Dålig industripolitik fällde Duni

Pappers ordförande Sune Ekbåge riktar hård kritik mot regeringen och deras stödpartier.
– Varslet på Duni i Skåpafors handlar inte bara om lägre löner i Polen. Det är snarare en effekt av den förda näringspolitiken i Sverige.

I dag kallade facken på Duni i Skåpafors till presskonferens om företagets varsel. Ett varsel som innebär att 210 personer får lämna det nyligen omstrukturerade företaget i sommar.

Sune Ekbåge har tidigare kritiserat företaget för att kringgå lagen om anställningsskydd (Las) och turordningsreglerna, genom att lägga den nu nedläggningshotade konverteringen i ett särskilt bolag.

I slutet av förra veckan enades facken med företaget om att anlita en löntagarkonsult. Men frågan om en gemensam turordningslista mellan det företag som ska vara kvar, rullgodshantering i Rexell Tissue & Airlaid och den varslade konverteringsdelen, avvisades av företaget.

I den frågan väntar nu en central förhandling.

Sune Ekbåge vill med dagens utspel lyfta fram de, som han ser det, bakomliggande faktorerna till de varsel och nedläggningar som den exporterande industrin drabbats av på senare tid.

– Det går inte att år efter år lasta på exportindustrin nya skatter och avgifter. Självklart ska vi vara bäst på miljöpolitik, men vi behöver inte vara bättre än bäst.

Vad som nu görs är att villkoren för konkurrensen med andra länder hela tiden försämras, anser han. När pålagorna läggs samman blir det i slutändan något som till slut får bägaren att rinna över, konstaterar Ekbåge med förslaget om höjd dieselskatt som ett nytt exempel.

– Politikerna i den skyddade sektorn i storstäderna ignorerar effekterna av sina egna beslut. Ska vi kunna behålla en industrisektor här i landet, måste det ske en omläggning av industripolitiken och att vi får ett större hänsynstagande till de exportinriktade näringarna.

Hade en bättre industripolitik räddat Dunis servetter kvar i landet?

– Det är jag alldeles övertygad om. Dessutom finns det produkter i sortimentet där lönedelen bara är 20 procent av kostnaden. Då kan det inte enbart handla om löner. Det tror i alla fall inte jag.

Vad kan Pappers göra mer konkret framöver?

– Vi ska först och främst göra det så svårt som möjligt för företaget att lägga ner.

– Sedan ska vi med löntagarkonsultens hjälp försöka hitta de delar i konverteringen som faktiskt är lönsamma i dag. Om vi så bara kan rädda delar av produktionen kvar, är det oändligt mycket bättre än att den läggs ner helt. Då kommer produktionen aldrig mer igen.

Göran Widerberg