”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Industrigymnasiet

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.
”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.
Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.
Simon Broman och Christian Scheid lär sig om hur servomotorer fungerar. De går båda tredje året på Mälardalens Tekniska Gymnasium och tar snart studenten. Foto: Sara Kroon.
”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.
Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.
”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.
Något så nödvändigt som plåt är en bristvara på Tannbergsskolan i Lycksele. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

(Uppdaterad)

Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Kanske är ett energibolag, en lastbilstillverkare och ett läkemedelsföretag botemedlet på spåren.

Förändrad behörighet utreds – igen

När gymnasieskolan reformerades till läsåret 2011/2012 gjordes en tydligare uppdelning av yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Behörighetskraven för att få gå ett yrkesprogram blev lägre än för ett högskole­förberedande. Elever på yrkesprogram var i vissa fall tvungna att lägga till kurser för att få en grundläggande behörighet för vidare studier. I en pågående utredning ses effekterna av dessa förändringar över.

Utredningen tittar även på hur yrkesprogrammen i framtiden ska kunna ge grundläggande behörighet till högskolestudier.

Tannbergsskolan

Tannbergsskolan i Lyck­sele är den enda gymnasieskolan i Lycksele kommun. Det är en kommunal skola med omkring 700 elever. På industritekniska programmet finns ett femtontal elever. Få elever väljer att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Det är i nuläget oklart vad som kommer hända med utbildningarna till hösten.

Mälardalens tekniska gymnasium

Mälardalens Tekniska Gymnasium ligger inne på Scanias område i Södertälje. Bakom skolan står företagen Scania, Astra Zeneca och Telge Energi. Skolan ger det industritekniska programmet som en grund och eleverna kan längre in i utbildningen välja att lägga till teknikprogrammet. Alla elever läser minst in grundläggande högskolebehörighet. Ungefär 20 procent av eleverna på skolan är tjejer.

Hur är det ställt med skolan i din kommun?

Läs eller ladda ner hel listan på landets samtliga industritekniska program här:

Industritekniska Programmet kommun för kommun

En fredag i juni springer ett sjuttiotal uppklädda studenter i obekväma skor ut i Södertäljes försommar. Med blomsterkvastar, visselpipor och bubbelfyllda småflaskor hängande runt nacken kommer de att klättra upp på lastbilsflaket. Sedan lämnar de sin gamla skola bakom sig till ett dån av dansmusik.

För vissa nyutexaminerade ungdomar följs studentens glädje möjligen av en osäkerhet. Frågor som snurrar runt i huvudet: Vad händer nu? Vad vill jag bli? Plugga vidare eller söka jobb? Finns något jobb för mig?

För det sjuttiotalet elever från Mälardalens tekniska gymnasium som precis dånade i väg väntar en helgs återhämtning innan de blir ett välkommet tillskott på arbetsmarknaden.

En bit längre upp i landet, i Lycksele, undrar lärare och elever på Tannbergsskolan hur många gånger det egentligen går att vända på en bit plåt. Ganska många har det visat sig. För att plåt ska finnas terminen ut gäller det att vrida och vända på varenda liten bit. Det är inte alltid det räcker.

Efter många års arbete inom industrin är Anders Åström tillbaka på Tannbergsskolan. Som svetslärare på det industritekniska programmet den här gången. Han gick gymnasiet här på åttiotalet. Då hade verkstadsdelen, som är byggd på gammal sjöbotten, börjat sjunka. Det pratades om att göra något åt det. Färgen på väggarna flagnade, det behövde målas om.

Mycket har hänt med Anders, men på skolan är det mesta sig likt. Verkstadsdelen kämpar fortfarande mot sjöbotten och väggarna har samma färg. Det enda som har hänt är att skolan har sjunkit ännu mer, säger han.

Ibland blir det riktigt kallt i lokalerna, ner mot tolv grader när det är som värst. Och Anders Åström kan inte minnas när underhåll av maskiner utfördes ordentligt senast. När lärarna hinner får de själva reparera maskinerna som behövs i utbildningen, ibland på kvällstid.

