”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Jag avundas Kata för hennes kompromisslöshet”Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

”Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas”

Debatt Friska företag producerar nya idéer – och därmed nya jobb. Därför måste arbetsplatserna ”stress-saneras”, både på organisations- och individnivå. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete.

Om skribenterna:

Lena Abrahamsson, professor, Luleå Tekniska Universitet
Lotta Dellve, professor, KTH
Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet
Jörgen Eklund, professor, KTH
Stig Elofsson, docent, Stockholms universitet
Mats Ericson, professor, KTH
Maria Gjerde, forskningsassistent, KTH
Göran Kecklund, docent, Stockholms universitet
Anna-Lisa Osvalder, professor, Chalmers
Gabriel Oxenstierna, docent, KTH
Töres Theorell, professor, Stockholms universitet

För att uppnå målet att Sverige på fem år når lägst arbetslöshet i EU krävs flera hundra tusen nya jobb. Detta är en stor uppgift. Och hur ska det gå till? De nya jobben kommer till en del från nystartade företag. Men det stora antalet måste komma ur befintliga företag och organisationer inom så väl privat, offentlig och ideell sektor. För att nya jobb ska uppstå krävs dock att det finns medarbetare som har idéer samt förmågan att realisera dem.

Vi har i dag en situation där de främsta sjukskrivningsorsakerna är psykisk ohälsa och belastningsproblem. Båda ökar risken att slås ut från arbetslivet. En dålig psykosocial arbetsmiljö ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa (exempelvis utmattningssyndrom, stress, depression och kognitiva störningar), medan repetitiva, tunga arbeten i kombination med stress skapar besvär från rörelseorganen.

En helt nyligen publicerad SBU-utredning (Statens beredning för medicinsk utvärdering) av av internationell vetenskaplig litteratur visar även att psykosocialt dåliga arbetsmiljöer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Innan det gått så långt som till sjukskrivning har dock individen befunnit sig i arbete. Medarbetare som lider av psykisk och kroppslig ohälsa känner inget välbefinnande och kan inte arbeta med full kapacitet – med andra ord: kan inte genomföra ett säkert och effektivt arbete. Forskning visar att arbetsförmågan sjunker när stressen ökar, vilket medför att möjligheten att skapa värden för verksamheten minskar.

I den senaste stora svenska undersökningen (SLOSH 2014) upplever 11,2 procent av den arbetande befolkningen allvarliga symptom på stress, depression eller kognitiva störningar. 21,2 procent känner sig frustrerade när de senast var på jobbet, 15,4  procent känner sig irriterade och 6,9  procent är arga. Dessa siffror vittnar om ett dåligt arbetsplatsklimat och är symtom på ohälsa i verksamheten. Det finns negativa arbetsplatsfaktorer som alstrar medarbetarnas ohälsa och som påverkar inte bara de medarbetare som uppvisar symtom på ohälsa, utan alla på arbetsplatsen.

Dåliga arbetsmiljöer är ingen bra grogrund för att skapa nya arbetstillfällen; de ger inte medarbetare kraften och kreativiteten att utveckla nya produkter, tjänster, processer och metoder som kan generera nya arbeten. Tvärtom leder dåliga arbetsmiljöer till en minskning av arbetstillfällena.

Dysfunktionella arbetsplatser innebär också stora kostnader för såväl arbetslivet som samhället. Det finns studier som visar att enbart belastningsskadorna kostar samhället 50-70 miljarder kronor per år i Sverige. ”Sjukfallen i psykisk ohälsa ökar kraftigt, och frånvaron på grund av psykiatriska diagnoser utgör nu 40 procent av samtliga sjukskrivningar” skriver åtta forskare på DN Debatt. Jan Rydh varnar i en DN-artikel att om ingenting görs kan vi få en ny galopperande sjukskrivningsvåg. Detta skulle då få en växande negativ effekt på produktiviteten. Vi menar att det är i friska och produktiva företag som nya idéer – och därmed nya jobb – skapas. Arbetsplatserna måste därför ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna uppstå.

I Sverige har arbetsmiljöforskningen traditionellt varit inriktad på sekundär prevention, det vill säga att åtgärderna är inriktade på individen t.ex. KBT-terapi. Dessa interventioner är lyckade i vissa fall – åtminstone på kort sikt, men löser inte grundproblemen och rotorsakerna till stress inom organisationen. Dessutom är det inte rimligt att individen ska anpassa sig efter en arbetsmiljö som inte är hälsosam. Vilka arbets- och arbetsplatsfaktorer som skapar psykisk ohälsa är i dag relativt välkänt. Nästan hälften av den psykosociala ohälsan kan förklaras av dessa faktorer. Forskningen visar också tydliga kopplingar mellan hälsa och arbetsplatsfaktorer/stressorer och sätter fokus på nödvändigheten att inte bara verka på individnivå, utan också på arbetsplats- och företagsnivå och organisatorisk nivå.

