Industriarbetarnas tidning

Två karensdagar och sämre semester

11 maj, 2005

Skrivet av

Två karensdagar. Rätt att korttidspermittera. Uppstyckning av semestern utifrån produktionsbehoven. Det är de tre tyngsta tvistefrågorna inom den finska skogsindustrin. ”Just de här frågorna är omöjliga för oss att gå med på”, säger Paperiliittos avtalssekreterare Jari Väänänen.

Det har varit en orolig vår inom skogsindustrin i Finland. Sedan en dryg månad gäller en övertidsblockad från det finska fackets sida för att öka trycket i årets avtalsförhandlingar. Förhandlingarna inleddes med en kravlista från arbetsgivarna som retat gallfeber på det finska facket. De har ställt frågan om arbetsgivarna över huvud taget vill nå fram till ett avtal.

Övertidsblockaden har lett till diverse kontroverser kring bemanningen. Maskiner har stängts ner. Arbetsgivare har svarat med att skicka hem anställda med löneavdrag, vilket i sin tur lett till vilda protester och sympatiaktioner runt om i landet.

Så sent som i helgen stod återigen delar av pappers- och massaindustrin stilla efter nya ”vilda strejker”.

– Vi säger inte nej till allt som arbetsgivarna vill ta upp till diskussion, säger Paperiliittos avtalssekreterare Jari Väänänen, men det finns sånt vi absolut inte kan ställa upp på. Dit hör just de här tre frågorna kring karensdagar, permittering och semestern.

Något förslag till nya löner har Paperiliitto inte fått. Arbetsgivarna säger att de först vill komma överens om förändringar i kollektivavtalet som ökar produktiviteten. Arbetsgivarna vill dessutom att man ska avstå från den traditionella utjämningsmodellen, satsa mer på den lokala potten med ensamrätt för arbetsgivaren att besluta om hur pengarna ska fördelas.

Den 16-18 maj har det finska facket varslat om en tvådygnsstrejk. Arbetsgivarna har svarat med en storlockout 18 maj till 1 juni.

Jari Väänänen har tidigare sagt att han överraskats av den kraftiga lockouten. Men konstaterat att arbetsgivarna ”uppenbarligen gör allt för att uppnå sina mål”.

Svenska Pappers har under Paperiliittos varslade 48-timmarsstrejk gått ut med en sympatiblockad vid Stora Ensos tio arbetsplatser i Sverige. Under de dygnen får inget övertidsarbete utföras.

Sen tidigare gäller att ingen arbetsplats i Sverige på Pappers område får befatta sig med produktion som skulle utförts i Finland.

Allt tyder på att sympatiblockaden kommer att utvidgas i en nära framtid. För de svenska pappersarbetarna är nämligen det som händer i Finland av stor betydelse. Förändringar som de finska arbetsgivarna får igenom, kommer med all sannolikhet också att droppa över till de finskägda företagen i Sverige.

Stora Enso svarar med sina totalt 4 500 anställda för nästan en fjärdedel av Pappers medlemmar. Lägger man sedan till andra finskägda bruk som Metsä-Tissue med knappt 500 anställda i Mariestad, Nyboholm och Pauliström, de två M-realbruken i Husum och Vifstavarv med sina 1 200 anställda och det Ahlströmägda Ställdalen med sina 90-talet anställda, handlar det om drygt 6 300 anställda. Nästan en tredjedel av förbundets cirka 20 000 yrkesaktiva medlemmar.

På frågan hur länge det finska facket kan hålla ut vid en längre konflikt med arbetsgivarna, säger Jari Väänänen:

– Vi klarar 220 dagar. Sen behöver vi nog lite hjälp.

Några av arbetsgivarnas krav, som resulterat i att Paperiliitto slagit bakut, var kända sedan lång tid tillbaka. Dit hör att arbetsgivarna vill få bort alla begränsningar runt ”utomstående arbetskraft”. Outsourcing och anlitande av entreprenörer ska med andra ord helt och fullt vara en fråga för enbart arbetsgivaren.

Likaså kravet på en lösning kring driftstopp. I det nuvarande kollektivavtalet är det driftstopp vid midsommar och jul. Det vill arbetsgivarna ta bort och själva ta sig rätten att bestämma när ”produktiv verksamhet ska utövas”.

När förhandlingarna väl drog i gång efter årsskiftet kom arbetsgivarna lite överraskande för Paperiliitto med ett antal nya krav på förändringar i kollektivavtalet.

Hit hör en ny modell för arbetstiden. Arbetsgivarna anser att bestämmelserna för gällande arbetstidsförläggning inte motsvarar behoven och vill själva fritt besluta om arbetstiderna, inom ramen för en årlig arbetstid. Modellen skulle också innebära arbete under veckoslut i ett tolvtimmarspass och övergång till 4-skift.

Enligt Paperiliitto skulle 4-skiftet innebära att det, under sommaren, blir slut på längre återhämtningspauser efter nattarbete och att veckoarbetstiden för skiftarbetare blir 48 timmar under sommaren. Den årliga arbetstiden ska i stället utjämnas genom ledighet vid andra tidpunkter.

De finska arbetsgivarna har fler krav:

Semesterdagarna ska ändras så att produktionsstoppen kan inkluderas i semesterförläggningen, detta genom att semestern delas upp i flera delar.

Permitteringsbestämmelserna, som avtalssekreterare Väänänen nämnt här ovan, vill arbetsgivarna också ändra på. De begränsningar kring korttidspermitteringar som förhandlades fram så sent som 1997, vill arbetsgivarna nu ta bort igen.

Sjukfrånvaron är en annan stötesten. Här vill arbetsgivarna få in två obetalda karensdagar i det nya avtalet. Detta trots att inga andra arbetsplatser på den finska arbetsmarknaden har det i dag.

Arbetsgivarna vill också att bara läkare som anvisas av företaget ska ges rätten att sjukskriva anställda.

Arbetsgivarnas önskelista innehåller dessutom kraftigt höjda strejkböter.

Bakgrund:
I Finland träffas avtal utifrån en inkomstpolitisk uppgörelse mellan parterna.
Ett nytt avtal finns på nästan alla andra avtalsområden utom inom pappers-och massaindustrin.
Inför årets förhandlingar har Skogsarbetsgivarna krävt stora förändringar i kollektivavtalen och en avtalsperiod på 3 år.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?