Det stora problemet i Lycksele är eleverna. De är för få. Att det behövs elever för att bedriva skola går lätt att förstå. Minskar elevantalen för mycket blir det svårare för utbildningarna att gå runt.

siffraskollistaTannbergsskolan är det enda gymnasiet i Lycksele kommun. Runt femton av skolans cirka 700 elever går industritekniska programmet. Det är strax under kommunens krav för att utbildningen ska få finnas kvar, minst sex elever per årskurs. På kommunnivå förs diskussioner om framtiden för inriktningen produkt- och maskinteknik. Antingen blir den kvar, men som lärlingsutbildning med mer praktik, eller så läggs den ned helt. Och trots att ekonomin inte går ihop i nuläget finns sparkrav på ungefär 90 000 per elev och år. Lite förenklat måste programmet nästan halvera kostnaderna för varje elev.

– Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år, säger Anders Åström.

Tillsammans med andra lärare gör han sitt bästa för att hålla fräscht. De försöker se till att maskiner fungerar. Och där väggarna ser som värst ut målar de om. När föräldrar eller andra utifrån kommer på besök skäms han.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, säger Anders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

”Det är helt omöjligt. Vi har sparat och sparat och sparat i flera år”, sägerAnders Åström, svetslärare på Tannbergsskolan i Lycksele, om det senaste sparbetinget på 90 000 kronor per elev. Foto: Sara Kroon.

I hela Sverige går det ungefär 4 500 elever på det industritekniska gymnasieprogrammet. Siffran kan jämföras med de runt 1 000 elever som går på riksidrottsgymnasium. Där är tanken att eleverna ska bli internationella elitidrottare. På varje framtida elitidrottare går det teoretiskt fyra industriarbetare.

Programmet utbildar elever i industriell teknik och produktion. På bara fem år har antalet förstaårselever sjunkit från 2 051 elever till 1 422. Håller takten i sig står programmet tomt om mindre än tjugo år.

Det är med andra ord inte enbart i Lycksele som industritekniska programmet har svårt att locka elever. Dagens Arbetes genomgång av landets alla gymnasieskolor visar att över hälften av de totalt 169 industritekniska utbildningarna har fem eller färre elever i den första årskursen. Ett trettiotal av utbildningarna saknar helt förstaårselever.

För den som är sugen på jobb i Lycksele framstår det industritekniska programmet som ett klokt gymnasieval. Ortens företag behöver arbetskraft.

Texor, som tillverkar produktionsutrustning i rostfritt stål, har fått allt svårare att hitta kompetenta medarbetare. Vd:n Josef Alenius berättar om att han tvingas ta personal från andra företag i eller omkring Lycksele.

– Annonsering är i princip lönlöst och bemanningsföretagen hittar inga. Vi letar upp det vi behöver hos kolleger i branschen. Det blir att vi slår undan fötterna på varandra här, säger han.

GRAFIK-DUBBEL

Många industriföretag runt om i landet uppger att det är svårt att hitta nyutexaminerade med relevant utbildning. Och Statistiska Centralbyrån, SCB, räknade förra året med att det kommer att saknas 60 000 med industriteknisk utbildning till år 2035.

Det saknas både elever och arbetskraft. Hur blev det såhär? Gymnasieskolans yrkesprogram tappar mark överlag. I höstas valde mindre än en fjärdedel av de nya eleverna någon praktiskt inriktad utbildning. 2011 valde var tredje elev ett yrkesprogram.

Många pekar ut högskolebehörigheten som ett problem. När gymnasieskolan förändrades 2011 var ett mål att skillnaden mellan yrkesprogram och teoretiska program skulle bli tydligare.

Teoretiska skulle leda till vidareutbildning och yrkesprogrammen till jobb. Därför togs den grundläggande behörigheten till högskolan bort från yrkesprogrammen. Vill yrkeseleverna plugga vidare får de läsa extra kurser. Rädsla över stängda dörrar kan vara en förklaring till att eleverna blivit färre.

En annan förklaring är att ”bilden av industrin” är avskräckande och dåligt uppdaterad. Det handlar om att både ungdomar och föräldrar har en bild av industriarbete som något monotont, smutsigt och bullrigt. Hot om nedläggningar av programmet kan också ha påverkat siffrorna negativt.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

Industriprogrammet kräver dyr utrustning och med få elever blir det svårt att få utbildningarna att gå runt. Foto: Sara Kroon.

I Södertälje finns däremot en skola som inte har några problem med att locka elever.
Den där härliga studentdagen med blommor, bubbel och firande är inte långt borta.

