antal fall av lungsäckscancer, mesoteliom, visar ingen tydlig minskning, visar nya siffror. Asbest totalförbjöds i Sverige 1982, den dödliga sjukdomen fortsätter att skörda offer.

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

10
Helena Peltola fick avancerad sjukvård i hemmet via Ersta sjukhus. Läkaren Charlotta Gauffin undersöker henne och på väggen bakom hänger vännernas kampanj, inramade bilder från galna ögonblick i livet.

Helenas "diskbråck" var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

Dagens Arbete har tagit tre olika dammprover från Dannemora. Både ovan och under jord finns asbest i dammet. Gruvarbetarna har inte känt till att de utsatts för de farliga fibrerna. Foto: Johan Wahlgren

"Asbest i gruvorna har mörklagts"

Dagens Arbete kan genom egna analyser visa att det finns livsfarlig asbest i Dannemora gruva. Gruvarbetare 
har utsatts för ämnet utan att ha känt till riskerna.

1

Asbest dödar 100 000 personer årligen i världen

Det ansedda vetenskapsinstitutet Collegium Ramazzini kräver ett globalt förbud mot asbest. Utfasningen av det cancerogena ämnet har tappat fart enligt organisationen.

"Att asbest diskuteras är struntprat"

Debatt"Att asbest diskuterats vid ett flertal tillfällen stämmer inte", skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på Metall. Han menar också att det måste vara myndigheter – och inte företagen själva – som ska göra mätningar i gruvorna.

IF Metall: "Vi kan inte misstro arbetsgivarna"

Generellt finns ett högt säkerhetstänk i gruvbranschen, enligt IF Metall. Men samtidigt öppnar facket för regeländringar.

Gruvindustrin: "Frågan är ständigt närvarande"

DebattDebatten om asbest är välkommen, kunskapen om riskerna får inte försvinna, skriver företrädare för gruvbranschen. "Vi jobbar ständigt med att förbättra säkerheten och rutinerna vid gruvarbete."

"Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig"

Debatt"Man skyller på radon, kvarts och dieselavgaser som orsak till all lungcancer, men håller tyst om det mest cancerframkallande ämnet i gruvorna – asbest. Det är inte vetenskapligt och i mitt tycke lika allvarligt som att ljuga", anser Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på IF Metall.

2

Asbestdöden är en skandal

Ledare"Den här gången borde inte samma misstag göras som gjordes för 30 år sedan. Företag, fack och Arbetsmiljöverket får inte blunda för asbest på 2000-talet."

Så glömdes faran bort

Okunskapen om asbest är alarmerande stor i alla led, vittnar de få och snart pensionerade forskarna om. DA har tagit hjälp av experter för att reda ut riskerna.

Många asbetssjuka nekas ersättning

Var tredje svensk som drabbas av asbestcancer kan inte få någon ersättning, visar DA:s granskning. Nu öppnar Svenskt Näringsliv för att höja åldersgränsen .

Svenskt Näringsliv : "Det kan absolut finnas anledning att se över villkoren"

Svenskt Näringsliv öppnar för att sätta sig i förhandlingar med LO om 75-årsgränsen.

1

Asbest i elevernas dusch

Väggar med asbest av farligaste sorten revs upp medan barnen klädde om till gympan.

Irene Wennemo. Statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

"En fara om kunskapen sjunker"

Statssekreterare Irene Wennemo oroas över att asbestfrågorna glöms bort.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

När jobbet skadar själenLasse blev sjuk av jobbet - men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

11

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

DA granskar TSL

Vill vinna kontrakt. Omställningsföretag över hela landet uppvaktar  fackets företrädare med gåvor. Målet är att etablera en relation och säkra  de lönsamma omställningsuppdragen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN, PIXHILL  Bildcollage: ISAK KRANTZ

Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerad 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.

Omställd fyra gånger. Josefin Holmsgaard är trött på att bli coachad. ”Skriva personligt brev och uppdatera cv:t för 20 000 kronor. Been there, done that. Jag gör det inte igen.”	 Foto: DAVID SCHREINER

Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror

Omställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.

