Pontus Georgsson: Vilket arbetsliv vill vi ha?
”Vi behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt”
Publicerad 2006-11-29, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:31
För tio år sedan jobbade sju procent av Pappers medlemmar i utlandsägda företag. I dag är siffran 37 procent.
– Bra utländska ägare är inget negativt, menar Pappers ekonom Christer Larsson.
Christer Larsson vill inte på något sätt dramatisera det faktum att en stor del av den svenska pappers- och massaindustrin de senaste åren hamnat i utländsk ägo.
För Pappers del är det viktiga att varje bruk ska ha ”rätt” ägare. Någon som är intresserad av att utveckla verksamheten.
– Därför spelar det ingen roll vem som äger bruket. En intresserad utländsk ägare är bättre än en ointresserad svensk, säger Christer Larsson
– Ett sånt företag som Swedish Tissue i Kisa ägdes tidigare av Duni. Det hade antagligen inte funnits kvar i dag om det inte fått en utländsk ägare.
Han pekar också på att kanadensiska Cascades haft stort tålamod med sitt blekingska bruk Djupafors, som efter många år av röda siffror nu går med vinst igen.
I dag jobbar 37 procent av Pappers medlemmar i utlandsägda företag. Det innebär cirka 7 350 medlemmar av 19 900. För tio år sedan var det 1 400 av 23 500 medlemmar, sju procent.
Nackdelen med att ägarskapet flyttar över gränserna är att inflytandet för de anställda minskar.
– Vi tappar inflytande både i form av styrelserepresentation och mycket av det inflytande som funnits på koncernnivå. Till en viss del uppvägs det av representationen i EWC (European Work Councils).
Ur skattesynpunkt är det naturligtvis så att utländska koncerner inte plockar fram sina vinster i Sverige.
– Men det är ur vår synvinkel inte så viktigt, menar Christer Larsson.
Det viktigaste för samhället är att det investeras och att företagen ger sysselsättning.
Här finns det dock en liten nackdel till med utländska ägare och det är när en valsituation uppstår.
– Då är det alltid lättare för en ägare att hitta investeringar i det egna landet.
På sikt tror inte Christer Larsson på någon förestående uppköpsvåg från utlandet.
– Däremot tror jag att vi får se mer av ägande genom investmentbolag som i Grycksbo, Munksjö och Wermland Paper. Den typen av ägande har kommit för att stanna.
FAKTA:
Utlandsägda företag före 1997:
BBA Fiberweb (England)
Djupafors (Kanada)
Eka Nobel (Holland)
Fiskeby (USA)
Inland (Tyskland)
Kisa Finess Hygiene (Danmark)
Mariestad (Finland)
Nyboholm (Finland)
Pauliström (Finland)
Skoghall CMC (Finland)
Ställdalen (USA i dag Finland)
Svanskog (Tyskland)
Säffle (Norge)
Vargön Lignotech (Norge)
Örebro kartongbruk (Frankrike)
Utlandsägda företag som tillkommit 1997–2007
Fors (Finland)
Grycksbo (Finland/blev svenskägt i år)
Hammarby (Finland/nedlagt i år)
Husum (Finland)
Hyltebruk (Finland)
Kisa Swedish Tissue (England)
Kvarnsveden (Finland)
Nymölla (Finland)
Norrsundet (Finland)
Skoghall (Finland)
Skutskär (Finland)
Smurfit Kappa Piteå (Irland)
Smurfit Kappa Timsfors (Irland)
Wifstavarv (Finland)
Väja (Sydafrika)
Örebro pappersbruk (Sydafrika)