Arbetare tjänar 112 kronor i timmen

Publicerad 2000-11-20, 12:00   Uppdaterad 2015-02-09, 11:43

186 kronor i timmen – det är vad en genomsnittlig industriarbetare kostar i Sverige. I Japan, Norge, Schweiz och Tyskland är industriarbetarna dyrare. En tysk industriarbetare är 20 procent dyrare än en svensk

En genomsnittlig industriarbetarlön uppgår i år till 112 kronor i timmen – men då är även bonus, övertidsersättning samt skift- och ob-tillägg inräknat. Lägger man till semester- och helgersättning samt de sociala avgifterna hamnar man på 186 kronor i timmen.

Det visar rapporten ”Internationella löner 2000” från Metalls utredningsavdelning. Rapporten jämför löner, arbetskraftskostnader, priser och reallöner i 14 industriländer från 1960 och fram till i dag.

Genomgången visar att reallönerna på senare år ökar betydligt snabbare än på länge.

Under de fem senaste åren, mellan 1995-2000 steg reallönerna i tillverkningsindustrin med i snitt 3,4 procent per år. Och det är nästan lika bra som under rekordåren. 1960-76 var den årliga ökningen 4 procent.

Perioden 1976-95 – då ekonomin genomgick fem devalveringar, hög inflation och den djupaste lågkonjunkturen sedan 30-talsdepressionen – sjönk reallönen med i snitt 0,1 procent om året.

För hela perioden 1960-2000 har reallönerna inom tillverkningsindustrin stigit med i snitt 2 procent om året, något under snittet för de 14 länder som Metalls utredningsavdelning undersökt. Mest har reallönerna stigit i Japan (3,5 procent) och minst i USA (0,3 procent).

För 40 år sedan var USA ett höglöneland – nu är arbetskraftskostnaden för en genomsnittlig amerikansk industriarbetare ungefär lika hög som för en svensk. Japan var på den tiden ett utpräglat låglöneland med en arbetskraftskostnad på en tredjedel av den svenska. I dag är japanska arbetare dyrare än svenska.

Arbetskraftskostnaden – alltså lön plus sociala avgifter – påstås ibland ha stigit snabbare i Sverige än i andra länder. Men det stämmer inte enligt rapporten. USA och Kanada har haft en betydligt långsammare ökning av arbetskraftskostnaderna. Sverige befinner sig på ungefär samma nivå som Storbritannien, Danmark och Norge.

Men i övriga länder – Frankrike, Holland, Österrike, Italien, Belgien, Tyskland, Finland och Japan – har kostnaderna stigit snabbare än i Sverige under den gångna 40-årsperioden.