Christian Scheid från Tyresö kommer att vara en av alla med svartvita skärmmössor och springa ut genom skolans dörrar i juni. I tre år har han pendlat fram och tillbaka mellan hemmet i Tyresö och Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje. Kollektivt tar resan en timme och fyrtio minuter. Sedan han tog körkort går det lite snabbare. I vilket fall tyckte kompisarna hemma på Tyresö att han var lite konstig som valde en skola som låg flera mil bort.

– Men de inser ju också att det är en bra utbildning när jag berättar om vad man får lära sig, säger Christian.

Han fick först upp ögonen för skolan på en gymnasiemässa. Den verkade bra, men resvägen avskräckte honom lite. Christian kom ändå iväg när skolan hade öppet hus, och därefter på en hobbykväll. Där fick han testa på maskiner. Det var roligt, så han sökte och kom in.

Under sina tre år har han trivts bra. Han kommer att sakna skolan, men studenten är efterlängtad.

– Det blir skönt att komma ut i arbetslivet, jag tycker att det ska bli kul att börja jobba, säger han.

För några år sedan upplevde lastbilstillverkaren Scania att det började bli svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

– Eleverna från företagets gamla industrigymnasium räckte inte längre till och andra skolor i närheten hade antingen lagt ner eller hade få elever, berättar rektorn Susann Jungåker, som fanns med på ett tidigt stadium i planeringen av den nya utbildningen.

Scania tog kontakt med ett annat Södertäljeföretag, läkemedelstillverkaren Astra Zeneca. Där fanns samma problem. Kort därefter anslöt också energibolaget Telge till samarbetet. Lösningen på frågan om kompetensförsörjningen blev en gemensam gymnasieskola. Skolan öppnade portarna för fyra år sedan. Ungefär 70 elever började direkt och sedan dess har det fortsatt strömma in ungdomar i samma takt. Skolan har totalt mer än dubbelt så många elever som alla industritekniska program i hela Västerbotten tillsammans.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens Tekniska Gymnasium har gott om resurser och har tillgång till den senaste tekniken i form av 3D-skrivare och CNC-maskiner. Foto: Sara Kroon.

Mälardalens tekniska gymnasium är en av flera fristående gymnasieskolor med stora företag i ryggen. Volvo, SKF, Perstorp och Sandvik finns bakom andra skolor med snarlika upplägg. Tillsammans har skolorna ungefär 950 av de totalt 4 500 eleverna på industritekniska programmet. Och samtidigt som andra utbildningar kämpar för överlevnaden har Mälardalens tekniska gymnasium över två förstahandssökande per plats.

I verkstadslokalen vinglar två små robotar sakta framåt. De två plastfigurerna rullar över betonggolvet och passerar en lång rad av 3D-skrivare, svarvar, fräsar och CNC-maskiner. Plötsligt ramlar robotarna ihop.

Rebecca Sjöblom och klasskompisen Felicia Vestin tittar upp från mobilerna de använder för att styra robotarna. De går precis som Christian Scheid tredje året och tar snart studenten. Därefter börjar de tre visstidsanställningar på antingen Scania eller Astra Zeneca.

Skolans ligger inne på Scanias fabriksområde och lunchen äter eleverna i företagets personalmatsal. Annars är det framför allt i samband med praktik och jobb som eleverna stöter på företagen. Praktiken sker på företagen bakom skolan. Under somrarna erbjuds eleverna jobb, och efter avslutad utbildning väntar en sex månader lång visstidsanställning för eleverna.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca.Foto: Sara Kroon.

”Om man inte är totalkass och sitter och slöar hela dagarna ska det nog gå bra”, säger Rebecca Sjöström som hoppas på en tillsvidareanställning. Snart börjar hon och Felicia Vestin visstidsanställningar på Scania respektive Astra Zeneca. Foto: Sara Kroon.

Samverkan med företag är enligt rektorn Susann Jungåker viktigt för att få till en bra industriteknisk utbildning. Och för att locka elever.

– Jag tror att det ger bättre skjuts och attraktionskraft om skola och företag kan marknadsföra utbildningen tillsammans. Och visa på vad den leder till, ett jobb, säger hon.

