”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

DA granskar vården av lungsjuka

Vad är en arbetare värd?

Värdet på arbetskraftens hälsa har inte hängt med när samhället har lämnat allt mer åt parterna att hantera. Regelverk och beskrivningar av ansvar finns. Men det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att forska om och förebygga ohälsa i arbetslivet. Arbetskraften är utbytbar.

Om skribenten:

Peter Lindström (S) är regionalt skyddsombud och arbetsmiljöansvarig i GS-facket Norr.

Entreprenader, underentreprenörer med utländska arbetstagare och bedrövliga förhållanden får göra allt fler av de riskfyllda arbetena. Arbetare ställs mot arbetare. Du blir uppsagd för att du blivit skadad av ditt arbete och inte längre kan utföra samma saker.

Nya ämnen, arbetsprocesser, ett högre tempo, och ensidigare uppgifter skapar nya och påskyndar de gamla arbetsjukdomarnas förstörelse av individen. Men det som skrämmer mig mest är den avsaknad av kunskaper om risker i arbetslivet som utbreder sig. Och finns det kunskap om riskerna så saknas insikt (eller vilja) om hur man ska förebygga och åtgärda dem.

Runt om i världen ökar kunnandet om arbetsrelaterad ohälsa. I Sverige står vi och stampar – eller backar – för att vi inte ersätter de luckor som pensioneringar och andra avgångar i arbetslivet medför. Allt för få kan och vet hur man arbetar förebyggande, anser jag. Incitamenten är för små, stödet är obefintligt och kraven efterlevs inte i nog hög utsträckning.

Möjligheterna till efterlevnad, kontroll, har minskat. Kostnaderna för de sjukdomar och olycksfall som arbetslivet skapar hamnar på individ och samhälle – arbetsgivarna byter snabbt ut ”förbrukad ” arbetskraft.

Vi måste få arbetsgivarna att ta större ansvar (och kostnader) för de arbetsrelaterade sjukdomarna. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet.

Forskning och kunskapsförmedling är för stort för enskilda företag att hantera när det gäller arbetsrelaterade skador. Staten måste vara huvudman, men man bör kunna ta betalt av företagen för denna verksamhet. Även företagshälsovården bör ha en huvudman som fördelar kostnaden på dem som står för arbetsskador och -sjukdomar,  det vill säga företagen via skatter och avgifter.

För att ge de seriösa företagen mål att jobba mot så kan vi minska arbetsgivaravgiften om den anställda är helt skadeslös vid pensionering , om företaget har utbildad personal som dokumenterar ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete och kan påvisa preventiva insatser, och så vidare. 

Alldeles för många har lämpats över till staten att försörjas medan företagen snabbt och enkelt byter ut arbetskraften som förbrukats. Det måste till en ändring.

Värdera arbetskraften rätt, på samhällsnivå inte på företagsnivå.

Peter Lindström (S)

1Kommentarer

Tobias:

För tusentals människor som skadat sig i sitt arbete är det förstås precis tvärtom.

Människor som drabbas av skador i sitt arbete har en väldigt liten chans att få ersättning. På knappt tio år har antalet ärenden som prövas av Försäkringskassan minskat med 85 procent enligt myndighetens egen statistik. Det berättar tidningen Byggnadsarbetaren.

I konkreta tal betyder det att Försäkringskassan år 2006 prövade drygt 19 000 ansökningar från människor som skadats i arbetet. För två år sedan, 2014, hade siffran sjunkit till knappt 2 500.

Andra råkar som sagt ännu värre ut. Väldigt många som har rätt till ersättning får över huvud taget inte sin sak prövad.

För utsatta människor betyder det otrygghet och ekonomisk osäkerhet. För politiken handlar det om ett haveri. Arbetsskadeförsäkringen är en grundsten i ett välfärdssystem. Ingen har fattat beslut om att dra ner ersättningen för arbetsskador.
Ingen har ens avsett att göra det.

Det har bara blivit så, för att systemet gjorts för krångligt och för att Försäkringskassan inte fått möjlighet att klara av sitt uppdrag.
Det duger faktiskt inte.

Människor som skadar sig på sitt arbete måste få sin rätt till ersättning prövad.

En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen konstaterade nyligen att många ärenden inte alls utreds av Försäkringskassan.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Stendammet skördar nya offer

SilikosKunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Läkare missar att fråga om jobbet

Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera: "Nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor", säger specialisten Jonas Brisman.

"Vi är några få kvar i landet som har kunskapen"

Sjuk av sågenGS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.

"Förkylningen" som aldrig gav med sig

ASTMARebecka bytte avdelning och hamnade i en dimma av skärvätska och polerolja. Hon fick hosta, feber och frossa, det blev tungt att andas. Läkaren sade förkylning, det var något helt annat.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

1

"Orsakerna till astma lämnas därhän"

Många läkare behandlar astman, men bryr sig inte om ifall orsaken ligger i arbetsmiljön. Det kan ge kroniska skador, varnar professor Magnus Svartengren.

1

"Allt är inte rökningens fel"

LedareDe arbetsrelaterade lungsjukdomarna som var vanliga förr har kommit åter. Alltför få läkare känner igen symptomen och kan ställa rätt diagnos. Dagens Arbetes och Läkartidningens granskning är alarmerande. Nu måste läkarna börjar ställa frågor om arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket i kampanj mot lungsjukdomar

Arbetsmiljöverket startar en riksomfattande kampanj mot bland annat stendammslunga, en "gammal" sjukdom som gjort comeback. 500 företag ska granskas i år och nästa år.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Etablerings­jobb gynnar oss alla"

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

#metoo

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

3

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Därför kan livräntan vara för låg

DA REDER UTJohnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.

1

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

1

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Hämta mer