Plantans pris

Det var 18-årige Adrian Ojocs första resa utanför hemlandet Rumänien. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut. (Bilden är ett montage.)     Foto: SCANPIX och ANDREI ASTEFANESEI

Adrians död – ingens ansvar

Guldspadenominerad 2012Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till 
Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var 
en av dem.

”Hon är driftig, ger sig inte”, säger Tore om sin fru Madeleine, Madde. ”Utan henne och barnen hade det varit svårt att leva vidare.” En havsörn har alldeles nyligen passerat över deras huvuden.  Foto: KARL MELANDER

”Maddes mod höll mig uppe”

Ingen trodde att det skulle gå att övertyga domstolen. Det var en fruktansvärd olycka. Absolut. Men kunde den ge så mycket skam att det inte gick att jobba? Tore Hägbom vet. Han bestämde sig för att kämpa.

Illustration: ROBERT HILMERSSON

Helt sjukt om fusk och fel

Guldspadenominerad 2010.Zakia vaknar en gång i timmen varje natt för att äta värktabletter. Hon tillhör fuskdebattens största förlorare. Sjukfuskarna som skulle klämmas åt var få. De som verkligen lurar staten på pengar finns någon helt annanstans.

Lönebidragsanställda blåsta på miljoner

Familjen Pernum (från vänster Andreas, Anette,  Linnéa och Malin) sörjer Claes bortgång. Dottern Malin och barnbarnet Linnéa har flyttat hem till Anette för att stötta henne. Familjen vädjar till Arbetsförmedlingen att ompröva sitt beslut. Foto: ADAM HAGLUND

Slarvet kostade dem 200 000 kronor

Arbetsförmedlingen struntade i att kontrollera Claes försäkringar. När han dog gick änkan Anette miste om 200 000 kronor i ersättning. Myndigheten vägrar rätta till sitt misstag.

De dolda olyckorna

Håkans döttrar väntar fortfarande på svar. Varför dog pappa på jobbet? Foto: ROGER VIKSTRÖM

Praktikplats blev slutet för pappa

GuldspadenomineradArbetsförmedlingens praktikplats blev Håkans död. Han skickades ut till Sveriges farligaste jobb med en motorsåg i handen. Ett år senare väntar döttrarna fortfarande på svar. Varför dog pappa?

Återvinnarna är förlorarna

Foto: ROGER SCHEDERIN

Återvinnarna är förlorarna

Guldspade 2009.Sverige är världsbäst på återvinning. Företagsledarna tjänar mångmiljonbelopp. Men samhällets svaga betalar priset för vårt rena samvete. Funktionshindrade från Samhall sorterar skräp vid livsfarliga maskiner, i giftig dieselrök. Oskyddade. Utnyttjade. Osynliga.

Vita dukar svart tvätt

Den farliga maskinen krossade en hand och fläkte upp en tumme. Chefen dömdes för arbetsmiljöbrott. Men tryckpressarna körs fortfarande utan skydd. Utländsk arbetskraft jobbar upp till 15 timmar om dagen för svältlöner bland råttor i bitande kyla. Välkommen till fabriken som tillverkar Systembolagets plastkassar.

Vita dukar – svart tvätt

VITA DUKAR – SVART TVÄTT

Guldspade 2008De rika köpte champagne för 75 000 kronor flaskan på Stureplans nattklubbar. Svartarbetarna tvättade deras dukar för 35 kronor i timmen. Dagens Arbete har granskat tvätteribranschen i Stockholm.

1

Den pyttelilla döden

Guldspadenominerad 2007.Svenska industriarbetare utsätts för tusen gånger mer farliga partiklar på jobbet än vad som finns på Sveriges smutsigaste gata. Det visar Dagens Arbetes egna mätningar. Medan larmen duggar tätt om uteluften är det tyst om arbetsplatserna. Trots att reglerna tillåter 70 gånger farligare luft i industrin.