Pontus Georgsson: Vilket arbetsliv vill vi ha?
”Vi behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt”
Publicerad 2005-03-16, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:35
Korsnäs i topp. Jefferson Smurfit och Grycksbo Munktell i botten. Det ser ut som vanligt när Dagens Arbete avslöjar löneläget inom pappers- och massaindustrin.
Precis som i fjol toppar pappersarbetarna på Stenbäcksägda Korsnäs utanför Gävle lönestatistiken för 2004. I snitt låg månadsinkomsten på
23 266 kronor i månaden.
Fast förankrad i botten ligger Stora Ensos anläggning Grycksbo Munktell – 16 395 kronor i månaden i snitt. Med sina trettiotalet anställda (inklusive tjänstemän), är det en av de mindre arbetsplatserna inom Pappers.
Till bottengänget hör också de före detta Jefferson Smurfitägda anläggningarna i Jönköping och dalsländska Billingsfors. Hygiendelen i Jönköping har i dag en ny ägare i SCA, medan gamla Munksjö Paper-delen och bruket i Billingsfors numera ägs av investmentbolaget EQT.
– Jag är inte förvånad över vår placering. Inte med den ledning vi har, säger Jan Blomquist, Pappers avdelningsordförande på avdelningen i Jönköping.
– Den gör allt för att pressa ner lönerna. Vi ser inte särskilt ljust på de kommande lokala löneförhandlingarna om 2005 års löner heller.
I fjol lyckades man få ut 66 kronor mer i månaden på Munksjö Paper-delen, men på hygiensidan fick de anställda nöja sig med avtalets 0.9 procent.
– Vi får fortsätta kämpa på. Men inte är det roligt att behöva resonera utifrån att vi ska vara glada över att jobb över huvud taget och sen acceptera vilka löner som helst.
Gladare miner är det då i Gävle. Jan-Henrik Sandberg är Pappers ordförande i avd 3 Karskär. Han upprepar vad han sa i fjol att Korsnäs är vana att ligga i topp och att han hoppas att de ska få fortsätta med det.
– Grunden är att vi hade positiva lokala förhandlingar under 80- och 90-talen. Vi gjorde dessutom en bra överenskommelse om året-runt-drift 1996 som hjälpt till en del. Sen har vi ett bra lönesystem med möjlighet att få bättre betalt med ökade krav i jobbet.
Fjolårets löneförhandlingar var ingen höjdare.
– Då fick vi bara vad det centrala avtalet gav, säger Sandberg.
Lars-Göran Johansson, Grycksboavdelningens ordförande, konstaterar att man tidigare kunnat få ut lite extra i tidigare lokala rundor. I fjol var det tvärstopp:
– Det är bara låglönesatsningar centralt som kan hjälpa upp de bruk som har det sämst. Lokalt går det inte att göra så mycket.
Den lönestatistik som Dagens Arbete presenterar nedan, är den som arbetsgivarna ute i industrin skickar in till Svenskt Näringsliv/Skogsindustrierna. Årets statistik verkar vara den bästa och med mest inrapporterade siffror. Detta trots att den stora arbetsplatsen Husum saknas liksom Alstermo och Figeholm.
Fjolårets komet och tvåa på listan, Mölndal, har sjunkit tillbaka till en blygsam 35:e plats efter fjolårets felrapportering. I år kan möjligtvis Gruvön anklagas för att göra en ”Mölndal”.
Fjolårets slarvrar, Djupafors, Rockhammar och Saeko Bambo-ägda Finess Hygien i Kisa, är tillbaka på listan. I Figeholm har månne arbetsgivarna skickat in statistiken till Teknikföretagen i stället?
Statistiken visar den genomsnittliga månadslönen (ordinarie grundlön exklusive ob-tillägg med mera) inom massa-och pappersindustrin i fjol. För branschen låg den 2004 på 19 351 kronor i månaden mot 18 710 kronor 2003. Skillnaden mellan högsta och lägsta snittlön har dock ökat igen mellan 2003–2004. Den uppgår numera till 6 817 kronor jämfört med 6 200 kronor åren före.
Under 2003 stannade den lokala löneglidningen på rekordlåga 0,1 procent. I fjol ökade den till 0,9 procent.
– Det är lite mer än jag trodde, säger Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson. Men det finns ett mönster bakåt i tiden att första året i en flerårig uppgörelse brukar ge bra påslag centralt och uppenbarligen också lokalt.
Om snittlönen på 19 351 kronor i månaden kan betecknas som bra eller dåligt, säger han;
– Jag tror att vi ligger hyfsat till om vi jämför oss med övriga industrin i Sverige.
Läs hela lönelistan här.