Synen på programmet behöver också förändras tycker Susann Jungåker. På Mälardalens tekniska gymnasium är det höga förväntningar och krav på eleverna. Alla läser in den grundläggande högskolebehörigheten. Möjlighet att läsa in en teknikutbildning som ger behörighet till exempelvis civilingenjörsutbildning finns också. Många tar chansen.

Industrigymnasium-Susanne.FIX”Det är vanligt att man ser på yrkes­programmen som något för skoltrötta elever. Har man den synen på ett industri­tekniskt program är det svårt att lyckas.”

 

Under lektionerna är disciplinen hög. Eleverna ska stå upp vid bänkarna innan lektionen börjar. Först när läraren ger klartecken får de sätta sig ner. På rasten får eleverna gärna ha på sig en, eller till och med två kepsar, men när lektionen börjar ska de inte synas till.

– Det är rätt vanligt att man ser på yrkesprogrammen som något för omotiverade och skoltrötta elever. Har man den synen på ett industritekniskt program är det svårt att lyckas tror jag. Det ska ju inte vara ett slaskprogram för den som inte vill plugga, säger rektorn Susann Jungåker (bild ovan t.v).

De två små robotarna som vinglade omkring på verkstadsgolvet i Södertälje köptes inför en av skolans många kvällar för högstadieelever. Det är också en del i receptet på framgång. Att eleverna får komma till skolan och bilda sig en egen uppfattning om industrin är väldigt viktigt tror Susann Jungåker.

För Christian Scheid var det så. Rebecca Sjöblom, som också går tredje året, var till en början lite förvånad över att industrin inte var smutsigare.
– Ungdomar vet inte alltid vad en CNC-maskin är. De vet inte vad det innebär att svetsa, kanske har de aldrig sett en sådan här miljö, säger Susann Jungåker.

Tillbaka till Tannbergsskolan i Lycksele.

– Vi har ju en jättebra utbildning, det är inte där problemet sitter, säger Anders Åström.
Han får medhåll från företag i Lycksele. Utbildningen är det inget fel på. Bilden utifrån har tyvärr blivit en annan, tycker Anders Åström. Lokalpressens skriverier om dåliga lokaler och sliten utrustning har säkert skrämt bort en del. Rapportering om nedlagda företag och försvunna jobb underlättar inte heller.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

”Jag tror absolut att vi skulle kunna få några av teknikerna, som nog är mer lämpade att gå här, men föräldrar, SYV:ar och högskolebehörigheten styr”, säger Anders Åström om eleverna på det proppfulla teknikprogrammet, som konkurrerar med Tannbergsskolans industriprogramm om eleverna. Här med eleverna Viktor Sandström (t.v) och Abbe Andersson. Foto: Sara Kroon.

Företagen försöker hjälpa till. Med material och praktikplatser till exempel. Nyligen kunde skolan köpa in några ton plåt för 6 500 kronor. Hos en handlare uppskattar Anders Åström att skolan hade fått betala 140 000. Men ett upplägg liknande det i Södertälje, där företag helt står bakom utbildningen och erbjuder sommarjobb, är ingen lösning på situationen i Lycksele.

– Företagens orderböcker sträcker sig sällan längre än några månader, då står de där och har lovat något som de inte kan hålla. Större företag med några hundra anställda kan ju svälja en eller två elever oavsett, det märks inte i mängden.

För en utomstående betraktare kan hela situationen se ut som en ond spiral. En utbildning med allt färre elever som får svårt att gå runt. Företag som får problem med att klara kompetensförsörjning och kanske måste flytta från stan. Medier som rapporterar till avskräckta elever och föräldrar. Kvar blir varken utbildning eller industri. Och det är inte bara i Lycksele.

Anders Åström vill inte tro att det är så allting slutar.
– Jag tror inte att det är ond spiral som slutar med att hela Sverige håller på att lägga ner, eller jag hoppas inte det i alla fall. Jag hoppas att det vänder.

Fotnot: Tannbergsskolan fick nyligen besked om att Skolverket godkänner riksintag på skolans svetsinriktning från och med läsåret 2017/2018. Skolan bedriver sedan tidigare en så kallad IW-svetsutbildning, vilket bland annat öppnar dörrar för jobb utomlands. Läraren Anders Åström är nöjd med beslutet och hoppas att riksrekryteringen ska göra det möjligt att locka fler elever till utbildningen.

Erik Ignerus

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

Hämta mer