Sedan ett par decennier tillbaka har trenden vänt och studier med fokus på primär stressprevention (förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa) har blivit allt vanligare, även om de fortfarande är förhållandevis få. Inom den internationella arbetsmiljöforskningen finns det en relativt omfattande mängd studier som kombinerar insatser på strukturell nivå/arbetsplatsnivå (primär stressprevention) och insatser riktade till individen (sekundär stressprevention). Denna typ av insatser har visat sig ge bäst resultat på lång sikt. Ännu bättre resultat kan uppnås om interventionen innefattar hela organisationen; Omfattande satsningar på hela organisationen är både kostsamt och tidskrävande, men det tenderar att generera mer hållbara och långsiktiga resultat för både individ och organisation.

Det är inte rimligt att lägga hela ansvaret för stress-saneringen enbart på arbetslivet, då denna uppgift kan vara för stor för den enskilda verksamheten. Det är heller inte rimligt att lägga hela ansvaret på cheferna. Chefer har enligt lag ett ansvar för arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa, men chefer och ledare saknar dock ofta medel och metoder för att bedriva primär stressprevention. Följden blir således att investeringar i arbetsmiljö och stressprevention hamnar längst ner i prioriteringsordningen.

Om vi ska kunna skapa friska arbetsplatser i Sverige – och därigenom skapa nya jobb – måste stresspreventionsarbetet flyttas från att vara punkten längst ner på prioriteringslistan, till att bli en stående punkt för ständiga förbättringar i verksamheten. Det kommer att krävas många utbildnings- och arbetstimmar för att bearbeta och finna lösningar på den problematik som finns på dagens olika arbetsplatser. Det kommer dessutom att behövas stora insatser från chefer, HR, företagshälsovård, konsulter och medarbetare. Slutligen kommer det också att krävas betydande forskningsinsatser för att utveckla de metoder som behövs för att förbättra arbetsmiljön och för att kontinuerligt utvärdera det arbete som görs. Med dessa punkter i beaktande anser vi därför att staten måste gå in med ett väsentligt ekonomiskt incitament, som en investering för framtiden. Som ett motkrav bör det ingå en systematisk uppföljning av resultaten.

Vi menar att stressprevention och stress-sanering på både strukturell och individuell nivå i nationell skala är ett nödvändigt villkor för att kunna skapa nya jobb och minska arbetslösheten. Positiva bieffekter av primär stressprevention är att företagens lönsamhet ökar och att utgifterna för socialförsäkringen minskar. Risken för incidenter och olyckor minskar också. Det krävs nu en nationell mobilisering av politiker, arbetsmarknadens parter och av medarbetarna själva. Det krävs insatser jämförbara med de stora socialpolitiska reformerna under efterkrigstiden för att arbetsplatserna ska bli mer produktiva, säkra och människovärdiga. Våra arbetsplatser får inte kväva en enda människas kraft och kreativitet.

5Kommentarer

Amelie:

”Stressprevention” och ”stress-sanering” låter vettigt. Men vilken typ av stress är det som åsyftas? Höga krav, låg kontroll och bristande stöd? Tidspress? Obalans avseende ansträngning-belöning? Brist på variation? Diskursiva faktorer på arbetsplatsen? Åsyftas den akuta fysiologiska stressreaktionen? De olika definitionerna av ”stress” är inte ett mått på samma sak. Tilläggas behövs knappast att långt ifrån all sk. ”stress” är av ondo. Den enda gemensamma nämnaren, för vad som på sikt är skadlig stress, är brist på återhämtning.
Kanske är det dags att släppa sargen om begreppet ”stress” när vi pratar om konkret (och i praktiken genomförbart) arbetsmiljöarbete.

Kristina Andersson:

Den psykiska stress som är allra skadligast är den som orsakas av inkompetenta chefer som härskar genom söndring. Som belönar ”lojala” ja-sägare och bestraffar underordnade som inte låter sig luras utan ser att ”kejsaren är naken”. Detta är grogrunden till mobbning och det är denna stress som är skadligast. Om arbetsmiljöverket börjar utreda anmälningar om mobbning och därmed inte längre skyddar arbetsgivare som begår arbetsmiljöbrott så kommer arbetssjukdomar orsakade av psykisk stress (mobbning) minska.

Bengt Sundell:

En viktig artikel, men varför ligger den kvar sedan 4 månader?

Janna Ayres:

Hej Bengt
På nätet plockas inte artiklarna bort, utan de hamnar de allt längre ner på sidorna i takt med att nytt material publiceras. Om någonting sker som gör att en artikel eller ett debattinlägg aktualiseras på nytt kan det också hända att vi lyfter upp dem i flödet. Det är därför våra artiklar är datummärkta, så att det ändå ska vara tydligt när de publicerades.
/Janna Ayres
webb- och debattredaktör.

Kalle Enarsson, Nälden:

Efter att ha jobbat med stressförebyggande åtgärder i snart 20 år så känns det väldigt bra att läsa artikeln! Att man börjar se på kopplingarna mellan stress och prestation/engagemang
Det som kan bli än tydligare är förståelsen för stressens uppkomst
All stress börjar med en rädsla, därav funktionen stress som har till uppgift att öka våra överlevnadschanser. Det fungerar! Vi blir starkare, snabbare och mer oempatiska, alltså bättre på att slåss för vår överlevnad
Tyvärr är det även så att vår förmåga att se helheten, problemlösning, kreativitet mm sjunker drastiskt
Allt sammantaget: vi blir sämre på jobbet och sjukdomsrisken ökar
Om man kokar ner alla stressorer till grundläggande problem hittar jag 3 sådana:
1: Ledning/ansvarsfördelning/påverkan
2: Struktur. Vem gör vad och varför, när ska det vara klart med vilken kvalité, vem ska jag rapportera till och vem får disponera mig?
3: Kultur: Värdegrund, policy, riktlinjer, arv mm
Min erfarenhet är att om vi jobbar med en eller flera av dessa problemområden tenderar många symtom att försvinna och, framförallt, den upplevda stressen minskar och engagemanget och nytänket ökar!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.

1

"Det lönar sig att göra något åt problemen"

Forskaren Malin Lohela Karlsson arbetar med att få arbetsgivarna att inse att stress och mobbning jobbet också kostar pengar för företagen.

Bloggen ger Tony ny kraft

Tillbaka från utbrändhetBloggen ger Tony ny kraft.

"Förr eller senare brister det"

GranskningDagens Arbetes granskning av den psykosociala arbetsmiljön i industrin har fått ett enormt gensvar. Nu kan du också ladda ner och lyssna på reportaget.

Själen måste också skyddas

LedareArbetsmiljöverkets nya föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön är ett steg i rätt riktning. Sjuktalen som har med stress, press och mobbing att göra har ökat markant på senare år. Dags att skapa hållbara arbeten för både kropp och själ.

Läs mer från Dagens Arbete:

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

LedarkrönikaJeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

DET NYA SAMHALL

Ministern kräver att Samhall agerar

Efter DA:s granskning av missförhållandena på Samhall säger näringsminister Mikael Damberg att han tar frågan på största allvar: ”Min förväntan på bolaget är att man tar den här kritiken seriöst och för en dialog med olika grupperingar.”

"Bolaget har en hemläxa att göra"

InterpellationVänsterpartiets Ali Esbati lyfte de anställdas rädsla att tala om missförhållanden under fredagens riksdagsdebatt om Samhall. Näringsministern upprepade att han tar kritiken på allvar och att ”bolaget har en hemläxa att göra”.

Minister mötte LO-fack om Samhall

Facken framförde hård kritik mot Samhall när näringsminister Mikael Damberg på torsdagen tog emot sex LO-förbund för att informera sig i frågan, efter Dagens Arbetes granskning i december.

1

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Foto: David Lundmark

Full fräs på snickeriet

ÖgonblicketKlockan är 15.28 på Säters snickeri-fabrik

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

Hamnkonfliken

IF Metall välkomnar konfliktutedning

Många LO-förbund oroas över att strejkrätten ska inskränkas av regeringens pågående konfliktutredning. Men IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä menar att debatten är snedvriden.

6

Rör inte strejkrätten

LedareDen segdragna konflikten i Göteborgs hamn måste kunna lösas utan lagändring, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

4

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. "Man lär ju gå till botten med det här", säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Bilden visar en scen i Karin Ekbergs film "Efter Inez". Filip har kommit tillbaka till arbetet efter dotterns död, och där är det tyst.

”Det hade varit skönt om de förstått”

DilemmatOm en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

Foto: David Lundmark

Nu ska den nya klingan köras in

ÖGONBLICKETKlockan är 11.22 på Slite Stenhuggeri

Tyska IG Metall varslar om storstrejk

700 000 medlemmar kan tas ut i strejk om avtalsförhandlingarna bryter samman.

3
Camilla Johansson och Alexandra Johansson är missnöjda med företagets anställningspolicy. ”Alla har inte samma chans till de nya jobben. Kvinnor med lång erfarenhet missgynnas.” Foto: David Lundmark

Här får inte alla kvinnor chansen

PÅ GOLVETKvinnor med lång erfarenhet stängs ute från de nya jobben på AMB i Broakulla, anser facket. Arbetsuppgifterna går i stället till nyanställda yngre killar med treårigt tekniskt gymnasium. Kraven har förändrats, säger företaget.

2

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”S har tappat bort pensionerna”

KrönikaPensionen kan bli en viktig konfliktfråga för Socialdemokraterna. Men i stället kommer en överenskommelse full av frågetecken.

Efter ett inkörningsår för nya kartongmaskinen hoppas Husum på ordentlig utdelning 2018.

Svenska massabruken går för högvarv

Läget på brukenSvensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11

Största problemet är inte pensionerna

LEDARKRÖNIKA”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

2
Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Per-Henrik Norberg på Domsjö fabriken i Örnsköldsvik. Foto; David Lundmark

Tillfälligt stopp

ÖGONBLICKETKlockan är 14.25 på Domsjöfabriken

Är vi redo för den nya tiden?

KRÖNIKA”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1
Hämta mer